Uppföljning hållbarhetsområden

Vatten

Stockholmarnas vattenanvändning har minskat något de senaste åren, och trenden är att vi använder mindre och mindre dricksvatten på lång sikt. Det är positivt eftersom det betyder att vi behöver mindre kemikalier och energi för att rena vattnet och att vattnet räcker bättre till även när vi har värmeböljor.

Diagrammet visar hur många liter dricksvatten som har använts och betalats per dygn i Stockholm och Huddinge, i förhållande till antalet invånare. Vattnet som används av företag och andra verksamheter ingår också.

I diagrammet nedanför kan du se hur stor del av det renade dricksvattnet som vi förlorar på vägen till kunden, framför allt genom läckor på vattenledningsnätet. Vår strategi är att minska den här vattenförlusten, men det kräver mycket resurser att förnya dricksvattennätet i tillräcklig takt.

Staplarna nedanför visar hur stor del av avloppsvattnet som har bräddats, det vill säga tillfälliga utsläpp av renat och orenat avloppsvatten som sker vid överbelastning exempelvis vid kraftigt regn. Spillvatten, det vill säga helt orenat avloppsvatten, är ca 10 % av den redovisade mängden.

I reningsverken renas avloppsvattnet från nästa alla de föroreningsämnen som finns i vattnet. I siffror betyder det att runt 99 % av allt organiskt material, drygt 80 % av kväve och omkring 96 % av fosfor renas bort i reningsverken under 2025. Läs gärna mer i vår miljörapport om rening av metaller och organiska föroreningar.

Resurser

Sedan 2023 är det obligatoriskt att samla in matavfall i Stockholm. Diagrammet visar hur stor del av matavfallet från hushåll och verksamheter som samlas in för att bli biogas och biogödsel. Siffrorna baseras på statistik från Naturvårdsverket om hur mycket matavfall som det blir totalt per person. Andelen matavfall som samlas in ökar tydligt. Men vi ligger fortfarande långt ifrån Sveriges mål som är 75 %.

Genom att sortera avfallet minskar vi mängden restavfall som förbränns för att ge fjärrvärme. Restavfallet minskar och det betyder att mer avfall återanvänds som resurser. Även om det är bra att vi får fjärrvärme från restavfallet så är det mycket bättre att återanvända materialet direkt eller som del i nya produkter. Grovavfall, som hämtas vid bostäder och avfall som lämnas på återvinningscentraler, räknas inte med.

Bilden nedanför visar hur mycket avloppsslam som skapas när avloppsvattnet renas i våra avloppsreningsverk. Eftersom slammet innehåller höga halter av fosfor och andra växtnäringsämnen, används det i första hand som gödningsmedel på åkermark. Fosfor är nämligen ett viktigt näringsämne för att grödorna ska växa och behöver tillföras i odlade jordar. Slammet kontrolleras noga så att det innehåller godkända mängder av de oönskade ämnen som kan finnas. En mindre del av slammet går till annan markanvändning. Det kan ske om slammet inte håller rätt kvalitet eller för att följa avtal med slamentreprenör. Under 2025 återfördes 95 procent av fosforn i avloppsvattnet till åkermark.

Klimat

Vår årliga energianvändning har legat ganska konstant på ca 180 GWh/år. Den ökade energianvändningen 2025 härrör till projektet Stockholms framtida avloppsrening (SFA) där två biolinjer driftsattes under 2025. Energianvändningen förväntas fortsätta att öka framgent i takt med att ytterligare linjer driftsätts under 2028–2029.

Den största delen köps in i som el, fjärrvärme och övriga bränslen. Det mesta av den biogas som bolaget framställer levereras till ett annat företag som uppgraderar den till fordonsgas, men en mindre del används i vår egen verksamhet för värmeproduktion. Bränsle till transporter är bara en mycket liten del av den totala energianvändningen.

