Sjöar och vattendrag

Tillrinningsområde: 360 ha
Sjöyta: 3,6 ha
Största djup: 2,3 m
Medeldjup: 1,5 m
Volym: 0,05 Mm³
Uppehållstid: 2-3 veckor

Råcksta Träsk ligger i Vällingby och ingår i Grimsta naturreservat. Sjön är betydelsefull för friluftslivet och även en viktig lokal för groddjur och trollsländor. Tillrinningen utgörs huvudsakligen av dagvatten från bebyggelse norr om Bergslagsvägen och tillrinningen är mycket stor i förhållande till sjövolymen.

Sjön är näringsrik och på grund av den stora tillrinningen har vattenkvaliteten varierat, tidvis med extremt höga fosforhalter. Sjön muddrades i början av 1970-talet på grund av att den blivit kraftigt igenväxt. Fosforhalterna har dock förbättras de senaste åren, möjligtvis beror det på reningen av dagvatten vid Bergslagsplan. Bottensedimentet innehåller mycket höga halter av koppar och höga halter av bly och PCB. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 80 ha
Sjöyta: 7,4 ha
Största djup: ca 3,7 m
Medeldjup: 2,7 m
Volym: 0,18 Mm³
Uppehållstid: 11 månader

Judarn ligger i Judarskogen i Bromma som både är ett naturreservat och Natura 2000-område. Judarn har ett stort frilufts- och naturvärde. Området är Natura 2000-klassat på grund av förekomsten av större vattensalamander.

Tillrinningsområdet till Judarn domineras av naturmark, i övrigt ingår även bebyggelse, vägar och dagvatten från Bergslagsvägen. Näringshalterna i sjön är relativt låga. Den totala tillförseln av fosfor är ungefär 2/3 av vad sjön kan tåla utan att bli näringsrik och Judarn har, tillsammans med Flaten, den bästa vattenkvaliteten bland Stockholms sjöar. Syrehalterna kan dock vara låga under senvintern. Halterna av PAH och PCB i sedimenten är måttliga medan blyhalterna är förhöjda. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 48 ha
Sjöyta: 6,7 ha
Största djup: 2,5 m
Medeldjup: 1,5 m
Volym: 0,08 Mm³
Uppehållstid: 7 månader

Kyrksjön är en liten och grund sjö som ligger i Bromma och ingår i Kyrksjölötens naturreservat. En del av naturreservatet är även skyddat som Natura 2000-område. Vid sjön finns en av kommunens största fuktlövskogar med rikt fågelliv. Sjön är även en viktig fortplantningslokal för groddjur. Den huvudsakliga tillrinningen kommer ifrån naturmark, i övrigt ingår även två koloniområden, villabebyggelse och en del av Spångavägen. Det enda tydliga tillflödet är ett dike från Kyrksjölöten och koloniområdet öster om sjön. Kyrksjöns vatten leds numera vidare till Råcksta Träsk via en pumpstation. Fosfor- och klorofyllhalterna har varierat sedan 1970-talet och vattnet är syrefattigt mot slutet av vintern. Fosforhalterna är samtidigt låga, vilket är ovanligt.

Kyrksjön är en vattenförekomst och har hög ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Vilket främst beror på höga halter av miljögiftet PFOS. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 104 ha
Sjöyta:10,7 ha
Största djup: 3 m
Medeldjup: 2 m
Volym: 0,2 Mm³
Uppehållstid: Svår att beräkna då vattenutbytet med Mälaren är okänt

Lillsjön ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats. Sjön omges av tungt trafikerade vägar, bebyggelse, koloniområden och mindre industrier. Lillsjön står i fri förbindelse med Ulvsundasjön via en kanal i öster och två dagvattenledningar mynnar i den västra delen av sjön.

Sjön är mycket näringsrik och siktdjupet litet, under sommaren ca 0,5 meter. Näringshalterna har dock minskat sedan 1970-talet, minskningen beror sannolikt på åtgärder kopplat till avloppsnätet. Sedimenten innehåller höga halter av koppar, nickel och PCB vilket kan förklaras av tung trafik och avrinning från industriområden. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 110 ha
Sjöyta: 5,3 ha
Största djup: 3,2 m
Medeldjup: 2,2 m
Volym: 117 000 m³
Uppehållstid: 3 månader

