Till sidans huvudinnehåll

Välj att ta vara på maten

Vi behöver bli bättre på att slänga mindre mat. Cirka 35 % av alla matrester slängs nämligen i onödan. Hur kan vi bli bättre på att planera matinköp, förvara maten rätt och att använda de rester som uppstår?

Därför är det viktigt

För att producera livsmedel används stora mängder vatten, energi, konstgödsel och kemikalier. Om vi minskar svinnet kan maten räcka till fler utan att öka påverkan på klimat och miljö. Dessutom är det förstås god ekonomi både för hushållet och samhället.

47 kg per person blir 438 000 ton. 
– Så mycket användbar mat och dryck slänger hushållen i Sverige varje år.

Mina matrester blir ju biogas, det är väl bra?
– Javisst är det bra att matresterna kan komma till nytta och bli biogas och biogödsel till odlingar. Men det är 20 gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls.

Tänk efter före

Visste du att var femte matkasse slängs i onödan? Att planera inköpen och minska mängden mat som vi slänger är det viktigaste steget. Nästa är att sortera ut de matrester som faktiskt blir.

Handla smart

Börja redan innan du går till affären. Planera vad ni ska äta och gör en inköpslista över det. Köp inte mer av en vara än du faktiskt kommer att använda. Ibland lockas vi av mängdrabatter som "köp tre, betala för två" men väl hemma hinner vi inte äta upp allt innan det blir för gammalt.

Planera in restmåltider

Planera in dagar i veckan som du och din familj kan äta rester. Ta vara på matresterna, frys in dem, servera en buffé av veckans rester till middag, ta med matlåda till jobbet. Fler praktiska tips om hur man tar hand om sina rester finns i kokböcker och på olika appar och webbplatser. Se några länktips längre ner på sidan.

Titta, lukta, smaka

Använd dina sinnen. Vi är ofta är rädda att använda mat som gått över "bäst före"-datumet. I stället för att slänga mat per automatik så våga lukta och smaka på saker för att avgöra om något är för gammalt.

Ta om

Vi har alla gjort det. Lagt för mycket på tallriken och sedan inte ätit upp. Ta för vana att ta mindre på tallriken och ta flera gånger i stället så slipper du onödigt matsvinn efter måltiden.

Visste du att...

  • varje svensk ger upphov till nästan 100 kg matavfall per år, främst grönsaks- och fruktrester.
  • en personbil kan köra nästan 2 km på en påse rötat matavfall (1 kg).
  • för varje kilo matavfall som rötas till biogas undviks 0,3 kg koldioxidutsläpp, eftersom biogasen kan ersätta fossila bränslen.
  • om man lägger ihop 3 000 personers matavfall under ett år räcker det för att driva en buss eller fem sopbilar under ett helt år.

Tips till dig om matavfall

Det här sorteras som matavfall

Det är viktigt att rätt saker läggs i matavfallspåsen. Skal och rester som klassas som mat ska dit. Allt annat läggs i vanliga avfallspåsen eller förpackningsinsamlingen.

Matavfallskvarn – nya regler

Från den 1 januari 2024 är avfallskvarn som går direkt till avloppet inte längre ett godkänt sätt att sortera matavfall. Detta efter ett beslut av regeringen.

Det är obligatoriskt att sortera ut matavfallet

Nu ska alla sortera ut matavfallet. Här är viktiga fakta kring obligatoriet.

Börjar matavfallspåsarna ta slut?

Här hittar du var du kan hämta ut matavfallspåsar i Stockholm för privat bruk.

Se alla artiklar inom det här ämnet