I bilden här under kan du se vilka delar av det vi jobbar med som använder mest energi. Avloppsrening är den mest energikrävande delen. Därefter kommer dricksvattenproduktion som står för 28 % av totala enenergianvändning. Övriga delar: avfallshantering, ledningsnät, fastighet och projekt använder tillsammans ca 19 % av bolagets totala energianvändning. Det här kommer att förändras något i framtiden eftersom den nya avfallssorteringsanläggningen RUS (Resursutvinning Stockholm) börjat användas fullt ut. Henriksdals reningsverk kommer att ha den största ökningen i energianvändning på lång sikt, framför allt när den nya reningstekniken börjar användas. Det byggs nytt för att det finns nya reningskrav.

Det energislag som vi använder oss mest av är el, det är hela 77% av bolagets energianvändning. Det är framför allt pumpar och blåsmaskiner (som används när vi renar avloppsvattnet) som är de stora elanvändarna. Resten av energin är till stor del värmeenergi som går till rötprocessen (när slammet bildas), men en del används också till uppvärmning av lokaler. Värmen kommer framför allt från köpt fjärrvärme. En mindre del kommer från gaspannor som använder egenframställd rötgas som bränsle. Övriga bränslen utgör endast cirka 1 % av bolagets totala energianvändning.

Diagrammet nedan visar vår totala redovisade klimatpåverkan enligt GHG-protokollet för året 2025. GHG-protokollet är ett standardiserat sätt för företag att kunna räkna på sina direkta och indirekta utsläpp.

Bolagets främsta klimatpåverkan sker inte genom fossila utsläpp utan utsläpp av främst metan och lustgas från avloppsreningsprocessen. Då både metan och lustgas är starka växthusgaser så är det viktigt att försöka att minimera även dessa utsläpp.

Indirekta utsläpp kommer från de varor och tjänster som vi köper in, och de utsläpp som sker genom användning och hantering av de produkter som vi framställer. Det är till exempel utsläpp från när vi lagrar slam och transporterar det, eller när vi samlar in stockholmarnas avfall. Till inköpta varor och tjänster är störst påverkan från de processkemikalier som vi köper in och från alla de projekt som innebär att vi lägger nya rör eller måste laga och byta rör.

Scope 3 är uppdelad i uppströms (röd stapel) och nedströms (mörkblå stapel)

Bilden här nedanför visar mängder av metan och lustgas som släppts ut från avloppsreningsprocessen mellan åren 2021–2025. Det pågår ett aktivt arbete med att mäta utsläppen mer korrekt och att optimera reningsprocessen för att minimera bildandet av metan och lustgas. Värdena för 2025 kan komma att justeras då mer bearbetning behövs.

Arbetsliv

Medskapandeindex mäts i den årliga medarbetarundersökningen som görs för verksamheterna i Stockholms stad. Indexet är baserat på frågor om hur motiverade medarbetarna är och hur bra ledarskapet och styrningen fungerar. Resultatet ligger stadigt på en hög nivå.

Diagrammet visar sjukfrånvaro som procent av arbetstid för månadsavlönade medarbetare. Sjukfrånvaro varierar lite mellan åren men ligger på en låg nivå. Målsättningen är att den inte ska gå över 3,5 procent.

Inköp

De senaste åren har vi arbetat aktivt för att utveckla våra processer och krav för hållbara inköp. Vi vill på det sättet driva på utvecklingen och kunna köpa mer hållbara tjänster och varor, som producerats och transporterats på ett hållbart sätt. På så sätt kan vi minska miljöpåverkan och risker för att mänskliga rättigheter kränks. Vi har också infört en systematisk uppföljning av våra avtal för att säkerställa att leverantörerna uppfyller de hållbarhetskrav vi ställt. De avtal som har mest risker och faktisk påverkan ska följas upp minst en gång vartannat år. Genom detta får vi också en bra dialog med våra leverantörer kring hållbarhetsfrågor.