En dagvattenstrategi
Hållbar hantering av dagvatten möter klimatrisker och klarar flöden från en växande stad. Den tar fasta på att vattnet är en resurs som kan göra staden grönare och bidra med rening och flödesutjämning.
Det finns behov av att bättre kunna reglera flöden och avlägsna föroreningar. Med nya angreppssätt kan dagvattenhanteringen också bidra med nya, attraktiva inslag i stadsmiljön och bli mer hållbar.
Växtlighet och mark har en naturlig förmåga att rena vatten och jämna ut vattenflöden. Genom att ta hand om dagvattnet nära platsen där det uppstått kan staden bli grönare. Det gröna bidrar samtidigt med rening och flödesutjämning.
Eftersom det saknas tydliga nationell regler och riktlinjer för hur dagvatten kan hanteras på ett hållbar sätt har Stockholms stad tagit fram en dagvattenstrategi och utvecklat de råd och vägledningar för en hållbar dagvattenhantering som finns på denna webbplats.
Ladda ner
Mål i strategin
Stockholms dagvattenstrategi har siktet inställt på att skapa en hållbar dagvattenhantering. En hållbar dagvattenhantering tar fasta på att vattnet är en resurs. Vattnet ska renas och tas till vara.
När den nya staden ska byggas och befintliga miljöer utvecklas behövs insiktsfull planering och en ökad helhetssyn. Dagvattenstrategin är ett verktyg för att stödja det arbetet. Den innehåller mål och principer för staden internt, och för externa aktörer som är verksamma i staden.
Ansvaret för att uppnå en hållbar dagvattenhantering delas av dessa aktörer. De viktigaste är stadens nämnder och bolagsstyrelser, samt fastighetsägare och verksamhetsutövare.
Dagvattenstrategin har utarbetats av en förvaltnings- och bolagsövergripande arbetsgrupp. Arbetet har letts av Stockholm Vatten och Avfall och skett i samarbete med representanter från exploateringskontor, trafikkontor, stadsbyggnadskontor och miljöförvaltningen.
Bättre vattenkvalitet
Åtgärder för att minska föroreningsbelastningen från dagvattnet är ett viktigt led i stadens långsiktiga arbete med att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag.
Dagvatten innehåller många olika typer av föroreningar. Därför behövs åtgärder som kan minska föroreningsbelastningen. Det i sin tur kan bidra till målet att skapa en god vattenstatus i stadens vattenområden. Bedömningen är att minst 70–80 procent av föroreningarna i dagvattnet måste fångas upp, om miljökvalitetsnormerna ska kunna följas.
Det finns flera vägar att gå. Att börja vid källan är klokt. Därför är det viktigt att undvika miljöfarliga ämnen i tak, fasader och markbeläggningar. De föroreningar som ändå hamnar i dagvattnet ska i första hand fångas upp lokalt, till exempel genom att dagvattnet infiltreras och renas på allmän platsmark och kvartersmark.
Det är inte alltid möjligt att ta hand om dagvattnet lokalt. Alternativet blir då att samla upp och lösa behovet av rening i större, gemensamma anläggningar. I brist på andra lösningar är det viktigt att dagvattnet leds bort i särskilda ledningar och inte i ledningsnät som går till reningsverken.
Bättre flödeskontroll
En hållbar dagvattenhantering kan hantera flödena från en växande stad och klarar förändrade klimatförhållande.
Ett bra sätt att få kontroll över dagvattenflödena är att minimera mängderna, med en hantering som efterliknar naturlig avrinning. Det kan ske genom att dagvattnet infiltreras i marken, vilket också är bra för grundvattenbildningen – förutsatt att nivån av föroreningar är måttlig. Lokal fördröjning och avledning i ytliga system är exempel på andra åtgärder som kan jämna ut, rena och reducera dagvattenflödena.
En ny, klimatanpassad branschstandard kommer att tillämpas för dimensionering av dagvattennätet i staden. Men vid extrema nederbördstillfällen kommer lokala lösningar i kombination med dimensionerad flödeskapacitet inte att räcka till. Staden måste utformas för att tåla översvämningar. Det finns behov av att identifiera och skapa sekundära avrinningsvägar och översvämningsytor. Placering och höjdsättning av byggnader och infrastruktur måste anpassas till de avrinningsmönster som uppstår vid extrema flöden.
Utsatta platser i befintlig bebyggelse måste också ringas in, så att staden kan välja en rimlig skyddsnivå mot förväntade översvämningsrisker.
Fler grönytor
Dagvattnet är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön.
Mark, växter och vattensamlingar kan ta upp, fördröja och rena dagvatten och samtidigt bidra till att göra stadsmiljön hälsosam och vacker. Genom att utveckla gröna kvaliteter som svarar mot flera behov samtidigt kan staden hushålla med mark och vatten. Grön- och vattenområdena kan utvecklas för att leverera en mångfald av ekosystemtjänster.
Stadens träd- och växtplanteringar är redan idag en värdefull resurs som bidrar till att fördröja dagvattnet. Det finns goda möjligheter att i större utsträckning använda de allmänna ytorna för att fördröja och framhäva dagvattnet. Dagvattnet kan också i större utsträckning nyttiggöras på fastighetsmark i kvarter och bostadsgårdar.
Med god planering där parker och gårdar ges en genomtänkt utformning kan nya och flerfunktionella grönytor skapas. Kvartersmarkens grönska på gårdar, tak och fasader kan i samspel med den offentliga grönskan på gator, parker och torg bidra till att staden får ett sammanhållet nät av grönstrukturer som skapar förutsättningar för rekreation och upplevelser, ger bättre luft- och vattenkvalitet och minskar bullret.
Kostnadseffektiv hantering
Många parter deltar i planering och hantering av dagvattnet. För att skapa hållbara och kostnadseffektiva lösningar krävs samsyn, samordning och en genomtänkt ansvarsfördelning.
Dagvattnet följer inga plangränser. Därför är dagvattenfrågan en samhällsbyggnadsfråga i vid bemärkelser. Den måste finnas med i stadens strategiska planering, och i arbetet med områdesprogram, detaljplaner och vid handläggning av bygglov. Ansvarsfördelningen i varje process måste vara tydlig och främja samverkan.
Vid projektering och beslut om åtgärder måste hänsyn alltid tas till vattnets väg. Därför behöver platsspecifika dagvattenutredningar alltid genomföras vid planering av ny bebyggelse. De lösningar som väljs måste ha investerings-, drifts- och underhållskostnader som är proportionerliga med miljönyttan.
De dagvattenåtgärder och tekniska lösningar som väljs i stadens befintliga miljöer bör vara de som är mest motiverade ur ett vattenperspektiv – med hänsyn till miljöpåverkan, ekologi, översvämningar och hydrologi. Olika åtgärders kostnadseffektivitet ska vägas mot varandra. Det kan ofta vara lämpligt att genomföra åtgärder i samband med annan förändring av den fysiska miljön.