Bilvård och garage

Detta gäller:

• Alla bilvårdsanläggningar ska vara utrustade med oljeavskiljare. Alternativt ska lokalerna vara avloppslösa. Om fler än 2 000 personbilar eller fler än 400 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år tvättas gäller "Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar".
• I verkstäder med oljeavskiljare med koalescensfilter¹ där även tvätt av fordon förekommer kan verkstadsdelen och tvättens oljeavskiljare vara gemensam.
• I verkstäder med oljeavskiljare utan koalescensfilter där även tvätt av fordon förekommer ska verkstadsdelen vara avloppslös alternativt ska tvätten ha separat oljeavskiljare.
• Alla garage ska vara utrustade med oljeavskiljare om spolmöjlighet/tappkran finns eller om stora mängder smältvatten kan uppstå. Alternativt ska garaget vara avloppslöst.
• Tömning av hela oljeavskiljaren, det vill säga olja, slam och vatten, ska ske minst två gånger varje år alternativt när 50 % av slamvolymen och/eller 80 % av lagringskapaciteten för olja är fylld. Efter tömning ska oljeavskiljaren återfyllas med vatten för att avskiljaren ska fungera som det är tänkt. Vid toppsugning ska slamnivån kontrolleras eftersom den har inverkan på avskiljarens funktion. Bedömning om förändrad tömningsfrekvens kan ske i det enskilda fallet. Tömningskontrakt ska tecknas med godkänd entreprenör². Larm ska finnas till oljeavskiljaren (både optiskt och akustiskt). Larmet ska kontrolleras varje månad.
• Avskiljarsystemet, det vill säga slam- och oljeavskiljare ska besiktas minst vart femte år av fackkunnig personal enligt SS EN 858-2.
• Utgående vatten till spillvattennätet från oljeavskiljare/reningsanläggning får maximalt innehålla 50 mg olja per liter mätt som oljeindex.
• Tanköar och distributionsytor ska vara försedda med tak och plattan skall utgöras av tätt material samt luta mot ränna eller brunn. Omgivande ytor får inte luta mot spillplattan. Avloppsvattnet ska ledas via oljeavskiljare till spillvattennätet.
• Tankstation för diesel behöver inte vara försedd med tak om spillzonen är väl avgränsad. Omgivande ytor får inte luta mot spillplattan. Avloppsvattnet ska ledas via oljeavskiljare till spillvattennätet.
• Oljefat och övriga kemikalier ska vara invallade eller placerade i lokal där läckage inte kan nå avloppet. Invallningen ska kunna rymma den största behållarens volym samt 10 % av summan av övrig lagrad volym.
• Golvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft, eller på annan uppställningsplats avsedd för reparation av fordon ska vara anslutet till spilloljetank, alternativt sättas igen. Förbindelse till spill/dagvattennät får inte finnas.
• Vatten från detalj- och motortvätt får inte avledas till oljeavskiljaren utan ska tas om hand som farligt avfall.
• Använd kylarglykol får inte tillföras avloppsnätet på grund av sin giftighet mot mikroorganismerna vid reningsverken.
• Produkter som används vid biltvätt ska antingen uppfylla kraven för miljömärkning med Svanen eller Bra Miljöval eller ingå i Kemikaliesvepets listor över godkända fordonstvättmedel eller särskilda avfettningsmedel (www.snf.se, sök på fordonstvätt).
• Säkerhetsdatablad för kemiska produkter ska finnas på anläggningen.
• Verkstadsgolv bör torrstädas (sopning, dammsugning). Om verkstadsgolv behöver skuras ska skurvattnet samlas upp och renas innan det leds till avloppet, alternativt tas omhand för rening externt. Se särskilda anvisningar för golvskurvatten.

¹ Lameller, rörfilter eller porösa filterdukar utgör ytor där mycket små oljedroppar kommer i kontakt med varandra och smälter samman till större droppar som snabbare stiger till ytan.

² Tömningskontrakt innebär att man skriftligen gör ett avtal om tömning av slam- och oljeavskiljaren med en tömningsentreprenör som är godkänd av länsstyrelsen att transportera farligt avfall.

Stora anläggningar

För stora anläggningar (för förklaring av anläggning se "Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar") ska veckosamlingsprov tas ut två olika månader under vinterhalvåret (november-april), dock ej två på varandra följande veckor. Med veckosamlingsprov menas provtagning under sju dygn i följd. Vid ena provtagningstillfället analyseras endast metaller (bly, kadmium, nickel, krom, zink samt koppar). Vid det andra tas ett samlingsprov för metallanalys ut över sex dygn samt ett dygnssamlingsprov för analys av oljeindex det resterande dygnet.