Laduviken ligger på Norra Djurgården och är en del av Nationalstadsparken. Laduviken ligger endast ungefär en halv meter över havsytan vilket gör att bräckt vatten från Saltsjön kan tränga upp via utloppsdiket till Husarviken. Till Laduviken leds dräneringsvatten från tunnelbanan, avrinning från E20 och delar av universitetsområdet efter slam- och oljeavskiljning. Sjön är näringsrik men sedan 1970-talet har en minskning av näringsämnen skett och siktdjupet har ökat. Under de senaste 10-15 åren har det även skett en kraftig ökning av undervattensvegetationen, huvudsakligen slingerväxter. Metallhalterna i sedimenten är låga till måttliga med undantag av koppar som förekommer i höga halter. För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärder se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 17 ha
Sjöyta: 2,3 ha
Största djup: ca 1,1 m
Medeldjup: 0,7 m
Volym: 0,016 Mm³
Uppehållstid: 4-5 månader

Lappkärret är en liten och grund sjö på Norra Djurgården och ingår i Nationalstadsparken. Sjön var tidigare ett kärr och fick en fri vattenyta på 1960-talet när en grundvattenåder punkterades i samband med byggarbeten. Lappkärret har värde främst som fågelsjö.

Vattenutbytet domineras sannolikt av grundvatten. De näringshalter som kommer från tillrinningsområdet är små eftersom sjön huvudsakligen omges skog och gräsmark. Näringshalterna i sjövattnet är dock höga och siktdjupet är mindre än sjöns maximala djup. Sjöns utflöde gick tidigare till avloppsreningsverk men sedan 2006 finns ett nytt utlopp via ett dike till Lilla Värtan. För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Lappkärret har värde främst som fågelsjö. Då fågellivet var rikast, i mitten av 1970-talet, fanns en skrattmåskoloni i sjön och bland häckande arter fanns svarthakedopping, gräsand, smådopping och snatterand. De två senare arterna är sällsynta, särskilt snatteranden. I barrskogen nordost om sjön finns De Geermoräner.

Tillrinningsområde: 16 ha
Vattenyta: 1,1 ha
Största djup: Knappt 2 m

Spegeldammen ligger på Norra Djurgården och ingår i Nationalstadsparken. Sjön anlades i början av 1980-talet när Stora Skuggans skjutfält lades ner och gjordes om till en park. Dammen används för fiske där en fiskeklubb planterar ut regnbåge. I utloppet finns en värdefull miljö för grodor och vattensalamandrar.

Marken runt dammen består delvis av muddermassor från Laduviken som delvis består av saltrikt dräneringsvatten, vilket gör att spegeldammens vatten är relativt salt. Fosforhalterna har varit varierande, men generellt mycket höga. För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 20 ha
Sjöyta: 3,7 ha
Största djup: ca 1 m

Isbladskärret ligger på Södra Djurgården och ingår i Nationalstadsparken. Isbladskärret var fram till 1600-talet en vik av Saltsjön men torrlades gradvis genom landhöjningen. På 1700-talet började området användas för jordbruk och vattnet pumpades ut från kärret. Pumpningen fortsatte till 1981 då Djurgårdsförvaltningen lät vattnet stå kvar över sommaren och fågelliv etablerades.

Näringshalterna är mycket höga och siktdjupet lägre än maxdjupet. Tillrinningsområdet utgörs av naturmark där näringsämnen kommer ifrån genomförda restaureringsåtgärder. Det finns inga dagvattenledningar som mynnar i kärret. För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 1907 ha
Sjöyta: 245 ha
Största djup: ca 13,7 m
Medeldjup: 5,0 m
Volym: 11,6 Mm³
Uppehållstid: 4-5 månader

Magelungen ligger på gränsen mellan Stockholm stad och Huddinge kommun och är en av de största sjöarna som ingår i Tyresåns avrinningsområde. Magelungen är en populär sjö för bad och fiske och stränderna bedöms även delvis ha höga eller mycket höga värden för flora och fauna.

Tillrinningsområdet till sjön består av vattendraget Norrån som avvattnar Ågestasjön och Orlången. Utflödet går via Forsån, vidare ut i Drevviken och så småningom ut till Östersjön.

Magelungen har historiskt varit påverkat av dåligt renat avloppsvatten från sjön Trehörningen-Sjödalen uppströms Magelungen. Efter att avloppsvattnet kopplades på avloppsledningsnätet har näringshalterna minskat men de är fortfarande förhöjda. Magelungen är även påverkad av exploateringar i området som ökar andelen hårdgjorda ytor och tillrinning av dagvatten.

