Ibland kan en samordnad lösning också visa sig vara det mest hållbara alternativet för staden i sin helhet.
För att en reducerad våtvolym ska accepteras i växtbäddar, infiltrationsstråk och dränerade gräsytor måste följande tre villkor vara uppfyllda:
- Det finns ett ytligt magasin.
- Den huvudsakliga reningen sker i passagen genom ett filtrerande marklager vars långsiktiga infiltrationshastighet (efter växtetablering) är maximalt 100 mm/h.
- Filterdjupet har tillräcklig mäktighet för att effektiv rening ska kunna uppnås.
Volymbehovet i det ytliga magasinet påverkas av hur stor del av 20 mm som hinner infiltrera ner i det filtrerande lagret under ett 2-årsregn (se PM Beräkningsmetodik, bilaga 2). Ett särskilt beräkningsverktyg kan användas för att dimensionera fördröjningsmagasin med kontinuerlig avtappning - länk till verktyget finns i länklistan.
Bakgrund
Underlag och principer för beräkningsverktyget redovisas i rapporterna Hydrologisk dimensionering av buffertmagasin för dagvatten (Pramsten 18-03-12) respektive Dimensionering av biofilter och regnbäddar (Pramsten 21-04-30).
Förstnämnda rapport redovisar den matematiska bakgrunden, medan rapporten om dimensionering av biofilter och regnbäddar praktiskt visar hur beräkningsmetodiken kan tillämpas och hur förväntad funktion och reningseffekt kan beräknas.
Vid användning av beräkningsverktygets ekvationer bör konstanten för hydrologisk effektivitet - Ce - sättas till minst 4,4 för att anläggningarna ska kunna leva upp till stadens åtgärdsnivå, det vill säga kunna ta hand om minst 90 procent av årsavrinningen och samtidig ha marginal för att kunna göra det även i ett framtida, blötare klimat.