Uppföljning hållbarhetsområden

Rent vatten

Stockholmarnas vattenanvändning har minskat något det senaste året, och trenden är att vi använder mindre och mindre dricksvatten på lång sikt. Det är positivt eftersom vi det betyder att vi använder mindre kemikalier och energi för att rena vattnet, vilket gör att vattnet räcker till även när vi har värmeböljor.

Diagrammet visar hur många liter dricksvatten som har använts och betalats per dygn i Stockholm och Huddinge, i förhållande till antalet invånare. Vattnet som används av företag och andra verksamheter ingår också.

I staplarna här nedanför kan du se hur mycket vatten som vi tar upp från Mälaren, så kallat råvatten, jämfört med den mängd dricksvatten som producerats vid reningsverken vid Lovö och Norsborg. Diagrammet visar hur det sett ut mellan åren 2021-2023. Skillnaden beror användning av vatten i reningsprocessen till dricksvatten och annan förlust längs vägen.

Bilden visar hur mycket avloppsvatten som renats mellan åren 2021-2023. Staplarna visar också hur mycket som har bräddats, det vill säga tillfälliga utsläpp av renat och orenat avloppsvatten som sker vid överbelastning exempelvis vid kraftigt regn. Spillvatten, det vill säga helt orenat avloppsvatten, är ca 10 % av den redovisade mängden.

I reningsverken renas avloppsvattnet från nästa alla de föroreningsämnen som finns i vattnet. I siffror betyder det att 99 % av allt organiskt material, 75 % av kväve och 97 % av fosfor renas bort i reningsverken. För metaller ser reningsgraden ungefär likadan ut men den är mer varierad för organiska föroreningar. Läs gärna mer i vår miljörapport.

Cirkulär verksamhet

Sedan 2023 är det obligatoriskt att samla in matavfall i Stockholm. Diagrammet visar hur stor del av matavfallet från hushåll och verksamheter som samlas in för att bli biogas och biogödsel. Siffrorna baseras på statistik från Naturvårdsverket om hur mycket matavfall som det blir totalt per person. Andelen matavfall som samlas in ökar tydligt. Men vi ligger fortfarande långt ifrån Sveriges mål som är 75 %.

Genom att sortera avfallet minskar vi mängden restavfall som förbränns för att ge fjärrvärme. Restavfallet minskar och det betyder att mer avfall återanvänds som resurser. Även om det är bra att vi får fjärrvärme från restavfallet så är det mycket bättre att återanvända materialet direkt eller som del i nya produkter. Grovavfall, som hämtas vid bostäder och avfall som lämnas på återvinningscentraler, räknas inte med.

Bilden visar hur mycket avloppsslam som skapas när avloppsvattnet renas i våra avloppsreningsverk. Eftersom slammet innehåller höga halter av fosfor, används det som gödningsmedel på åkermark. Fosfor är nämligen ett viktigt näringsämne för att grödorna ska växa och behöver tillföras i odlade jordar. Slammet kontrolleras noga så att det innehåller godkända mängder av de oönskade ämnen som kan finnas. Det är därför procentandelen fosfor varierar, eftersom allt slam inte blir godkänt för jordbruk.

Minskad klimatpåverkan

Vår årliga energianvändning är jämn runt 180 GWh/år. Den största delen köps in i som el, fjärrvärme och övriga bränslen. Det mesta av den biogas som bolaget framställer levereras till ett annat företag som uppgraderar den till fordonsgas, men en mindre del används i vår egen verksamhet för värmeproduktion. Bränsle till transporter är bara en mycket liten del av den totala energianvändningen.

I bilden här under kan du se vilka delar av det vi jobbar med som använder mest energi. Avloppsrening är den mest energikrävande delen. Därefter kommer dricksvattenproduktion som står för nära en tredjedel av totalen. Övriga delar: avfallshantering, ledningsnät, fastighet och projekt använder tillsammans ca 19 % av bolagets totala energianvändning. Det här kommer att förändras något i framtiden eftersom den nya avfallssorteringsanläggningen RUS (Resursutvinning Stockholm) börjat användas fullt ut. Henriksdals reningsverk kommer att ha den största ökningen i energianvändning på lång sikt, framför allt när den nya reningstekniken börjar användas. Det byggs nytt för att det finns nya reningskrav.

Det energislag som vi använder oss mest av är el, det är hela 78 procent av bolagets energianvändning. Det är framför allt pumpar och blåsmaskiner (som används när vi renar avloppsvattnet) som är de stora elanvändarna. Resten av energin är till stor del värmeenergi som går till rötprocessen (när slammet bildas), men en del används också till uppvärmning av lokaler. Värmen kommer framför allt från köpt fjärrvärme. En mindre del kommer från gaspannor som använder egenframställd rötgas som bränsle. Övriga bränslen utgör endast cirka 2 % av bolagets totala energianvändning.

Diagrammet visar vår totala redovisade klimatpåverkan enligt GHG-protokollet för året 2023. GHG-protokollet är ett standardiserat sätt för företag att kunna räkna på sina direkta och indirekta utsläpp.

Bolagets främsta klimatpåverkan sker inte genom fossila utsläpp utan utsläpp av främst metan och lustgas från avloppsreningsprocessen. Då både metan och lustgas är starka växthusgaser så är det viktigt att försöka att minimera även dessa utsläpp.

Indirekta utsläpp kommer från de varor och tjänster som vi köper in, och de utsläpp som sker genom användning och hantering av de produkter som vi framställer. Det är till exempel utsläpp från när vi lagrar slam och transporterar det, eller när vi samlar in stockholmarnas avfall. Till inköpta varor och tjänster är störst påverkan från de processkemikalier som vi köper in och från alla de projekt som innebär att vi lägger nya rör eller måste laga och byta rör.

Bilden här nedanför visar mängder av metan och lustgas som släppts ut från avloppsreningsprocessen mellan åren 2021-2023. Det pågår ett aktivt arbete med att mäta utsläppen mer korrekt och att optimera reningsprocessen för att minimera bildandet av metan och lustgas.

Hållbart arbetsliv

Medskapandeindex mäts i den årliga medarbetarundersökningen som görs för verksamheterna i Stockholms stad. Indexet är baserat på frågor om hur motiverade medarbetarna är och hur bra ledarskapet och styrningen fungerar. Resultatet ligger stadigt på en hög nivå.

Diagrammet visar sjukfrånvaro som procent av arbetstid för månadsavlönade medarbetare. Sjukfrånvaro varierar lite mellan åren men ligger på en låg nivå. Målsättningen är att den inte ska gå över 3,5 procent.

Hållbara inköp

De senaste åren har vi arbetat hårt för att utveckla våra hållbarhetskrav vid upphandling. Vi vill på det sättet driva på utvecklingen och kunna köpa mer hållbara tjänster och varor som producerats och transporterats på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi minska miljöpåverkan och risker för att mänskliga rättigheter kränks. Vi har också infört en systematisk uppföljning av våra avtal för att säkerställa att leverantörerna uppfyller de hållbarhetskrav vi ställt. De avtal som har mest risker och faktisk påverkan ska följas upp minst en gång vartannat år. Då får vi också en bra dialog med våra leverantörer kring hållbarhetsfrågorna.