Magelungen är en vattenförekomst och har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. De höga näringshalterna skapar övergödningsproblem och halterna av miljögifter som PFOS och TBT i både vatten, sediment och fisk är förhöjda. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 4897 ha
Sjöyta: 571 ha
Största djup: 15,2 m
Medeldjup: 6,7 m
Volym: 37 Mm³
Uppehållstid: 10-11 månader 

Drevviken ligger söder om Stockholm och är den största sjön i Tyresåns avrinningsområde. Sjön delas av fyra kommuner där delar av den norra bassängen ingår i Stockholm Stad. Sjön omges av tre naturreservat och tätbebyggelse. Det huvudsakliga tillflödet kommer via Lissmaån och Forsån från Magelungen.

Sjön har historiskt varit påverkat av dåligt renat avloppsvatten från sjön Trehörningen-Sjödalen uppströms Drevviken. Efter att avloppsvattnet kopplades på avloppsledningsnätet har näringshalterna minskat men de är fortfarande förhöjda.

Drevviken är en vattenförekomst och har otillfredsställande ekologisk status och når ej god kemisk status. De höga näringshalterna skapar övergödningsproblem och halterna av miljögifter såsom PFOS och TBT i både vatten, sediment och fisk är förhöjda. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 403 ha
Sjöyta: 63 ha
Största djup: ca 13,6 m
Medeldjup: 7,4 m
Volym: 4,6 Mm³
Uppehållstid: 4 år

Flaten ligger norr om Drevviken inom Tyresåns avrinningsområde. Sjön är populär för bad och fiske och ingår i Flatens naturreservat. Omgivningarna utgörs huvudsakligen av skogsmark utom i norr där det finns ett stort koloniområde.

Den största delen av tillrinningsområdet ligger norr om Flaten där Tyresövägen samt Skarpnäck med bostäder och industriområde ligger. Flaten har de lägsta näringshalterna och den bästa vattenkvaliteten bland Stockholms sjöar.

Sjön åtgärdades genom en fosforfällning år 2000 och sedan dess har vattenkvalitet förbättras avsevärt. Men i och med det stora djupet kan syrehalterna vara låga i bottenvattnet under hösten.

Flaten är en vattenförekomst och har god ekologisk status och uppnår god kemisk status. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 437 ha
Sjöyta: 73 ha
Största djup: ca 5,0 m
Medeldjup: 3,6 m
Volym: 2,7 Mm³
Uppehållstid: 1,8 år

Ältasjön är en stor, grund och näringsrik sjö. Den sydvästra fjärdedelen ligger i Stockholm och ingår i Flatens naturreservat, resten av sjön ligger i Nacka kommun. Sjön är en mycket populär bad- och fiskesjö. Det är även en viktig fågelsjö med ett stort antal häckande och rastande arter under flyttningstid.

Tillrinningsområdet upptas huvudsakligen av skogsmark och bostäder. Tyresövägen sträcker sig nära sjön och dagvattnet från vägen leds genom en skärmbassäng med flytbryggor. Fosforhalterna har minskat under senare år men är fortfarande relativt höga. Trots att djupet är litet, har syrebrist förekommit i bottenvattnet både vinter och sommar. Metallhalterna och halterna av miljögifterna PAH och PCB i sjöns sediment är låga till måttliga.

Ältasjön är en vattenförekomst och har dålig ekologisk status på grund av övergödningsproblem men sjön uppnår god kemisk status. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 209 ha
Sjöyta: 15 ha
Största djup: ca 5,4 m
Medeldjup: 3,0 m
Volym: 0,47 Mm³
Uppehållstid: cirka 1 månad

Sicklasjön sitter ihop med Järlasjön genom ett smalt sund i öster. Den sydvästra delen tillhör Stockholm stad resterande del ligger i Nacka kommun. Norra sidan av sjön upptas av villabebyggelse och vägar och södra sidan vetter mot Hammarbybacken som är exploaterad men utgörs även av Nackareservatet. Uppströms Sicklasjön ligger flera av Nackas sjöar och utflödet går genom Sickla sluss där nivån regleras.

Vattnet är näringsrikt men siktdjupet är ändå relativt stort och har ökat de senaste åren. Syrebrist och svavelväte kan uppträda i bottenvattnet både sensommar och senvinter.

