Samordnade anläggningar
Samordnade dagvatten- och skyfallsanläggningar (DoS-anläggningar) kan reducera risker för översvämningar samtidigt som de fyller en funktion – oftast fördröjande – för den allmänna VA-anläggningen. De kan med fördel skapas med hjälp av mångfunktionella ytor.
Valet att hantera dag- och skyfallsvatten i samordnade anläggningar är aktuellt om det finns behov av att både hantera dagvatten och skyfall, men det saknas tillräcklig yta för åtskild hantering. Det kan också bli aktuellt att välja en samordnad lösning om detta är det mest hållbara alternativet för staden i sin helhet. För magasinerande anläggningar ska funktionen för dagvatten vara fördröjning och/eller i särskilda fall rening.
Insatser för att utveckla samordnad hantering av dagvatten och skyfall förutsätter ett rimligt kostnadsläge och att det finns behov av att skapa framtida marginaler. Först när denna bedömning är gjord kan det följande steget bli att ta ställning till lämplig DoS-anläggning.
För närvarande finns acceptans för tre samordnade DoS-anläggningar i stadens exploateringar: Torr damm, våt damm med kringliggande översvämningsyta och underjordiska magasin. Dessa anläggningstyper beskrivs närmare här. Syftet är:
- att ge exempel på hur samordnade DoS-anläggningar kan utformas,
- att beskriva för- och nackdelar med olika lösningar
- att ge vägledning inför val av anläggning
Beskrivning av funktion och råd om utformning lämnas under respektive anläggningsslag (se nedan). I anläggningsjämförelsen görs en översiktlig jämförelse av anläggningarnas kostnader, livslängd, flödesrisker, möjligheter att samutnyttja skyfallsytor (för aktiviteter och biologisk mångfald) samt klimatpåverkan. Potential att bidar med rening kommenteras i några fall, även om rening inte är det primära syftet med samordnade DoS-anläggningar.
Torra dammar
Torra dammar är nedsänkta ytor avsedda för fördröjning och tillfällig magasinering av dagvatten och skyfallsvatten. Ytan används primärt för andra syften, exempelvis som torg, park eller idrottsplats.
Exempel på samordnad skyfalls- och dagvattenanläggning med torr damm på torgyta. Illustration WRS.
Delar av den torra dammen får vatten vid dimensionerande regn. Hela fylls enbart vid skyfall. Det kan vara en god idé att utforma anläggningen med terrasser. Det skapar zoner som översvämmas vid olika regnsituationer och markanvändning. Installationer i respektive zon kan anpassas efter detta.
Principerna för utformning av torra dammar generellt finns beskrivet här. Nedan följer utformningsförslag för torra dammar som ska ta emot både dagvatten och skyfallsflöden.
För att underlätta en utformning som tar hänsyn till platsspecifika förutsättningar redovisas tre varianter av torra dammar: typ 1, typ 2 och typ 3. Särskiljande är hur dagvattnet leds in i anläggningen.
Utformning av torra dammar
Torr damm, typ 1
Normalflöde avleds ytligt, antingen över en gräsyta (översilningsyta) eller via en kanal/ränna/svackdike. Utloppet från anläggningen till ledningsnätet är strypt. Vid dimensionerade flöden fylls delar av anläggningen. Vid skyfallsflöden fylls hela anläggningen. Ytan som överdäms kan vara hårdgjord, genomsläpplig eller både och.
Torr damm, typ 2
Normalflöde avleds via en dagvattenledning. Vid dimensionerande flöden trycker vatten upp till markytan via ledningsanordningar och svämmar över en yta som normalt är torr. Ytan kan vara genomsläpplig, hårdgjord eller både och.
Torr damm, typ 3
Normalflöde och dimensionerande flöde leds och fördröjs i underliggande ledning och magasin. Överliggande torr yta (hårdgjord eller genomsläpplig fylls vid skyfallsflöden.
Anläggningen består av en torr yta som normalt fungerar som en öppen, användbar markyta, exempelvis en park eller ett torg. Ytan kan utformas i genomsläppliga eller hårdgjorda material och kombineras med planteringar, träd, konstruktioner med mera som tål tillfälligt höga vattennivåer.
Grönyta (1a) eller torgyta (1b) med normalflöde i kanal/ränna/svackdike
Planskiss med genomskärning. Illustration WRS och My Laurell AB.
Dagvatten kommer till anläggning via ledning. Det leds över anläggningen i en kanal/ränna/svackdike eller gräsyta till ett strypt utlopp. Strypningen gör att ytan tillfälligt vattenfylls för dimensionerande flöden.
