Uppföljning hållbarhetsområden
För att följa utvecklingen inom våra viktigaste hållbarhetsområden använder vi ett stort antal nyckeltal. Här presenteras ett urval av dem. Fler nyckeltal finns i års- och hållbarhetsredovisningen samt i bolagets miljörapporter.

Vatten
Vattenanvändning
Stockholmarnas vattenanvändning har minskat något de senaste åren. Den långsiktiga trenden är att vi använder mindre och mindre dricksvatten.
Det är positivt av flera skäl. Det behövs mindre kemikalier och energi för att rena vattnet, och dricksvattnet räcker bättre till även under värmeböljor.
Diagrammet visar hur många liter dricksvatten som har använts och betalats per dygn i Stockholm och Huddinge, i förhållande till antalet invånare. Vattnet som används av företag och andra verksamheter ingår också.

Vattenförlust i ledningsnätet
Diagrammet nedanför visar hur stor del av det renade dricksvattnet som går förlorat på vägen till kunden. Den största orsaken är läckor på vattenledningsnätet.
Vår strategi är att minska vattenförlusten. För att lyckas med det behöver dricksvattennätet förnyas i tillräcklig takt, vilket kräver stora resurser.

Bräddning av avloppsvatten
Staplarna nedanför visar hur stor del av avloppsvattnet som har bräddats.
Bräddning är tillfälliga utsläpp av renat och orenat avloppsvatten som sker vid överbelastning, exempelvis vid kraftigt regn.
Spillvatten, det vill säga helt orenat avloppsvatten, utgör cirka 10 % av den redovisade mängden.

Rening av föroreningar i avloppsvattnet
I reningsverken renas avloppsvattnet från nästan alla de föroreningsämnen som finns i vattnet.
Under 2025 renades runt 99 % av allt organiskt material bort. För kväve var motsvarande andel drygt 80 % och för fosfor omkring 96 %.
Läs gärna mer i vår miljörapport om rening av metaller och organiska föroreningar.
Resurser
Insamling av matavfall
Sedan 2023 är det obligatoriskt att samla in matavfall i Stockholm.
Diagrammet visar hur stor del av matavfallet från hushåll och verksamheter som samlas in för att bli biogas och biogödsel. Siffrorna baseras på statistik från Naturvårdsverket om hur mycket matavfall som det blir totalt per person.
Andelen matavfall som samlas in ökar tydligt. Vi ligger dock fortfarande långt ifrån Sveriges mål på 75 %.

Minskad mängd restavfall
Genom att sortera avfallet minskar mängden restavfall som förbränns för att ge fjärrvärme.
Mängden restavfall minskar, vilket innebär att mer avfall återanvänds som resurser. Även om det är bra att vi får fjärrvärme från restavfallet är det ännu bättre att återanvända materialet direkt eller som del i nya produkter.
Grovavfall som hämtas vid bostäder och avfall som lämnas på återvinningscentraler räknas inte med.

Avloppsslam och återföring av fosfor
Bilden nedanför visar hur mycket avloppsslam som skapas när avloppsvattnet renas i våra avloppsreningsverk.
Slammet innehåller höga halter av fosfor och andra växtnäringsämnen. Därför används det i första hand som gödningsmedel på åkermark. Fosfor är ett viktigt näringsämne för att grödor ska växa och behöver tillföras i odlade jordar.
Slammet kontrolleras noga så att det innehåller godkända mängder av de oönskade ämnen som kan finnas. En mindre del av slammet går till annan markanvändning. Det kan bero på att slammet inte håller rätt kvalitet eller att det följer avtal med slamentreprenör.
Under 2025 återfördes 95 procent av fosforn i avloppsvattnet till åkermark.

Klimat
Energianvändning
Vår årliga energianvändning har legat ganska konstant på cirka 180 GWh per år.
Den ökade energianvändningen under 2025 härrör till projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA), där två biolinjer driftsattes under året.
Energianvändningen förväntas fortsätta att öka framöver i takt med att ytterligare linjer driftsätts under 2028–2029.
Den största delen av energin köps in som el, fjärrvärme och övriga bränslen.
Det mesta av den biogas som bolaget framställer levereras till ett annat företag som uppgraderar den till fordonsgas. En mindre del används i den egna verksamheten för värmeproduktion.
Bränsle till transporter utgör bara en mycket liten del av den totala energianvändningen.

