Därför är det viktigt

För att producera livsmedel används stora mängder vatten, energi, konstgödsel och kemikalier. Om vi minskar svinnet kan maten räcka till fler utan att öka påverkan på klimat och miljö. Dessutom är det förstås god ekonomi både för hushållet och samhället.

15 kg per person – alltså cirka 22 procent av matavfallet är användbar mat. Om vi dessutom tar med flytande mat och dryck som spolas ner i avloppet i onödan så tillkommer 18 kg per person. Exempel på flytande matsvinn är mejeriprodukter och kaffe.

Att minska matsvinnet är även en ekonomisk fråga för hushållet. För en familj på två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan 5 000-6 000 kronor per år enligt Livsmedelsverkets uträkningar.

Mina matrester blir ju biogas, det är väl bra?
– Javisst är det bra att matresterna kan komma till nytta och bli biogas och biogödsel till odlingar. Men det är 20 gånger bättre för klimatet att inte slänga maten alls.

Tänk efter före

Visste du att matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen? Och om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA. Att planera inköpen och minska mängden mat som vi slänger är det viktigaste steget. Nästa är att sortera ut det matavfall som faktiskt blir så som skal, och annat som uppkommer vi d matlagningen.

Handla smart

Börja redan innan du går till affären. Planera vad ni ska äta och gör en inköpslista över det. Köp inte mer av en vara än du faktiskt kommer att använda. Ibland lockas vi av mängdrabatter som "köp tre, betala för två" men väl hemma hinner vi inte äta upp allt innan det blir för gammalt.

Förvara maten rätt

Ha rätt temperatur där du förvarar maten. Vissa grönsaker trivs bättre på diskbänken än i kylen. Till exempel tomaterna. Läs mer i länken  i länklistan.

Planera in restmåltider

Planera in dagar i veckan som du och din familj kan äta rester. Se till att de äldsta matvarorna ligger längs fram på hyllorna så att de inte glöms bort. Ta vara på matresterna, frys in dem, servera en buffé av veckans rester till middag, ta med matlåda till jobbet. Fler praktiska tips om hur man tar hand om sina rester finns i kokböcker och på olika appar och webbplatser. Se några länktips längre ner på sidan.

Titta, lukta, smaka

Använd dina sinnen. Vi är ofta är rädda att använda mat som gått över "bäst före"-datumet. I stället för att slänga mat per automatik så våga lukta och smaka på saker för att avgöra om något är för gammalt.

Ta om

Vi har alla gjort det. Lagt för mycket på tallriken och sedan inte ätit upp. Ta för vana att ta mindre på tallriken och ta flera gånger i stället så slipper du onödigt matsvinn efter måltiden.

Visste du att...

• ett matsvinn på 15 kilo i soporna skulle kunna motsvara 35 måltider per år för en person.
• ett matsvinn som hälls ut i vasken på 18 kilo skulle kunna motsvara 90 koppar kaffe.
• matsvinn uppkommer i hela livsmedelskedjan men den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen.

Källor till artikeln är Livsmedelsverket och Avfall Sverige.