Vanliga frågor och svar

• Ytan ovan magasinet måste tåla vikten av driftfordon och vikten av planerad vattenvolym om ytor ovanför magasinet utformas för att fyllas med vatten.
• Vid normal drift behöver ytan vara nåbar för drift- och underhållsinsatser (utan att markskador uppstår).
• Avståndet mellan yta och magasin begränsar möjligheterna att på ytan etablera djupa konstruktioner, djupa rabatter eller plantera växter med djupa rötter. Detta för att förhindra att magasinet skadas, men också för att undvika problem vid större driftinsatser eller reinvesteringar.

• Allt dagvatten bör hanteras i LOD-anläggningar och renas innan det leds till magasinet.
• Inloppen behöver vara tillräckligt stora för att ta emot skyfallsflöden och en bra lösning är att magasin förses med flera inlopp.
• Inloppen för skyfallsflöden kan med fördel vara upphöjda, detta för att undvika igensättning orsakad av smuts och föremål vid extrem nederbörd.
• Anläggningen behöver utformas så att skyfall alltid leds fram till inloppet och kan magasineras. Vidareledning av skyfallsvolymer som inte kan omhändertas i anläggningen behöver säkras.
• Ytliga flödesvägar till och från anläggningen behöver säkras mot erosionsskador eller andra skador
• Sandfång minskar mängden sediment och mängden grövre material/skräp som når anläggningen vid normalflöden. Därmed motverkas igensättning vilket minskar driftkostnaderna.

• Utrustning, vegetation, träelement och liknande i eller runt dammen ska sitta fast och inte riskera att flyta upp eller följa med vattnet.
• Gestaltningselement i dammen, till exempel stenar, behöver vara tillräckligt tunga för att inte lossna och förflyttas gå grund av de vattenhastigheter som kan uppstå i anläggningen.

• Ska lätt kunna utrymmas vid skyfall.
• Bör vara utformad och höjdsatt så att den avvattnas med självfall när vattennivån sjunker. Områden med instängt vatten ska i möjligaste mån undvikas. Dessa riskerar annars att behöva länspumpas eller försumpas.
• Eventuell utrustning måste vara lämpligt placerad och fast förankrad. Strategiskt placerad utrustning kan bidra till att sänka vattenhastigheten vid höga flöden.
• För att motverka erosion när vatten strömmar ut över, eller rinner tillbaka från de ytor som översvämmas, bör anläggningen utformas så att vattnet får sprida sig på bred front över ytan. Om vatten rinner genom trånga sektioner behöver dessa erosionsskyddas.
• Skyfall innebär en större transport av flytande skräp med vattnet. Vid utformning ska det beaktas var i anläggningen detta skräp kommer att ansamlas vid höga flöden och höga vattennivåer. Dessa ytor ska vara tillgängliga för rensning/städning efter skyfall.
• Ta hänsyn till behovet av att stabilisera kanter, minska erosionen och öka den biologiska mångfalden vid val av växtmaterial
• Växtlighet bör tåla varierande fuktighetsförhållanden. Om ytorna utformas för att ha hög genomsläpplighet behöver växtligheten vara mer torktålig. Tänk på att översvämning av skyfallsdelarna infaller mer sällan och oftast är kortvarig.
• Träd är viktiga för gestaltning, biologisk mångfald och krontäckningsgrad men kan vara känsliga för förändrade vattenförhållanden. Beakta känslighet för torka/blöta, stabilitet och rotstruktur vid val av trädslag. Vid skyfall förekommer ofta hårda vindar. Risken samt för att träden ska blåsa omkull ökar när marken är vattenmättad och mjuk.
• Tänk på att det kan bli svårt att avlägsna gräs/vass som kräver slåtter/skötsel. Klippt materialet landar ofta i vattenytan och blir svårt att ta bort. Med flacka slänter blir arbetsmiljön bättre.

Dagvattnet ska i första hand tas om hand lokalt. För att ansluta en eller flera fastigheter till det allmänna VA-nätet krävs en servisanmälan. Den som vill ansluta flerbostadshus, industrier och andra fastigheter kontaktar Stockholm Vatten och Avfall som beslutar om anslutningen.

Vid ny- och större ombyggnation krävs system för att fördröja och rena dagvattnet lokalt, i överensstämmelse med stadens åtgärdsnivå.

Regleringen uttrycks inte i flöde. Istället finns riktlinjer för hur dagvattnet ska tas om hand och vilka nederbördsmängder som ska kunna fördröjas. Det här kallas stadens åtgärdsnivå för dagvatten och gäller vid större ny- och ombyggnation.

Läs mer om stadens åtgärdsnivå.

Ja, även fastigheter med underjordiska utrymmen ska etablera hållbara dagvattenlösningar. Det finns många möjligheter att fördröja och rena dagvatten lokalt, även på fastigheter med ett källarplan, garage eller motsvarande. Det är en fastighetstyp som är mer regel än undantag i Stockholm idag.

Ja. Det går att gräva bort och ersätta lera med mer genomsläppliga material för att skapa anläggningar för lokalt omhändertagande. Det finns många möjligheter att fördröja och rena dagvatten lokalt, även på fastigheter med begränsade infiltrationsmöjligheter. På ytor med berg i dagen kan det ibland vara svårare att etablera lokala lösningar – såvida man inte spränger.

Nej. Dagvattnet ska i första hand tas om hand lokalt. Vid ny- och större ombyggnation krävs lösningar som gör det möjligt att sprida dagvatten från tak och stuprör över närliggande mark eller leda det till en dagvattenanläggning. Riktlinjer för kvartersmark i Stockholm innehåller förslag till lösningar för att ta hand om dagvatten från tak som lutar ut mot gata.

Även i befintlig bebyggelse kan och bör dagvattnet från tak i första hand ledas ut över närliggande mark eller till en dagvattenanläggning.

Läs mer i Riktlinjer för kvartersmark.

En dagvattenutredning ska ge välunderbyggda förslag till dagvattenlösningar som motsvarar stadens principer och krav. Utredningarna används för att precisera hur dagvattnet ska hanteras – för större områden i samband med den tidiga planeringsfasen, och för ett avgränsat exploateringsområde i planbeskrivningen till en detaljplan.

Läs mer om dagvatten i stadsbyggnadsprocessen.

Innehållet i en dagvattenutredning måste anpassas efter förhållanden och behov i det enskilda fallet. För att underlätta arbetet har staden tagit fram en särskild checklista som ger vägledning för vad som ska finnas med i en dagvattenutredning. Med listans hjälp kan arbetet genomföras på ett enhetligt sätt.

Läs mer om checklistan.

Dagvattenutredningar i tidiga planeringsskeden beställs och bekostas av exploateringskontoret. Beställningen tas fram i samarbete mellan exploateringskontorets miljöspecialister och Stockholm Vatten och Avlopps dagvattenexperter.

Läs mer om dagvattenutredningar i tidiga planeringsskeden.

Byggherren är beställare till dagvattenutredningar på kvartersmark i detaljplaneskedet. I en del fall ska även allmän platsmark behandlas i utredningen.
I de fall planen endast reglerar allmän platsmark eller innehåller större ytor med allmän platsmark sköter staden beställningen. I första hand görs detta av exploateringskontoret, men ibland av Stockholm Vatten och Avfall.

Läs mer om dagvattenutredningar i detaljplaneskedet.