I de fall dagvatten leds in på bred front över en torr gräsyta/grönyta med genomsläppligt eller delvis genomsläppligt material kan dagvattnet nå anläggningen via ytlig avledning från närliggande områden, eller via inlopp från mindre områdens dagvattenledningar. Ytan kan utformas med inslag av planteringar som tål periodvis höga vattennivåer.
Skyfallsflöden når anläggningen ytligt. Anläggningen vattenfylls vid skyfall och avtappas efter regn successivt via ledning, eller vid fylld anläggning även via ytlig avrinning.
Anläggningen består av en torr yta som normalt fungerar som en öppen, användbar markyta, exempelvis en park eller ett torg. Ytan kan utformas i genomsläppliga eller hårdgjorda material och kombineras med planteringar som tål tillfälligt höga vattennivåer.
Grönyta (2a) eller torgyta (2b) dit dagvatten kan backa från underliggande ledning
Planskiss med genomskärning. Illustration WRS och My Laurell AB.
Dagvatten leds fram i ledning under mark. Vid större regn kan ytan tillfälligt översvämmas av dimensionerande flöden genom att vatten tillåts backa upp på markytan (vattnet trycks tillbaka). Skyfallsflöden når anläggningen ytligt.
Anläggningen vattenfylls vid skyfall och avtappas efter regn successivt via ledning eller, vid fylld anläggning, även via ytlig avrinning.
För att dagvattenledningen ska vara åtkomlig och inte utsättas för onödig belastning bör den vara placerad vid sidan av – och inte under – de ytor som kan översvämmas.
Anläggningen består av två separata delar: dels en dagvattenledning med ett underjordiskt magasin, dels en torr yta som normalt fungerar som en öppen, användbar markyta, exempelvis en park eller ett torg. Ytan kan utformas i genomsläppliga eller hårdgjorda material och kombineras med planteringar som tål tillfälligt höga vattennivåer.
Grönyta (3a) eller torgyta (3b) för skyfall med underjordiskt magasin för dagvattenfördröjning
Planskiss med genomskärning. Illustration WRS och My Laurell AB.
Dagvattenflödet leds i en ledning som är kompletterad med ett magasin för att ge extra volym och möjlighet till magasinering upp till dimensionerande regn.
Den torra ytan vattenfylls vid skyfall och avtappas efter regn successivt via ledning eller, vid fylld anläggning, även via ytlig avrinning.
För att dagvattenledningen och rörmagasinet alltid ska vara åtkomliga och inte utsättas för onödig belastning bör de placerade vid sidan av – och inte under – de ytor som kan översvämmas.
- Ska inte användas i eller uppströms kombinerat nät, då spillvatten kan komma upp till ytan vid höga flöden.
- Flacka slänter eller korta distanser mellan trappor/terrasser gör det lättare att bedöma djupförhållanden när anläggningen är vattenfylld, vilket är viktigt för säkerheten.
- Informationsskyltar kan skapa förståelse för anläggningens funktion och att det kan förekomma vatten på platser som normalt är torrlagda i anläggningen.
- Markytor behöver utformas så att vattnet alltid leds ytligt fram till anläggningen vid skyfall. Vidareledning av skyfallsvolymer som inte kan omhändertas i anläggningen behöver säkras.
- Ytliga flödesvägar till och från anläggningen behöver säkras mot erosionsskador eller andra skador. (så långt det är praktiskt och ekonomiskt rimligt i förhållande till en alternativ skadekostnad).
- Utlopp till ledningsnät bör placeras så att det även vid skyfall är nåbart från driftväg eller liknande. Detta så att skötselåtgärder (exempelvis rensning vid stopp och full damm) kan utföras på ett säkert sätt.
- Om dagvatten ska backa upp på ytan kan detta exempelvis ske via en kupolbrunn eller ett fritt utlopp styrt genom skibord, alternativt via en högt belägen bräddledning.
- Ska lätt kunna utrymmas vid skyfall.
- Bör vara utformad och höjdsatt så att den avvattnas med självfall när vattennivån sjunker. Områden med instängt vatten ska i möjligaste mån undvikas. Dessa riskerar annars att behöva länspumpas eller försumpas.
- Eventuell utrustning måste vara lämpligt placerad och fast förankrad. Strategiskt placerad utrustning kan bidra till att sänka vattenhastigheten vid höga flöden.
- Elektrisk utrustning som inte tål vatten ska inte placeras inom den yta som fylls upp vid skyfall.
- Skyfall innebär en större transport av flytande skräp med vattnet. Vid utformning ska det beaktas var i anläggningen detta skräp kommer att ansamlas vid höga flöden och höga vattennivåer. Dessa ytor ska vara tillgängliga för rensning/städning efter skyfall.
