I Sverige använder vi idag mer produkter och material än vad som är hållbart ur ett miljö och resursperspektiv. Genom att återanvända de saker vi har spar vi på naturens resurser.
När du sorterar behöver du inte hålla reda på vilken typ av plastförpackningar som går att återvinna. Utvecklingen går hela tiden framåt och allt fler typer av plast kan återvinnas.
Kontrolleras vattnet på helgen? Vem ser till att jag får varmvatten? Vilken hårdhetsgrad har vattnet? Och vilket pH-värde har det? Det och annan fakta om vårt kranvatten har vi samlat i den här artikeln.
Vad är vattentryck och vilket tryck ska det vara på kranvattnet? Vad gör jag om jag har dåligt tryck i kranen? Det och annan fakta om vattentryck reder vi ut på den här sidan.
Regn- och smältvatten som rinner på marken kallas dagvatten. Tar vi hand om dagvattnet och undviker att förorena det så blir våra sjöar och vattendrag renare. Vad kan du göra och vad gör vi?
Mycket kan göras för att utveckla dagvattenhanteringen i en hållbar riktning. På dagvattenwebben hittar du vägledning om hur dagvattnet kan planeras på ett sätt som överensstämmer med Stockholms dagvattenstrategi.
En bräddning är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som sker när ledningsnätet eller reningsverk blir överbelastat. Det är en viktig systemfunktion som finns för att minska risken för översvämningar vid mycket regn.
Vill du lära dig om vatten, avfall och miljö? På vår skolsajt hittar du bland annat sagor, mysterier, övningar och filmer. Hur kommer vattnet till kranen? Vad händer när du spolar i toaletten? Och hur fungerar vår
För grundskolan och gymnasiet i Stockholm och Huddinge erbjuder vi gratis skolbesök på Skansens Baltic Sea Science Center. Besöken ska ge kunskap och väcka engagemang hos eleverna om Östersjön.
I vårt förskole- och skolmaterial får man lära sig mer om vatten, avlopp och sopor samt hur det funkar i en stor stad som Stockholm. Man får också veta hur du kan göra stor skillnad för miljön i vardagen.
Nedspolat skräp skapar problem i avloppssystemen och på våra reningsverk. Släng våtservetter där de hör hemma – i hushållssoporna eller på en miljöstation.
Idag har vi svårt att föreställa oss förhållandena i en snabbt växande stad under 1800-talet. Stockholm var omgivet av vatten, som mer och mer smutsades ner av avfall från gator, hushåll och hantverkerier. Vid bryggorna
Det var först i mitten av 1800-talet som renhållningen började organiseras på riktigt. 1859 grundades nämligen Stockholms renhållningsverk och verket tog över ansvaret för latrinhämtningen.
Långt, långt bort från stan sökte man sig när det gällde att hitta en ny lämplig plats för stockholmarnas dricksvattenproduktion. Där cirka två mil från staden kunde man dels få grundvatten ur Ekeröåsen, dels ytvatten