Mer om stadens åtgärdsarbete

Handlingsplanen redovisar ansvarsfördelning, arbetssätt och möjliga vägar för att finansiera åtgärder som behövs för att förbättra vattenkvaliteten.

Styrgruppen för arbetet består av representanter från Stockholm Vatten och Avfall, miljöförvaltningen, trafikkontoret, stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och fastighetskontoret. Den kallas styrgruppen för god vattenstatus. Styrgruppen får stöd av en beredande samordningsgrupp.

Att skapa en hållbar dagvattenhantering vid ny- och ombyggnation är en viktig del av åtgärdsarbetet. Därutöver ska lokala åtgärdsprogram tas fram för stadens alla vattenförekomster. Indelningen av vattenförekomster följer den indelning som används i vattenförvaltningsområdet för Norra Östersjön. Åtgärdsarbetet ska också ta hänsyn till klimatförändringarnas förväntade effekter på vattenkvaliteten.

Lokala åtgärdsprogram - vattenförekomster

De lokala åtgärdsprogrammen för stadens vattenförekomster ska redovisa vilka fysiska åtgärder som behövs för att nå god vattenstatus. Alla program ska vara klara senast 2018.

Programmen ska innehålla utförliga beskrivningar av vilka konkreta åtgärder som behövs. Varje program kommer att behandlas politiskt. De politiska besluten kommer att beredas av i första hand Styrgruppen för god vattenstatus. Den är sammansatt av representanter från berörda förvaltningar och bolag i staden. I de fall andra kommuner är berörda kommer åtgärdsprogrammet att skickas till dem för kännedom och vidare hantering på kommunstyrelsenivå.

Under beredningen kommer åtgärdsförslagen att granskas och prioriteras. De mest kostnadseffektiva åtgärderna kommer att ges högst prioritet. Efter att ett lokalt åtgärdsprogram behandlats politiskt kommer en utförarorganisation att få i uppdrag att genomföra de åtgärder som prioriterats.

Samtliga lokala åtgärdsprogram (23 stycken) ska vara framtagna till 2018. Åtgärderna måste kunna genomföras så att önskat resultat kan uppnås senast 2021, eller senast till 2027 för de vattenförekomster där Vattenmyndigheten beslutat om förlängd tid.

Kunskapsuppbyggnad om klimatförändringar

Ett omfattande arbete med att ta fram kunskapsunderlag som ger vägledning i arbetet med att förebygga kommande klimatrisker pågår.

Kunskapsuppbyggnaden sker i samverkan mellan aktörer på lokal, regional och nationell nivå. För Stockholmsområdet finns sammanställningar av klimat- och väderstatistik. Skyfallsmodelleringar har genomförts liksom analys av översvämningsrisker.

Arbetet med att identifiera klimatanpassningsåtgärder är processinriktat. Kunskapsläget utvecklas kontinuerligt och  kommer att få stor betydelse när nya bebyggelseområden ska planeras och för beslut om konkreta åtgärder i befintlig miljö.

Klimatanpassning av ny bebyggelse

Stadens Dagvattenstrategi, Miljöprogram, Handlingsplan för klimatanpassning och Översiktsplan lyfter fram behoven av att klimatanpassa markanvändningen i stadens tillkommande bebyggelseområden.

Syftet med dagvattenwebben är att ge vägledning för sådana åtgärder. Ny bebyggelse ska utformas och höjdsättas så att skadliga översvämningar orsakade av skyfall och höjda vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag kan minimeras. Nya dagvattensystem ska dimensioneras och höjdsättas så att dagens säkerhetsnivå behålls vid förväntade klimatförändringar.

Naturens klimatreglerande förmåga ska tas tillvara. Träd, buskar och gräsmattor, liksom gröna byggnader och öppet vatten ger svalka och skugga i ett varmare klimat. De ger också en naturlig utjämning och fördröjning av vattenflöden vid kraftiga regn, vilket motverkar översvämningar. Även i den lilla skalan har det gröna stora positiva klimateffekter. I projekt C/O City i Norra djurgårdsstaden utforskas möjligheterna att kombinera stadsgrönska och dagvatten i lösningar som både kan ge en attraktiv och klimatanpassad stadsmiljö.

Vattenregleringsprojekt

Projekt Slussen och planering för dagvattendammar och utjämningsmagasin runt Bällstaån är exempel på konkreta insatser som ska begränsa kända översvämningsrisker.

Mälarens vattennivå påverkas av tillrinningen från omkringliggande vattendrag och möjligheterna att tappa vatten genom slussarna i Stockholm och Södertälje. I dag är avtappningskapaciteten otillräcklig. Genom ombyggnad av Slussen i Stockholm och en ny reglering av Mälaren kommer möjligheterna att tappa vatten att öka kraftigt. Den nya slussanläggningen beräknas tas i drift år 2024.

Kring Bällstaån finns redan idag stora översvämningsrisker. Staden har därför beslutat att anlägga två nya dagvattendammar mellan Rinkeby och Tensta och ett utjämningsmagasin för dagvatten under Bromstens bollplan.