Var energin används
I bilden här under kan du se vilka delar av verksamheten som använder mest energi.
Avloppsrening är den mest energikrävande delen. Därefter kommer dricksvattenproduktion, som står för 28 % av den totala energianvändningen. Avfallshantering, ledningsnät, fastighet och projekt står tillsammans för cirka 19 % av bolagets totala energianvändning.
Det här kommer att förändras något i framtiden eftersom den nya avfallssorteringsanläggningen RUS (Resursutvinning Stockholm) har börjat användas fullt ut.
Henriksdals reningsverk kommer att ha den största ökningen i energianvändning på lång sikt, framför allt när den nya reningstekniken börjar användas. Det byggs nytt för att det finns nya reningskrav.

Energislag
Det energislag som vi använder mest av är el. El står för 77 % av bolagets energianvändning.
De största elanvändarna är pumpar och blåsmaskiner som används när vi renar avloppsvattnet. Resten av energin är till stor del värmeenergi som används i rötprocessen, det vill säga när slammet bildas. En del används också till uppvärmning av lokaler.
Värmen kommer framför allt från köpt fjärrvärme. En mindre del kommer från gaspannor som använder egenframställd rötgas som bränsle.
Övriga bränslen utgör endast cirka 1 % av bolagets totala energianvändning.

Klimatpåverkan enligt GHG-protokollet
Diagrammet nedan visar vår totala redovisade klimatpåverkan enligt GHG-protokollet för år 2025.
GHG-protokollet är ett standardiserat sätt för företag att beräkna sina direkta och indirekta utsläpp.
Bolagets främsta klimatpåverkan sker inte genom fossila utsläpp, utan genom utsläpp av främst metan och lustgas från avloppsreningsprocessen. Metan och lustgas är starka växthusgaser. Därför är det viktigt att minimera även dessa utsläpp.
De indirekta utsläppen kommer från de varor och tjänster som vi köper in samt från användningen och hanteringen av de produkter som vi framställer. Det handlar till exempel om utsläpp som uppstår när vi lagrar och transporterar slam eller när vi samlar in stockholmarnas avfall.
För inköpta varor och tjänster är påverkan störst från de processkemikalier som vi köper in och från projekt där vi lägger nya rör eller måste laga och byta rör.
Scope 3 är uppdelad i uppströms (röd stapel) och nedströms (mörkblå stapel).

Utsläpp av metan och lustgas
Bilden här nedanför visar mängder av metan och lustgas som släppts ut från avloppsreningsprocessen mellan åren 2021–2025.
Det pågår ett aktivt arbete med att mäta utsläppen mer korrekt och att optimera reningsprocessen för att minimera bildandet av metan och lustgas. Värdena för 2025 kan komma att justeras då mer bearbetning behövs.

Arbetsliv
Medskapandeindex
Medskapandeindex mäts i den årliga medarbetarundersökningen som genomförs för verksamheterna i Stockholms stad.
Indexet baseras på frågor om hur motiverade medarbetarna är och hur bra ledarskapet och styrningen fungerar. Resultatet ligger stadigt på en hög nivå.

Sjukfrånvaro
Diagrammet visar sjukfrånvaro som procent av arbetstid för månadsavlönade medarbetare.
Sjukfrånvaron varierar något mellan åren men ligger på en låg nivå. Målsättningen är att sjukfrånvaron inte ska överstiga 3,5 procent.

Inköp
Hållbara inköp
De senaste åren har vi arbetat aktivt med att utveckla våra processer och krav för hållbara inköp.
Målet är att driva utvecklingen framåt och kunna köpa mer hållbara tjänster och varor, som producerats och transporterats på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi minska miljöpåverkan och riskerna för att mänskliga rättigheter kränks.
Uppföljning av leverantörer och avtal
Vi har också infört en systematisk uppföljning av våra avtal för att säkerställa att leverantörerna uppfyller de hållbarhetskrav vi ställt. De avtal som har störst risker och faktisk påverkan ska följas upp minst en gång vartannat år.
Genom uppföljningen får vi också en bra dialog med våra leverantörer kring hållbarhetsfrågor.
