Klimatanpassning

Kunskapsuppbyggnaden sker i samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå. För Stockholmsområdet finns sammanställningar av klimat- och väderstatistik. Skyfallsmodelleringar har genomförts liksom analys av översvämningsrisker.

Arbetet med att identifiera klimatanpassningsåtgärder är processinriktat. Kunskapsläget utvecklas kontinuerligt och  kommer att få stor betydelse när nya bebyggelseområden ska planeras och för beslut om konkreta åtgärder i befintlig miljö.

Syftet med dagvattenwebben är att ge vägledning för sådana åtgärder. Ny bebyggelse ska utformas och höjdsättas så att skadliga översvämningar orsakade av skyfall och höjda vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag kan minimeras. Nya dagvattensystem ska dimensioneras och höjdsättas så att dagens säkerhetsnivå behålls vid förväntade klimatförändringar.

Naturens klimatreglerande förmåga ska tas tillvara. Träd, buskar och gräsmattor, liksom gröna byggnader och öppet vatten ger svalka och skugga i ett varmare klimat. De ger också en naturlig utjämning och fördröjning av vattenflöden vid kraftiga regn, vilket motverkar översvämningar. Även i den lilla skalan har det gröna stora positiva klimateffekter. I projekt C/O City i Norra djurgårdsstaden utforskas möjligheterna att kombinera stadsgrönska och dagvatten i lösningar som både kan ge en attraktiv och klimatanpassad stadsmiljö.

Mälarens vattennivå påverkas av tillrinningen från omkringliggande vattendrag och möjligheterna att tappa vatten genom slussarna i Stockholm och Södertälje. I dag är avtappningskapaciteten otillräcklig. Genom ombyggnad av Slussen i Stockholm och en ny reglering av Mälaren kommer möjligheterna att tappa vatten att öka kraftigt. Den nya slussanläggningen beräknas tas i drift år 2022.

Kring Bällstaån finns redan idag stora översvämningsrisker. Staden har därför beslutat att anlägga två nya dagvattendammar mellan Rinkeby och Tensta och ett utjämningsmagasin för dagvatten under Bromstens bollplan.