Sicklasjön är en vattenförekomst och har dålig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Det beror främst på Sicklasjöns övergödningsproblem och förhöjda halter av miljögifter och metaller, exempelvis PAH och PFOS. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 243 ha
Sjöyta: 29 ha
Största djup: ca 3,3 m
Medeldjup: 2,2 m
Volym: 0,62 Mm³
Uppehållstid: 9-10 mån (ca 6 mån vid dricksvattentillsättning)

Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge. Sjön utnyttjas för bad och fiske. Långsjön är en viktig reproduktionslokal för groddjur och har Stockholms stads rikaste förekomst av vanlig groda och vanlig padda.

Tillrinningsområdet upptas huvudsakligen av villaområden. Tillförseln av näringsämnen och föroreningar kommer främst från omgivande bebyggelse, vägar och dag-och bräddvatten. Större tillflöden till sjön saknas. Sjöns vattenstånd regleras av ett dämme i utloppet i den nordvästra änden och utflödet rinner till Vårbyfjärden i Mälaren. I början av 1900-talet släpptes stora mängder orenat avloppsvatten ut i sjön, vilket orsakade igenväxning av sjön. Långsjön är näringsrik och för att förbättra vattenkvaliteten har flera åtgärder genomförts. År 2006 utfördes en fosforfällning för att binda fosfor. Under 2002 började dricksvatten tillsättas årligen, en volym motsvarande hela sjön. Långsjön har även decimeringsfiskats på mörtfiskar i syfte att förbättra fiskbeståndet.

Långsjön är en vattenförekomst på grund av att sjön omfattas av badvattendirektivet. Långsjön har dålig ekologisk status och uppnår inte god kemisk status. Det beror på övergödningsproblem och förhöjda halterna av miljögifter som TBT och PAH. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 60 ha
Sjöyta: 13,5 ha
Största djup: ca 7,0 m
Medeldjup: 4,4 m
Volym: 0,57 Mm³
Uppehållstid: 3,1 (1) år

Trekanten ligger i ett parkområde i Liljeholmen-Gröndal. Sjön är populär för bad och fiske. Utsättning av regnbåge görs regelbundet vilket gynnar sportfisket.

Inom tillrinningsområdet finns flerbostadsområden, centrumområde, spårväg och tungt trafikerade vägar. Sjön saknar ett naturligt utlopp och utgående vatten leds via ledning till Liljeholmsviken. Näringshalterna i sjön minskade avsevärt när tillsättning av dricksvatten och utpumpning av bottenvatten påbörjades under 1980-talet. Sjön har åtgärdats med hjälp en fosforfällning vilket har förbättrat vattenkvaliteten.

Trekanten är en vattenförekomst på grund av att sjön omfattas av badvattendirektivet. Trekanten har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Det beror främst på höga halter av miljögifter och metaller exempelvis TBT och PAH. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 1458 ha
Längd: 10 km
Fallhöjd: 17 m
Medelvattenföring: ca 120 l/s
Högsta vattenföring: 600 l/s
Lägsta vattenföring: 1,4 l/s
Vandringshinder: Stens gamla kvarn, drygt 1 km nedströms Säbysjön och utloppet vid Ulriksdals slott

Igelbäcken rinner från Säbysjön i Järfälla till Edsviken där den mynnar vid Ulriksdals slott. Igelbäcken är ca 10 km lång och största tillflödet kommer ifrån Djupanbäcken från sjön Djupan. Flödet kan vara litet under sommaren och dricksvatten tillsätts vid behov.

Det huvudsakliga tillrinningsområdet utgörs av tätbebyggelsen, öppen mark och skogsmark. Fosforhalterna i Igelbäcken är som högst vid Säbysjön och minskar nedströms medan kvävehalterna ökar. Kvävehalten visar en tydligt ökande trend de senaste tio åren.

Igelbäcken är en vattenförekomst och har god ekologisk status men uppnår ej god kemisk status. Det beror främst på höga halter av PFOS. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 3600 ha
Längd: 10,5 km
Fallhöjd: 10 m
Medelvattenföring: ca 250 l/s
Högsta vattenföring: 12 m³/s
Lägsta vattenföring: 10 l/s (uppskattning)
Trösklar: dämme vid Solvalla.

Bällstaån startar i Järfälla och rinner sedan genom Stockholm, Sundbyberg och Solna. Ån mynnar i Bällstaviken som är den innersta delen av Ulvsundasjön. Bällstaån är ett mycket påverkat vattendrag, långa sträckor av ån är rätade och 1,4 km går genom en tunnel under Spånga centrum. Delar av Bällstaån har ett visst naturvärde med promenadvägar och anlagda dammar.

