Utreda och beräkna

Checklistor och rapportmallar ska användas för alla dagvattenutredningar. Beroende på planeringsfas och förutsättningar i det enskilda fallet kan utredningen bli mer eller mindre omfattande. En dagvattenutredning ska innehålla välunderbyggda förslag till dagvattenlösningar i lämplig skala.

Utredning och val av lösningar ska genomföras i tät dialog mellan de aktörer som är inblandade i planprocessen. Samordning mellan dem som planerar trafikfrågor respektive landskapsfrågor är extra viktig.

Fullständig checklista och rapportmall används vid dagvattenutredningar för planprogram och detaljplan. Checklista-f och rapportmall-f kan användas vid förenklade dagvattenutredningar för kvartersmark som del av detaljplan. Förenklade utredningar kan bara komma i fråga då det redan har gjorts en fullständig dagvattenutredning för ett planområde där den aktuella kvartersmarken ingår. I de fall en plan enbart innehåller kvartersmark ska en komplett dagvattenutredning göras, med hjälp av fullständig checklista och rapportmall.

Figur 1 beskriver kopplingen mellan fullständig dagvattenutredning och förenklad.

Branschstandarden P110, Avledning av dag-, drän- och spillvatten, redovisar funktionskrav och metoder för att göra dimensionerande flödesberäkningar för dagvatten. Stockholms stad har utvecklat metodbeskrivningarna för trög avledning i en vägledande skrift, PM Beräkningsmetodik för dagvattenflöde och föroreningstransport. Ett särskilt beräkninsgverktyg har dessutom tagits fram för att underlätta dimensioneringen av fördröjningsmagasin med kontinuerlig avtappning, se Beräkningsverktyg.

Beräkna dagvattenflöden

Metoden för att beräkna dagvattenflöden ska användas i samband med dagvattenutredningar. Den gör det möjligt att på ett enhetligt och jämförbart sätt redovisa flödeseffekter av lokala dagvattenåtgärder och fördröjande steg. I Flödesdimensionering, kvartersexempel finns räkneexempel som visar hur beräkningsmetoderna kan tillämpas på lösningar i olika typkvarter.

Beräkna föroreningstransport

Belastningsberäkningar ska användas för jämförelser mellan olika dagvattenlösningar och för att uppskatta belastningen i utgående dagvatten. Skriftens metod för att beräkna föroreningstransport gör det möjligt att uppskatta hur olika material- och beläggningsval och/eller val av reningsåtgärder påverkar föroreningsbelastningen från dagvattnet i ett kvarter eller annat avgränsat område. Dokumentet Belastningsberäkningar, kvartersexempel, redovisar belastningsberäkningar för samma i kvartersexempel som ovan.

Staden kräver inte att den beskrivna metoden för belastningsberäkningar ska användas, men ser den som ett alternativ i brist på lokala provtagningsdata. Användningen av schabloner innebär att beräkningarna blir skattningar med felmarginaler.

Beräkningsverktyget är i det här sammanhanget avsett för anläggningar där avtappningshastigheten markant tillåts påverka behovet av fördröjningsvolym eftersom vattnet tappas av via ett renande filter. Verktyget kan med fördel användas vid dimensionering av exempelvis växtbäddar, infiltrationsstråk och dränerade gräsytor.

Beräkningen kan antingen göras med utgångspunkt från en total yta med känd storlek, fall 1, eller för att beräkna hur stor inflitrationsyta som behövs för att ta hand om dagvatten från en hårdgjord yta med känd storlek, fall 2. I båda fallen påverkas ytbehovet av hur stort magasinsdjup som kan etableras och markens infiltrationskapacitet.

Verktyget har gula textfält där det finns möjlighet att göra alternativa val, se illustration. Förinställda värden för årsnederbörd (90 procent) och klimat (i ett framtida, blötare klimat) ska användas i de beräkningar som görs för anläggningar i Stockholms stad. Vald klimatfaktor skapar marginal för stadens krav att 90 procent av årsnederbörden ska kunna fördröjas och renas.

Så här används verktyget:

Nedanstående bild visar de parametrar som kan varieras i verktygets excelark.

Fall 1. Fyll i känd totalytas storlek (A_r). Verktyget räknar fram behovet av yta för fördröjningsmagasin (A_m) i förhållande till hårdgjord yta (A_h) med utgångspunkt från de uppgifter om magasinsdjup (d_m) och infiltrationshastighet (f_c) som anges.

Fall 2. Fyll i känd storlek på hårdgjord yta ((A_h). Verktyget räknar fram hur stor totalyta (A_r) som krävs för att rymma hårdgjord yta (A_h) och yta för fördröjningsmagasin (A_m) med utgångspunkt från de uppgifter om magasinsdjup (d_m) och infiltrationshastighet (f_c) som anges.

Gulmarkerade områden är förinställda, men innehåller valbara alternativ. Pil för val blir åtkomlig om pekaren placeras i gulmarkerad cell.

Schablonhalterna kan användas för att beräkna föroreningstransport från större områden, exempelvis i program för större exploateringsprojekt. Särskilda kartunderlag som redovisar markanvändningsslag i överensstämmelse med schablonhalterna ger beräkningsstöd. Beräkningarna kommer att visa belastningsnivån före åtgärder. Användningen av schabloner innebär att beräkningarna blir skattningar med felmarginaler.

Schablonhalterna har använts på det sättet i arbetet med att ta fram stadens åtgärdsbehov inom de lokala åtgärdsprogrammen.

De har tagits fram i samverkan mellan stadens tekniska förvaltningar och bygger på flödesproportionell provtagning i tät stadsmiljö. För vägar baseras schablonhalterna uteslutande på senare års mätningar.