- Växtlighet bör tåla varierande fuktighetsförhållanden. Om ytorna utformas för att ha hög genomsläpplighet behöver växtligheten vara mer torktålig. Tänk på att översvämning av skyfallsdelarna infaller mer sällan och oftast är kortvarig.
- Träd är viktiga för gestaltning, biologisk mångfald och krontäckningsgrad men kan vara känsliga för förändrade vattenförhållanden. Beakta känslighet för torka/blöta, stabilitet och rotstruktur vid val av trädslag. Vid skyfall förekommer ofta hårda vindar. Risken samt för att träden ska blåsa omkull ökar när marken är vattenmättad och mjuk.
För gräsyta som fylls upp vid skyfall:
- För att motverka erosion när vatten strömmar ut över, eller rinner tillbaka från, de ytor som översvämmas, bör anläggningen utformas så att vattnet får sprida sig på bred front över ytan. Om vatten rinner genom trånga sektioner behöver dessa erosionsskyddas.
- Dagvattenflödet kan ledas till och från en torr damm/överdämningsyta på olika sätt. En ytlig, öppen transportväg, alternativt grund ledning, ger möjlighet att ta in dagvattnet ytledes i anläggningen (typ 1). Dagvattnet kan även ledas till och från anläggningen under mark, i ledningar (typ 2 och 3).
- Dammarnas ytor kan göras genomsläppliga (exempelvis gräs), hårdgjorda (betong, asfalt, sten och dyligt) eller båda delarna.
- Öppna svackdiken/kanaler i bebyggd miljö medför anpassningskrav. Tillgänglighet för fordonstrafik, kollektivtrafik och fotgängare, samt framkomlighet för rörelsehindrade behöver beaktas så att svackdiken/kanaler inte blir barriärer i landskapet.
- Det är också viktigt att bygga med tydliga gränser och att öppna svackdiken/kanaler anläggs med erforderliga säkerhetsåtgärder. Vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga och lämpliga beror på storlek, utformning, omgivning och materialval.
- Fallrisker behöver beaktas vid stora kanaler . Om en ränna eller kanal anläggs nära väg är det viktigt att överväga om det av säkerhetsskäl finns behov av räcken.
- Kanterna på svackdiken kan med fördel planteras med olika växter för att minska risken för erosion. Växter bidrar även med positiv gestaltning och biologiska mångfald.
De växter som väljs ska tåla både torka och perioder av översvämning. Av arbetsmiljöskäl är det viktigt att välja växter som inte kräver skötsel. - Öppna svackdiken/kanaler behöver utformas så att drift och underhåll inte försvåras och är möjlig att samordna med drift och underhåll av omgivande ytor. Små rännor är olämpliga eftersom omfattande insatser krävs för att motverka igensättning (exempelvis av löv och grus) så att funktionen kan bibehållas.
Dammar
Dammar med permanent vattenspegel används i första hand för att fördröja och rena dagvatten. Omges dammen av ytor som kan översvämmas går det även att hantera skyfall i anläggningen.
Principskiss för en våt damm som kan översvämmas vid skyfall. Illustration WRS.
Ytor kring dammen som översvämmas vid skyfall är torrlagda den största delen av tiden. De används primärt för andra syften, exempelvis rekreation, vilket medför multifunktionalitet.
Anläggningen kan vara skålad eller terrasserad. I en terrasserad anläggning skapas zoner som översvämmas vid olika regnsituationer. Det gör det möjligt att anpassa markanvändning och installationer i respektive zon.
Generella principer för utformning av dagvattendammar finns beskrivna här.
I våta dammar med förbiledning leds dimensionerande flöden förbi sedimentationsdammen i början av anläggningen och släpps ut i delar där sedimentation normalt inte förekommer. Med rätt höjdsättning kan inkommande, ytligt tillrinnande skyfallsflöden också styras till mindre känsliga delar.
Nedan följer andra aspekter att ta hänsyn till för en anläggning som utformas för att även ta emot skyfallsflöden.
Utformning av dammar
Planskiss för våt damm med skålning och förbiledning. Illustration WRS och My Laurell AB.
Förbiledning minskar risken för att fastlagda partiklar och föroreningar ska resuspendera vid höga flöden.
- Ska inte användas i eller uppströms kombinerat nät, då spillvatten kan komma upp till ytan vid höga flöden.
- Flacka slänter eller låga distanser mellan trappor/terrasser gör det lättare att bedöma djupförhållanden när anläggningen är vattenfylld, vilket är viktigt för säkerheten.