Det huvudsakliga tillflödet kommer ifrån bebyggelse, industriområden och vägar. Inom åns avrinningsområde ingår också ett av Stockholmsregionens mest expansiva områden. Många hårdgjorda ytor samt de geologiska förutsättningarna med lermark gör att föroreningsbelastningen från dagvatten är stor. Bakterietalen och ammoniumhalterna har vid flera tillfällen varit mycket höga vilket indikerar läckage av spillvatten. Området runt Bällstaån är även översvämningsdrabbat.

Bällstaån är en vattenförekomst och har otillfredsställande ekologiska status och uppnår ej god kemisk status. Det beror till stor del på föroreningar från dagvattnet som mynnar i ån och de fysiska förändringarna i åfåran. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 80 ha
Längd: 1,4 km
Fallhöjd: 0,7 m
Medelvattenföring: 0,85 m³/s
Högsta vattenföring: 4,5 m³/s
Lägsta vattenföring: 0,1 m³/s
Fallsträckor: ca 50 m och 90 m från Magelungens utlopp


Forsån rinner från Magelungen till Drevviken och ingår i Tyresåns avrinningsområde. Forsån har stora natur- och friluftsvärden och utgör den enda lokalen i Stockholm där strömstare övervintrar. I Forsån finns också ett livskraftigt bestånd av signalkräfta, det finns även spår av bäver längs ån. Forsån är påverkat av rensning, rätning och omgrävning och marken runt omkring ån består till stor del av hårdgjorda ytor och två hårt trafikerade vägar.

Forsån är en vattenförekomst och har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. För att förbättra vattenkvaliteten i Forsån krävs en minskning av fosfor, miljögifter som PFOS och TBT samt fysiska förbättring av tillståndet i vattenfåran. För mer information om aktuell status och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 47 ha
Längd: 1,1 km
Fallhöjd: ca 33 m
Medelvattenföring: 4 l/s

Skärholmsbäcken ligger i Sätraskogens naturreservat och mynnar i Mälaren. Bäcken är drygt 1 km lång och har ett litet vattenflöde. Rinnande vatten förekommer främst under våren, övriga delar av året brukar bäcken vara torrlagd.

Den övre delen av bäcken är uträtad och där förekommer mer eller mindre stillastående vatten. Den sista sträckan, från ett koloniområde ner mot Mälaren, har högt naturvärde bland annat ädellövskog med stora ekar. Skärholmsbäcken saknar ett livsdugligt fiskbestånd. Den huvudsakliga tillrinningen till bäcken kommer från öppna gräsytor och skog, från söder utgör avrinningen från bebyggelsen i Skärholmen.

För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Tillrinningsområde: 18 ha
Längd: 1,1 km
Fallhöjd: ca 21 m
Medelvattenföring: 1,4 l/s

Sätraån ligger i Sätraskogens naturreservat och mynnar vid Sätrabadet. Ån rinner genom en djupt nerskuren ravin med al- och blandlövskog där fallhöjden är 21 meter. I Stockholms län finns relativt få välutbildade bäckraviner vilket gör ån särskilt värdefull. Tidigare mottog ån vatten från en stor del av sydvästra Stockholm, idag är vattenflödet litet.

Tillrinningsområdet är litet och ån är torrlagd under större delen av året. En viss ökning av vattentillförseln åstadkoms år 2002 genom ändring av dagvattenledningar i den övre delen av tillrinningsområdet. Det gjorde att natt- och dagsländor kunde återkolonisera ån. Halterna av fosfor, kväve och tungmetaller är höga i åns övre del.

För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer.

Uggleviken var tidigare en del av samma vik som Husarviken, Laduviken och Storängsbottnen. Idag saknar Uggleviken fri vattenyta och är ett igenväxande alkärr med partier av vass. Uggleviken är ett botaniskt intressant område med flera sällsynta växter som exempelvis norrlandsstarr, rosenpilört och kärrbräken. Uggleviken har även ett rikt fågelliv med bland annat näktergal, svarthätta och rödvingetrast. Området är därför av mycket stort naturvärde.

Tillrinningsområdet upptas till stor del av campusområdet Kungliga tekniska högskolansamt även trafikerade vägar. Utflödet går under Husarbron till Husarviken.

För mer information om aktuellt miljötillstånd och åtgärdsförslag se VISS och Stockholms stads miljöbarometer