Till sidans huvudinnehåll

Enkla tips för att leva mer hållbart

Diklofenak – nej tack!

Visste du att vissa innehåller diklofenak – ett ämne som är giftigt för fiskar och andra vattenlevande organismer? Bland annat påverkas fiskars njurar.

Tvätta bilen på rätt sätt

Det bästa är att tvätta bilen i en biltvätt eller gör-det-själv-hall. Där finns oljeavskiljare och annan reningsutrustning som tar upp spillvattnet och hindrar oljerester

Miljötips för båtägare

Som båtägare kan du hjälpa miljön genom att hålla båtbotten ren, välja miljöanpassade produkter och tömma toatanken i hamn.

Se alla artiklar inom det här ämnet

Lär dig mer om vatten

Vårt dricksvatten kontrolleras noga

Vårt dricksvatten kvalitetskontrolleras dygnet runt, året om. Hårdhetsgraden på Stockholms kranvatten ligger mellan 4-6° dH och är mjukt.

Fakta om vatten

Kontrolleras vattnet på helgen? Vem ser till att jag får varmvatten? Vilken hårdhetsgrad har vattent? Och vilket pH-värde har det? Det och annan fakta om vårt kranvatten har vi samlat i den här artikeln.

Fakta om vattentryck

Med vattentryck menas det tryck som vattnet transporteras till din kran. Trycket i vattenledningarna till din fastighet varierar med höjden över havet samt nivån i och avståndet till vattenreservoarer och tryckstegringsstationer. Här hittar du vanliga frågor om vattentryck.

Se alla artiklar inom det här ämnet

Sortera såhär

Sortera textil och kläder

Bidra till en mer hållbar textilkonsumtion genom att sälja, ge bort eller återvinna textilier du inte behöver eller vill ha längre.

Sortera och återvinn elavfall

Minska din miljöpåverkan genom att sortera allt elavfall separat. Här berättar vi vad som räknas som elavfall och vart du lämnar det.

Sortera miljöfarligt avfall

Det är inte så komplicerat att ta reda på vad som är farligt avfall. Här berättar vi vad du kan hålla utkik efter.

Se alla artiklar inom det här ämnet

Lärare, elev och förälder

Hej pedagog! Hej elev!

Vill du lära dig om vatten, avfall och miljö? Här hittar du utbildningsmaterial i form av lärarhandledning, sagor och pyssel om hur vattnet kommer till kranen, vad som händer när du spolar i toaletten och hur avfallshanteringen fungerar i Stockholm och Huddinge. Klicka på respektive rubrik som passar dig.

Baltic Sea Science Center

Vi erbjuder gratis lektioner om Östersjön till högstadie- och gymnasieklasser i Stockholms kommun och Huddinge kommun. Lektionerna sker på Skansen.

Stop the Monsters i avloppen

Stop the Monsters i avloppen

Det är hög tid att vi lyfter problemet med den ökande mängden monster i våra avlopp. Nedspolat fett och skräp skapar stora problem i avloppssystemen och på våra reningsverk. Gör istället en hjälteinsats och släng våtservetter eller överbliven matolja där de hör hemma – i hushållssoporna eller på en miljöstation.

Skräpet i siffror

Varje dag året runt slängs skräp i avloppet. Enorma mängder kommer till reningsverken. Men hur mycket är mycket? Och vad är det som slängs i avloppet?

Vår historia

Så fick Stockholm kranvatten

Idag har vi svårt att föreställa oss förhållandena i en snabbt växande stad under 1800-talet. Stockholm var omgivet av vatten, som mer och mer smutsades ner av avfall från gator, hushåll och hantverkerier. Vid bryggorna tvättade man och tog på samma ställe vatten till hushållen.

Ett mörkt kapitel i vår historia

Från 1800-talet och framåt var torrdass det vanligaste. De fanns både i husen, men också på offentliga platser.

Långt, långt bort från stan

Långt, långt bort från stan sökte man sig när det gällde att hitta en ny lämplig plats för stockholmarnas dricksvattenproduktion. Där cirka två mil från staden kunde man dels få grundvatten ur Ekeröåsen, dels ytvatten från Bornsjön. Och skulle behovet bli riktigt stort fanns ju Mälaren att tillgå.

Renhållningen börjar regleras

Det var först i mitten av 1800-talet som renhållningen började organiseras på riktigt. 1859 grundades nämligen Stockholms renhållningsverk och verket tog över ansvaret för latrinhämtningen.

Se alla artiklar inom det här ämnet