- Informationsskyltar kan skapa förståelse för skyfallsanläggningens funktion och att det kan förekomma vatten på platser som normalt är torrlagda i anläggningen.
- Ska lätt kunna utrymmas vid skyfall.
- Markytor behöver utformas så att vattnet alltid leds ytligt fram till anläggningen vid skyfall. Vidareledning av skyfallsvolymer som inte kan omhändertas i anläggningen behöver säkras.
- Ytliga flödesvägar till och från anläggningen behöver säkras mot erosionsskador eller andra skador.
- Utlopp till ledningsnät bör placeras så att det även vid vattenfylld anläggning är nåbart från driftväg eller liknande. Detta så att skötselåtgärder (exempelvis rensning vid stopp och full damm) kan utföras på ett säkert sätt utan dykinsatser.
- Galler bör inte placeras så att dykarinsatser krävs för rensning (mitt i dammen).
- Utrustning, vegetation, träelement och liknande i eller runt dammen ska sitta fast och inte riskera att flyta upp eller följa med vattnet.
- Gestaltningselement i dammen, till exempel stenar, behöver vara tillräckligt tunga för att inte lossna och förflyttas gå grund av de vattenhastigheter som kan uppstå i anläggningen.
- Ska lätt kunna utrymmas vid skyfall.
- Bör vara utformad och höjdsatt så att den avvattnas med självfall när vattennivån sjunker. Områden med instängt vatten ska i möjligaste mån undvikas. Dessa riskerar annars att behöva länspumpas eller försumpas.
- Eventuell utrustning måste vara lämpligt placerad och fast förankrad. Strategiskt placerad utrustning kan bidra till att sänka vattenhastigheten vid höga flöden.
- För att motverka erosion när vatten strömmar ut över, eller rinner tillbaka från de ytor som översvämmas, bör anläggningen utformas så att vattnet får sprida sig på bred front över ytan. Om vatten rinner genom trånga sektioner behöver dessa erosionsskyddas.
- Skyfall innebär en större transport av flytande skräp med vattnet. Vid utformning ska det beaktas var i anläggningen detta skräp kommer att ansamlas vid höga flöden och höga vattennivåer. Dessa ytor ska vara tillgängliga för rensning/städning efter skyfall.
- Ta hänsyn till behovet av att stabilisera kanter, minska erosionen och öka den biologiska mångfalden vid val av växtmaterial
- Växtlighet bör tåla varierande fuktighetsförhållanden. Om ytorna utformas för att ha hög genomsläpplighet behöver växtligheten vara mer torktålig. Tänk på att översvämning av skyfallsdelarna infaller mer sällan och oftast är kortvarig.
- Träd är viktiga för gestaltning, biologisk mångfald och krontäckningsgrad men kan vara känsliga för förändrade vattenförhållanden. Beakta känslighet för torka/blöta, stabilitet och rotstruktur vid val av trädslag. Vid skyfall förekommer ofta hårda vindar. Risken samt för att träden ska blåsa omkull ökar när marken är vattenmättad och mjuk.
- Tänk på att det kan bli svårt att avlägsna gräs/vass som kräver slåtter/skötsel. Klippt materialet landar ofta i vattenytan och blir svårt att ta bort. Med flacka slänter blir arbetsmiljön bättre.
- Anläggningen ska vara anpassad för att klara kraftigt fluktuerande flöden och vattennivåer. Vid höga flöden är det viktigt att föroreningar som tidigare sedimenterat i anläggningen inte spolas ur och att reningsfunktionen inte skadas permanent.
- Om höga flöden kan skapa risk för urspolning av sediment i dammens sedimentationsdel finns behov av förbiledning. Högre flöden leds då förbi sedimentationsdelen via en fördelningsbrunn och ledningar/diken till de delar av anläggningen där sedimentation normalt inte förekommer. På så sätt kan inkommande flöden bromsas och vattennivån höjas i hela dammen (även i sedimentationsdelen) utan att fastlagda föroreningar virvlar upp.
- Om behov finns kan förbiledningen utformas som en torr damm, med ytor som kan översvämmas och därmed fördröja stora dagvatten- och skyfallsflöden.
- Genom att utforma anläggningen så att vattenytan snabbt breder ut sig i sidled när vattennivån stiger minskar flödeshastigheten och därmed även risken för resuspension av sedimenterade föroreningar. Mycket flacka slänter bidrar till att vattnet breder ut sig i sidled.
- Säkerställ att vegetation som har en renande funktion inte riskerar att förstöras på grund av höga vattenflöden. Att tänka på:
- Strandvegetation i en väletablerad damm är ofta hårt rotad och klarar tillfällig överdämning. Det är dock viktigt att vattennivån kan sjunka tillbaka inom loppet av något eller några dygn för att de inte ska drabbas av syrebrist.
