Vad är en bräddning?

En bräddning är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ledningsnätet eller reningsverk blir överbelastat. Det sker till exempel i samband med kraftiga regn eller vid snösmältning då det kommer mycket vatten på kort tid. Det bräddade avloppsvattnet är vid dessa tillfällen kraftigt utspätt och består till största delen av regnvatten.

Bräddning sker för att minska risken för att vattnet tränger tillbaka i ledningsnätet och kommer upp genom golv eller gatubrunnar. Med bräddning kan man på så vis minska risken för att översvämning sker i fastigheter.  

Bräddning kan också ske på grund av tekniska fel i systemet eller stopp orsakade av skräp och fett som felaktigt spolats ner i avloppet.

Var sker bräddningar?

Bräddningar kan ske vid ett flertal bräddpunkter i ledningsnätet, vanligtvis vid pumpstationer. Det bräddade avloppsvattnet rinner ut i närmaste vattendrag.

Hur påverkar bräddningar badvattenkvaliteten?

Direkt efter en bräddning kan badvattenkvaliteten vara påverkad. Men det bräddade vattnet sprids fort och åt olika håll beroende på strömmar och vind och det är därför svårt att säga exakt var och hur det påverkar badvattenkvaliteten. Kommunernas miljöförvaltningar ansvarar för övervakning av offentliga badställen. På Havs- och vattenmyndigheten finns information samlad om badvattenkvaliteten.

Kombinerade ledningar i delar av Stockholm

Fram till 1950-talet byggdes ledningar där spill- och dagvattnet leddes tillsammans till ett reningsverk, ett så kallat kombinerat system. Det innebär att det snabbt blir fullt när det regnar. För att minska risken för översvämningar så finns bräddpunkter.

Numera byggs separata ledningar för hushållens avlopp (spillvatten) och dagvatten (regnvatten och smältvatten från snö). Med separata ledningar leds spillvattnet till reningsverket, och dagvattnet leds till ett vattendrag. Då hamnar rätt vatten på rätt plats och risken minskar för att ledningar och reningsverk ska bli överbelastade.

Hur kan vi tillsammans minska risken för bräddningar?

Vi arbetar ständigt med långsiktiga åtgärder för att minska risken för bräddningar. Det gör vi genom att bygga ut avloppsledningsnätet för att kunna ta hand om mer vatten. Vi bygger dagvattenmagasin och arbetar med lokala lösningar för att regnvattnet inte ska belasta ledningsnätet. Att anlägga nya dagvattenledningar i äldre bostadsområden där vi har kombinerade ledningssystem är ett exempel på hur vi kan minska bräddningar.

Vi bygger just nu tre stora tunnlar som kommer att göra stor skillnad när de är klara. Med den nya avloppstunneln som vi bygger mellan Bromma och Sicklaanläggningen kommer vi att ta bort flera bräddpunkter så att vi halverar bräddningarna till Mälaren. Tunneln är såpass lång och rymlig att avloppsvattnet kan magasineras där i väntan på att reningsverket kan ta hand om vattnet. 2024 börjar vi bygga ännu en tunnel i Söderort, Mässtunneln, som även den effektivt kommer att avlasta ledningsnätet. Den tredje stora tunneln vi bygger, Nya Östbergatunneln, är en dagvattentunnel som kommer att avlasta Henriksdals reningsverk, eftersom den separerar regn- och smältvatten från reningsverkets avloppsvatten och leder det direkt ut i Saltsjön.

Som invånare i staden kan vi alla också hjälpas åt att undvika bräddningar på ledningsnätet genom att inte spola ner saker i avloppet som inte hör hemma där, så som tops, tvättlappar, hygienprodukter och fett som kan orsaka stopp i våra avloppsledningar.