Regnvatten överbelastar avloppen – så fungerar bräddning

Vad är en bräddning?

Bräddning är ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som sker när ledningsnätet eller reningsverk blir överbelastat. Det sker ofta på grund av att stora mängder regnvatten eller vatten från snösmältning på kort tid rinner ner i ledningsnätet. För att undvika att vattnet tränger tillbaka i ledningsnätet och orsakar översvämningar i källare, gator och fastigheter släpper vi ut en kontrollerad mängd vatten till närmaste recipient.

Bräddning är en viktig säkerhetsfunktion som skyddar både människor och byggnader vid kraftigt regn.

Bräddning kan också ske på grund av tekniska fel i systemet eller stopp orsakade av skräp som våtservetter, sanitetsprodukter, bommullsrondeller, hår och fett som felaktigt spolats ner i avloppet.

Varför bräddar vi – regnvatten överbelastar systemet

Det allmänna ledningsnätet är byggt för att klara normala regn, så kallade 10-årsregn. Då rinner vattnet undan som det ska. Vid större regn och kraftiga skyfall fylls rören snabbt och vattnet söker sig andra vägar — vilket kan leda till översvämningar.

Bräddning förhindrar översvämningar

Utan bräddning skulle källare, gator och fastigheter drabbas av översvämning. Avloppsvattnet skulle tryckas bakåt i ledningarna och tillbaks in i hem och källare. Och avloppsreningsverket skulle riskera driftstopp.

Var sker bräddningar?

Bräddningar kan ske vid ett flertal så kallade bräddpunkter i ledningsnätet, vanligtvis vid pumpstationer. Det bräddade avloppsvattnet rinner då ut i närmaste vattendrag. Även reningsverken kan behöva brädda när det kommer stora regn som det inte finns plats för. Det vattnet släpps ut på botten av Saltsjön är uppblandat med stora mängder dagvatten (cirka 80-95 procent) och är ofta delvis renat.    

Hur påverkar en bräddning vattenkvaliteten?

Hela vår avloppsreningsverksamhet bygger på att minska påverkan på Östersjön och Mälaren. Vi renar över 90 procent av näringsämnena. Då är bräddningar medräknade och ligger inom ramen för miljötillstånden. Med vår utbyggnad av Henriksdals reningsverk kommer vi ytterligare att förbättra reningen av näringsämnen. Vi följer kontinuerligt upp vattenkvaliteten i Östersjön genom mätningar och tar årligen fram Skärgårdsrapporten som berättar hur Östersjön mår.

Hur påverkar bräddningar badvattenkvaliteten?

Direkt efter en bräddning kan badvattenkvaliteten vara påverkad. Men det bräddade vattnet sprids fort och åt olika håll beroende på strömmar och vind och det är därför svårt att säga exakt var och hur det påverkar badvattenkvaliteten.

Vår rekommendation är att vara försiktig med bad efter stora regn. Då är det inte bara risk för bräddning,  utan även att stora mängder smuts och skräp spolas med från stränder, gator och diken som kan påverka vattenkvaliteten.

Kommunernas miljöförvaltningar ansvarar för övervakning av offentliga badställen. På Havs- och vattenmyndigheten finns information samlad om badvattenkvaliteten.

Påverkar bräddningar algblomning?

Algblomning orsakas främst av värme, solljus och näringsämnen som fosfor och kväve från mark och jordbruk. Bräddningar kan bidra lokalt, men är inte den dominerande orsaken till algblomning i Stockholms vatten.

Vid stora regn är vattnet i bräddningar ofta kraftigt utspätt, 80–95 procent består av regnvatten.

Från kombinerade ledningar till moderna VA-system

Fram till 1950-talet byggdes ledningar där spill- och dagvattnet leddes tillsammans till ett reningsverk, ett så kallat kombinerat system. Det innebär att det snabbt blir fullt när det regnar. För att minska risken för översvämningar så finns bräddpunkter.

Numera byggs separata ledningar för hushållens avlopp (spillvatten) och dagvatten (regnvatten och smältvatten från snö). Med separata ledningar leds spillvattnet till reningsverket, och dagvattnet leds till ett vattendrag. Då hamnar rätt vatten på rätt plats och risken minskar för att ledningar och reningsverk ska bli överbelastade.

Hur kan vi tillsammans minska risken för bräddningar?

Vi arbetar ständigt med långsiktiga åtgärder för att minska risken för bräddningar. Det gör vi genom att bygga ut avloppsledningsnätet för att kunna ta hand om större mängder vatten. Vi bygger dagvattenmagasin och arbetar med lokala lösningar som gör att regnvatten inte belastar ledningsnätet i onödan. Genom att anlägga nya dagvattenledningar i äldre bostadsområden där vi har kombinerade ledningssystem kan vi också minska bräddningar.

Vi bygger just nu tre stora tunnlar som kommer att göra stor skillnad när de är klara. Den nya avloppstunneln mellan Bromma och Sicklaanläggningen gör att flera bräddpunkter kan tas bort, vilket innebär att bräddningarna till Mälaren kan halveras. Tunneln är så lång och rymlig att avloppsvattnet kan magasineras där i väntan på att reningsverket kan ta hand om det.

År 2024 började vi bygga ytterligare en tunnel i Söderort: Mässtunneln. Även den kommer att avlasta ledningsnätet effektivt.

Den tredje stora tunneln, Nya Östbergatunneln, är en dagvattentunnel. Den avlastar Henriksdals reningsverk, eftersom den separerar ut regn- och smältvatten och leder det direkt ut i Saltsjön.

Alla som bor i staden kan bidra till att minska risken för bräddningar genom att inte spola ner sådant i avloppet som inte hör hemma där. Tops, tvättlappar, hygienprodukter och fett kan orsaka stopp i avloppsledningarna. Genom att undvika att spola ner dem minskar vi belastningen på systemet och risken för bräddningar. Tack för att du hjälper till!