Nuläge och risker
Dagvattnet för med sig föroreningar till vattendragen. Utan åtgärder kommer belastningen att öka när staden växer. Ett förändrat klimat medför också nya risker.
En traditionell stadsmiljö består till stor del av hårdgjorda ytor. Dagvattnet rinner av mycket snabbt och sveper med sig föroreningar. Idag svarar miljögifter och näringsämnen från dagvattnet för en väsentlig del av föroreningsbelastningen i merparten av Stockholms vattenområden.
Värre kan det bli. Tillgängliga ytor för att hantera dagvatten minskar i en tätare stad. Ett ändrat klimat förväntas samtidigt ge ökande nederbördsmängder och därmed högre dagvattenflöden.
Stockholms dagvattensystem
200 mil ledningsnät hanterar dagvattnet i staden. Äldre nät avleder spillvatten och dagvatten till reningsverken i gemensamma ledningar. I nät byggda efter 1950-talet leds dagvattnet bort i separata ledningar.
I en stad rinner nederbörd och smältvatten snabbt av från hårdgjorda ytor och blir dagvatten. Dagvattnet sköljer med sig miljögifter och andra föroreningar.
Föroreningarna hamnar i de vattenområden där dagvattenledningarna mynnar, eller i reningsverken och det rötslam som uppkommer där.
Ledningsnät som blandar spillvatten och dagvatten kan överbelastas av stora regn eller snabb snösmältning. Då måste en del av avloppsvattnet tappas av (bräddas). Reningen i reningsverken försämras också vid höga flöden.
Detta skapar behov av att säkrare kontrollera både dagvattenflöden och mängden föroreningar som transporteras med dagvattnet till mottagande recipienter eller reningsverk.
Föroreningar i dagvattnet
En stor del av de näringsämnen och miljöfarliga ämnen som belastar stadens vattenområden transporteras dit via dagvattnet.
Bebyggelse, trafik, industriell verksamhet och atmosfäriskt nedfall påverkar både mängden och kvaliteten på det dagvatten som leds till Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten. Dagvattnet kan bära med sig metaller, olja, näringsämnen och organiska miljögifter. Tillförseln av näringsämnen bidrar till övergödning, medan metaller och miljögifter påverkar den kemiska kvaliteten. I Stockholms recipienter är det vanligt att halterna av kväve och fosfor är för höga jämfört med miljökvalitetsnormerna. Det finns även recipienter som inte klarar miljökvalitetsnormerna för metaller och organiska miljögifter.
Idag klarar bara 26 procent av stadens vattenförekomster miljökvalitetsnormerna för god ekologisk status. 35 procent klarar miljökvalitetsnormerna för god kemisk status. För att kunna följa miljökvalitetsnormerna i EU:s vattendirektiv senast till 2027, och för att nå målen i Stockholms handlingsplan för god vattenstatus, kommer omfattande dagvattenåtgärder att behöva vidtas.
Rapporten Utredning av föroreningsinnehållet i Stockholms dagvatten redovisar nivåer av de föroreningar som rutinmässigt mäts i dagvattnet. Det saknas kunskap om vissa ämnen.
Klimatrisker
Alla prognoser pekar mot att Sverige går mot ett varmare och blötare klimat, med ökad och mer intensiv nederbörd och en stigande havsnivå.
Dagvattensystemen är och ska vara dimensionerat för normala flöden. Förväntade förändringar innebär att perioderna med extrem väderlek kan bli fler och att extremflödena kan få större omfattning och varaktighet.
Vid extrem väderlek kan bebyggelsen skadas av översvämningar, särskilt i stadens låglänta områden. Höjda vattennivåer i hav och sjöar kommer också att bidra till att översvämningsriskerna ökar i framtiden.
De här riskerna måste hanteras. Dels finns behov av system för att utjämna och fördröja höga flöden. Men det finns också behov av en genomtänkt planering. Översvämningsrisker kan förebyggas genom att bebyggelsen höjdsätts och placeras på ett genomtänkt sätt.
Analyser som belyser skaderisker och åtgärdsbehov för befintlig bebyggelse behöver också tas fram.