Små anläggningar

För små anläggningar (för förklaring av anläggning se "Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar") ska minst ett dygnssamlingsprov tas ut under vinterhalvåret (november-april). Med dygnssamlingsprov menas provtagning under ett dygn. Samma metaller ska analyseras som vid veckosamlingsprov samt analys för oljeindex (se punkten ovan).

Resultaten ska sammanställas i en rapport som senast den 31 maj varje år redovisas till Stockholm Vatten och kommunens miljökontor.

Rapporten ska innehålla följande uppgifter:

• Beskrivning av provtagningsförfarandet, bland annat ska det framgå vem som utförde provtagningen och när, flödesproportionell eller tidsstyrd, provtagningspunktens placering.
• En redovisning av ovanstående metaller samt oljeindex mätt som mängd per tvättat fordon. Det ska tydligt framgå om utsläppen överskrider riktvärdena i "Riktlinjer för utsläpp till avlopp från fordonstvättar" samt förslag till eventuella åtgärder. Respektive provtagningsomgång redovisas separat.
• Kopia på analysprotokollen.
• Antal tvättade fordon samt vattenförbrukning vid provtagningstillfällena.
• Antal tvättade fordon per år.
• Senaste datum för tömning av oljeavskiljare före respektive provtagningstillfälle.
• Beskrivning av reningsanläggningen.
• Ansvarig person på anläggningen.
• En fullständigt ifylld kemikalieförteckning.

Ritning över anläggningen med korrekt provtagningspunkt tydligt angivet ska förvaras på anläggningen.

Riktlinjerna utgör en del i den individuella prövning som görs för varje enskild verksamhet i enlighet med Allmänna bestämmelser för brukande av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA 2007) i Stockholm och Huddinge.

Det är viktigt att både det vatten som släpps ut från avloppsreningsverken och det slam som bildas under reningen innehåller så låga halter av miljöskadliga ämnen som möjligt. Ett sätt att klara detta är att minska utsläppsmängderna från olika källor i samhället. En av dessa källor är fordonstvättarna.

Många tvättanläggningar i Stockholm och Huddinge är endast utrustade med oljeavskiljare. Oljeavskiljarna fungerar ofta bristfälligt på grund av låg kapacitet och/eller dålig skötsel. Som vägledning vid val av oljeavskiljare, se den europeiska standarden SS-EN 858-2.

Definition av anläggningstyp

Utifrån de krav som ställs i dessa riktlinjer indelas fordonstvättarna efter antal tvättar i stora, små eller övriga anläggningar.

Stora anläggningar: Anläggningar som tvättar fler än 5 000 personbilar alternativt fler än 1 000 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år. Innan en sådan anläggning startas ska anmälan göras till miljökontoret i kommunen.

Små anläggningar: Anläggningar som tvättar mellan 2 000-5 000 personbilar alternativt 400-1 000 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år.

Övriga anläggningar: Anläggningar som tvättar färre än 2 000 personbilar alternativt 400 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år omfattas endast av "Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar".

Riktvärden för utsläpp till avlopp

Föroreningsmängderna per tvättat fordon bör i genomsnitt, under den mest belastade månaden, inte överstiga riktvärdena i tabell 1. För samtliga stora och små anläggningar gäller riktvärdena i tabell 1 samt dokumentet "Krav på miljöskyddsåtgärder vid bilvårdsanläggningar".

Tabell 1. Maximal mängd förorening per tvättat fordon.

Dessutom gäller att:

• Lämplig provtagningspunkt ska finnas för automatisk provtagning på utgående vatten.
• Tvättanläggningen får inte användas då reningsanläggningen inte fungerar. Bräddavlopp får inte förekomma. Vid haveri ska tvätten stängas.
• Fordonstvätten ska utrustas med en separat vattenmätare för att möjliggöra en uträkning av vattenförbrukningen per fordon samt utsläppsmängder per fordon.
• Avloppsvatten från eventuell Gör-det-själv-hall ska avledas till fordonstvättens reningsanläggning.
• Hänsyn bör tas till framtida utrymmesbehov för ytterligare reningsutrustning.

Provtagning

Med stöd av ABVA 2007 ställer Stockholm Vatten krav på att det vid stora anläggningar tas minst två veckosamlingsprover under vinterhalvåret (november-april). Vid små anläggningar tas minst ett dygnssamlingsprov under vinterhalvåret (november-april).