- Vassartad rotad vegetation i lite djupare delar av dammar är heller inte så känsliga för höga flöden
- Undervattensvegetation, som ofta inte är djupt rotad, kan vara extra känslig för höga flöden, särskilt om den är tät och välutvecklad.
Magasin
Underjordiska magasin konstrueras för att tillfälligt magasinera och fördröja dagvatten- och skyfallsflöden i områden med begränsat markutrymme, exempelvis tätbebyggda stadskärnor.
Principskiss för en samordnad dagvatten- och skyfallsanläggning med underjordiskt magasin. Illustration WRS.
De underjordiska magasinen kan anpassas i storlek och kapacitet, från mindre enheter till storskaliga underjordiska system. Behov, tillgängligt utrymme och graden av teknisk infrastruktur i närområdet styr skalan
Magasinen kan även utformas på flera sätt: De kan platsgjutas eller anläggas med prefabricerade betong-, metall- eller plastkonstruktioner. Magasinet kan vara ihåligt eller innehålla porös makadamfyllning. Det kan vara helt slutet, eller ha en viss genomsläpplighet för naturlig infiltration. Gemensam nämnare är att magasinen samlar upp och magasinerar dagvatten och skyfall under jord.
Dagvattnet leds oftast in i och ut ur magasinet via dagvattenledningar. Ett underjordiskt magasin för dagvatten och skyfallsflöden behöver oftast förbindas med en ytlig fördröjningsanläggning som kan fånga upp större flöden.
Generella principer för utformning av underjordiska dagvattenmagasin hittar du under dessa länkar: avsättningsmagasin och perkolationsmagasin .
Nedan följer ytterligare aspekter att ta hänsyn till för en anläggning som utformas för att även ta emot skyfallsflöden. Ur ett driftperspektiv kan det vara en fördel att avdela magasinet i sektioner som kommunicerar med varandra. En sådan uppdelning gör det möjligt att separera den del av magasinet som fylls oftare från den del som tar emot vatten vid större regn eller skyfall.
På så sätt begränsas ansamlingen av sediment och smuts till en mindre yta, vilket förenklar drift- och underhåll.
Utformning av magasin
- Ytan ovan magasinet måste tåla vikten av driftfordon och vikten av planerad vattenvolym om ytor ovanför magasinet utformas för att fyllas med vatten.
- Vid normal drift behöver ytan vara nåbar för drift- och underhållsinsatser (utan att markskador uppstår).
- Avståndet mellan yta och magasin begränsar möjligheterna att på ytan etablera djupa konstruktioner, djupa rabatter eller plantera växter med djupa rötter. Detta för att förhindra att magasinet skadas, men också för att undvika problem vid större driftinsatser eller reinvesteringar.
- Allt dagvatten bör hanteras i LOD-anläggningar och renas innan det leds till magasinet.
- Inloppen behöver vara tillräckligt stora för att ta emot skyfallsflöden och en bra lösning är att magasin förses med flera inlopp.
- Inloppen för skyfallsflöden kan med fördel vara upphöjda, detta för att undvika igensättning orsakad av smuts och föremål vid extrem nederbörd.
- Anläggningen behöver utformas så att skyfall alltid leds fram till inloppet och kan magasineras. Vidareledning av skyfallsvolymer som inte kan omhändertas i anläggningen behöver säkras.
- Ytliga flödesvägar till och från anläggningen behöver säkras mot erosionsskador eller andra skador
- Sandfång minskar mängden sediment och mängden grövre material/skräp som når anläggningen vid normalflöden. Därmed motverkas igensättning vilket minskar driftkostnaderna.
Anläggningsjämförelse
En samordnad lösning skapar ofta behov av kompromisser. Därför behöver valen vara väl avvägda. Det är skälet till att en viktningsmatris har tagits fram för tre anläggningsslag: Torra dammar, Våta dammar och Magasin.
Bilden visar de tre huvudtyperna av samordnade anläggningar. Det finns även sju undertyper av torra anläggningar och fem sorters magasin. Klicka på bilden för att se alla anläggningar.
Bilden finns också i pdf-format för nedladdning. PDF-dokumentet (A3-format) förklarar utgångspunkterna för jämförelsen, exempelvis vilka parametrar som jämförs för de olika anläggningsslagen med undertyper. Skillnader mellan olika huvudtyper och undertyper beskrivs och kommenteras också.
Under torra dammar finns ytterligare information om de undertyper som redovisas och kommenteras i jämförelsen.