PFAS är ett samlingsnamn för en stor ämnesgrupp med varierande egenskaper och bred användning i samhället. PFAS finns idag spritt överallt i omgivningen. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för hälsa och för miljö.

Stockholm Vatten och Avfall säkerställer att dricksvattnet från Mälaren håller hög kvalitet genom att regelbundet ta cirka 6 500 vattenprover varje år. Föreskrifterna från Livsmedelsverket, som trädde i kraft i januari 2023, ställer stränga krav på PFAS-nivåer. Enligt de nya reglerna, som börjar gälla i januari 2026, ska summan av PFAS21 inte överstiga 100 nanogram/liter och PFAS4 inte överstiga 4 nanogram/liter.

Resultaten visar att halterna av PFAS i Mälaren ligger under dessa gränsvärden, med mindre än 10 nanogram/liter för PFAS21. Halterna av PFAS4 i Mälaren ligger runt det nya gränsvärdet på 4 nanogram/liter, där Norsborgs Vattenverk har halter runt 3 nanogram/liter och Lovö runt 3,5 nanogram/liter. Vid enstaka mätningar vid Lovö har halterna legat uppemot 4 nanogram/liter. För att rena dricksvattnet från PFAS till under gränsvärdet har vi installerat kolfilter på Lovö under 2023–2025.

Stockholm Vatten och Avfall bedriver även forskningsprojekt för att implementera nya reningsmetoder och arbetar aktivt för att minska PFAS-utsläpp i Mälaren. Dricksvatten i Sverige är vårt mest kontrollerade livsmedel, och alla insatser görs för att fortsätta skydda Mälaren och säkerställa att vattnet vi dricker är rent och säkert, även med de nya krav som införs.

Kartläggning av PFAS-ämnen i VA-verksamheten 

Eftersom PFAS-ämnen finns i både dricks- och avloppsvattnet i Stockholm Vatten och Avfalls verksamhet har ett gediget arbete och kartläggning gjorts. Det har resulterat i en rapport som ska vara ett verktyg hur vi ska arbeta för att kunna möta kommande lagkrav och direktiv på ett kostnadseffektivt sätt. Utifrån rapportens nulägesbeskrivning har fem inriktningar tagits för hur arbetet framåt ska se ut.

• Kommande lagstiftning och krav
  Vi behöver vara förutseende och beredda för att kunna möta en trolig framtida skärpning av lagstiftning och krav gällande PFAS. Vår bedömning är att innehållet av PFAS på sikt kan behöva minska i dricksvatten, renat avloppsvatten och slam.

• Kartläggning och uppströmsarbete
  I första hand bör PFAS-flödena begränsas uppströms vattenverk och avloppsreningsverk. Ett effektivt uppströmsarbete är kostnadseffektiv för bolaget.

• Kompletterande rening i vattenverk och avloppsreningsverk
  I andra hand bör bolaget förstärka reningsprocesserna vid vattenverk och avloppsreningsverk. Samt komplettera PFAS-rening när lagstiftning och regelverket så kräver.

• Vattenverksmull och avloppsslam
  Övervaka PFAS i avloppsslam och vattenverksmull och eftersträva avsättning högt upp på avfallstrappan.

• Minska påverkan på recipienter
  Kartlägga betydelsen av dagvattenutlopp i recipienter med avseende på PFAS-belastning samt kartlägga och minska inflöden av PFAS till ledningsnätet.

Arbetet framåt

En åtgärdsplan har tagits fram, med aktiviteter utifrån inriktningarna för att hantera PFAS i VA-verksamheten. Aktiviteterna ska genomföras kostnadseffektivt med hänsyn för de som betalar VA-taxa. Utgångspunkten bör vara att den som förorenat ska bekosta sanering/rening.