Provtagningen är nödvändig för att få rimlig kunskap om anläggningens utsläpp till avloppsnätet. Provtagningsresultaten ligger till grund för bedömning av om respektive biltvättanläggning klarat gällande riktvärden. Ett dåligt resultat kan innebära krav på kompletterande rening.

Senast den 31 maj varje år ska en årsrapport med resultaten från provtagningarna redovisas till Stockholm Vatten VA AB och kommunens miljökontor.

Detaljer om hur provtagningen ska gå till och hur den ska rapporteras beskrivs i bilagan "Provtagnings- och rapporteringsanvisningar för fordonstvätt".

Egenkontroll och skötsel av anläggningen

Miljöbalken ställer krav på egenkontroll hos verksamhetsutövare och den som driver en anläggning för fordonstvätt ska ha kunskap om hur anläggningen påverkar miljön. Den individuella bedömningen medger att en väl fungerande anläggning kan ha en mindre omfattande egenkontroll, inklusive provtagning, än en tvätt som fungerar mindre bra.

För att skador och olägenheter för människors hälsa och miljön ska kunna förebyggas ska det finnas skötselrutiner och en tydlig ansvarsfördelning för anläggningen. Skötseln ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas tillgänglig på anläggningen.

Kemikalieförteckning

Säkerhetsdatablad ska finnas för samtliga kemikalier och kemiska produkter som används i tvättprocessen och om möjligt ska miljöfarliga kemikalier bytas ut mot mindre farliga. En kemikalieförteckning ska upprättas över de aktuella kemikalier som används inom verksamheten. Förteckningen ska bifogas med årsrapporten. Som mall finns dokumentet Kemikalieförteckning (se under Broschyrer och blanketter). Av blanketten ska framgå bland annat hur mycket av respektive kemikalie som bedöms släppas till avloppet samt vilka av de använda kemikalierna som finns med i Kemikalieinspektionens PRIO-databas och Begränsningsdatabas (www.kemi.se).

Golvskurvatten - hur gör man?

Golvskurvatten från många verkstäder innehåller ofta höga halter tungmetaller, som till exempel zink, bly, kadmium, krom och koppar. Reningsverken är inte byggda för att ta hand om dessa utan de följer med det renade vattnet ut i naturen eller blir kvar i rötslammet. Vår målsättning är att kunna använda rötslammet, restprodukten vid avloppsrening, som gödningsmedel på åkermark. Det kräver att slammet håller hög kvalitet och att det inte innehåller förhöjda halter av tungmetaller.

Inom Stockholm Vattens upptagningsområde är det inte tillåtet att tillföra obehandlat golvskurvatten till avloppsnätet. Att endast leda skurvattnet via slam- och oljeavskiljare är inte tillräckligt och om rengöringsmedel används kan det vara direkt olämpligt eftersom många rengöringsmedel hindrar löst smuts från att sedimentera.

Hur ska man göra för att minska tungmetallerna i sitt skurvatten?

Börja med att torrstäda golvet. Det innebär att man sopar eller dammsuger upp smutsen, som tas omhand som avfall alternativt farligt avfall.

Om torrengöring inte är tillräcklig kan man utöver detta även skura eller spola golvet med enbart vatten. Detta vatten måste genomgå sedimentering under minst en veckas tid. Därefter kan klarfasen hällas ut i avloppet. Den tjocka fasen (sedimentet) får inte hällas ut i avloppet, utan tas om hand som avfall.

Om rengöringsmedel måste användas ska man använda ett så kallat självspaltande medel*. Om man använder ett rengöringsmedel och golvskurvattnet inte sedimenterar efter flera dagar måste skurvattnet genomgå mer avancerad rening, till exempel kemisk fällning och därefter sedimentering. Även efter mer avancerad rening ska sedimentering ske under minst en vecka innan vattnets klarfas får ledas till avloppet. Med låg dosering av vissa rengöringsmedel kan föroreningarna sedimentera på samma sätt som om enbart vatten används. Fråga din leverantör efter självspaltande rengöringsmedel.

* Med självspaltande medel menas att rengöringsmedlet inte bildar stabila emulsioner med lätta vätskor (det vill säga olja/bensin). Dessutom ska medlet vara nedbrytbart och det ska heller inte påverka sedimenteringen av smuts och andra fasta partiklar. Tillverkaren av rengöringsmedlet ska försäkra att det inte innehåller halogenerade substanser eller BTX-aromater. Det ska även medfölja en bruksanvisning med en beskrivning av vilka effekterna blir om man blandar medlet med andra rengöringsmedel (speciellt avseende separeringsprocessen). Se normen SS-EN 858-2 för mer information.

Ett annat alternativ är att allt golvskurvatten tas om hand för extern behandling.