Vi har förseningar i leveransen av matavfallskärl. Har du anmält dig till matavfallstjänsten, kommer du att få dina kärl. Du behöver inte påminna oss. Bor du i villa i Stockholm och inte anmält dig, kommer du få kärlen automatiskt under våren. Du behöver inte göra något.
Kontrolleras vattnet på helgen? Vem ser till att jag får varmvatten? Vilken hårdhetsgrad har vattnet? Och vilket pH-värde har det? Det och annan fakta om vårt kranvatten har vi samlat i den här artikeln.
Med vattentryck menas det tryck som vattnet transporteras till din kran. Trycket i vattenledningarna till din fastighet varierar med höjden över havet samt nivån i och avståndet till vattenreservoarer och tryckstegringsstationer. Här hittar du vanliga frågor om vattentryck.
Visste du att vissa innehåller diklofenak – ett ämne som är giftigt för fiskar och andra vattenlevande organismer? Bland annat påverkas fiskars njurar.
Minska användningen av miljögifter i samhället och bidra till en bättre vattenmiljö med levande sjöar och hav som vi kan bada och fiska i. Lär dig namnen på ämnena som du bör undvika.
Vill du lära dig om vatten, avfall och miljö? Här hittar du lärarhandledningar, sagor och pyssel om hur vattnet kommer till kranen, vad som händer när du spolar i toaletten och hur avfallshanteringen fungerar. Välj en rubrik som passar dig.
Monstren fortsätter härja i våra avlopp och skapar kaos i rören – vi måste hjälpas åt att få bort dem. Nedspolat fett och skräp skapar stora problem i avloppssystemen och på våra reningsverk. Gör istället en hjälteinsats och släng våtservetter eller överbliven matolja där de hör hemma – i hushållssoporna eller på en miljöstation.
Idag har vi svårt att föreställa oss förhållandena i en snabbt växande stad under 1800-talet. Stockholm var omgivet av vatten, som mer och mer smutsades ner av avfall från gator, hushåll och hantverkerier. Vid bryggorna tvättade man och tog på samma ställe vatten till hushållen.
Långt, långt bort från stan sökte man sig när det gällde att hitta en ny lämplig plats för stockholmarnas dricksvattenproduktion. Där cirka två mil från staden kunde man dels få grundvatten ur Ekeröåsen, dels ytvatten från Bornsjön. Och skulle behovet bli riktigt stort fanns ju Mälaren att tillgå.
Det var först i mitten av 1800-talet som renhållningen började organiseras på riktigt. 1859 grundades nämligen Stockholms renhållningsverk och verket tog över ansvaret för latrinhämtningen.