Till sidans huvudinnehåll

Så här renas avloppsvatten

Varje dag renas avloppsvatten från över en miljon stockholmare. Här får du en överblick över hur reningsverken fungerar, varför de är viktiga och hur de bidrar till en renare Östersjö.

Varför avloppsrening är viktigt för Östersjön

Avloppsvattnet innehåller organiskt material, fosfor och kväve som kan skada vattenmiljön. Därför renas vattnet i flera steg – mekaniskt, kemiskt och biologiskt – innan det släpps ut. Vi har högt ställda krav på avloppsreningen och kontrollerar det färdigrenade vattnet noggrant. På så sätt säkerställer vi att det inte skadar naturen.

Till reningsverken kommer även en del dagvatten, det vill säga regnvatten och smältvatten från hårda ytor som vägar och tak. Även detta vatten behöver renas för att inte försämra kvaliteten på slammet eller belasta miljön.

Reningsprocessen steg för steg

Att rena avloppsvatten tar ungefär 24 timmar. Varje dygn renas cirka 430 000 kubikmeter vatten – motsvarande två tredjedelar av Globen i Stockholm.

  1. Mekanisk rening
    När avloppsvattnet kommer in till reningsverket passerar det genom galler som fångar upp större föremål som bomullspinnar, våtservetter, tamponger och plast. Därefter leds vattnet till ett sandfång där sand, kaffesump och andra tunga partiklar sjunker till botten. Dessa partiklar tvättas och tas omhand för återanvändning av specialiserade företag.

  2. Kemisk rening – fosfor tas bort
    Avloppsvattnet innehåller mycket fosfor, som annars göder sjöar och vattendrag. Genom att tillsätta järnsulfat fälls fosforn ut och bildar flockar. I försedimenteringsbassänger sjunker flockarna till botten och bildar slam. Slammet går vidare till rötkammare där det blir biogas.

  3. Biologisk rening – mikroorganismer gör jobbet
    I den biologiska reningen används mikroorganismer för att bryta ner organiskt material och ta bort kväve. Om organiskt material inte renas bort minskar syrehalten i vattendrag. Kväve bidrar till övergödning. Mikroorganismerna omvandlar kvävet till kvävgas som ventileras ut i atmosfären.

    I eftersedimenteringsbassänger sjunker slammet till botten. En del pumpas tillbaka till processen, resten går till rötkammare för att bli biogas.

  4. Filtrering och slutkontroll
    I det sista steget passerar vattnet filter av krossade lerkulor och sand som tar bort små partiklar. Därefter leds det till Hammarby och Solna värmeverk där värme återvinns som fjärrvärme. Temperaturen sänks från 7–20°C till 0,5–4°C innan vattnet släpps ut i Saltsjön.

  5. Slambehandling och biogasproduktion
    Slammet från reningsprocessen går till rötkammare. Där bryts det ned av bakterier och biogas bildas. Gasen består till två tredjedelar av metan och en tredjedel koldioxid. Efter rening kan biogasen användas som fordonsbränsle. Rötslammet som blir kvar används som jordförbättringsmedel.

Resultatet – så rent blir vattnet

Efter reningen har minst 97–98 % av organiska ämnen, partiklar och fosfor samt minst 70 % av kvävet tagits bort. Kraven från myndigheterna uppfylls med god marginal.

Stockholms två reningsverk

Henriksdals reningsverk

Henriksdals reningsverk är Sveriges största avloppsreningsverk. Det är till största delen insprängt i berg och omfattar cirka 300 000 m² med 18 km tunnlar. Här renas avloppsvatten från cirka 780 000 människor i centrala och södra Stockholm samt i Nacka, Tyresö, Haninge och Huddinge.

Reningsverket invigdes 1941. När det byggdes ut 1953 fördubblades kapaciteten. Sedan dess har det byggts ut i flera etapper, bland annat med kemisk och biologisk rening. Den senaste större utbyggnaden gjordes 2010, då kapaciteten att producera biogas ökade och luktstörande verksamheter byggdes in i berget.

Just nu pågår en omfattande modernisering. De traditionella eftersedimenteringsbassängerna ersätts med membranteknik. Det gör att Henriksdal kan rena mer än dubbelt så mycket vatten som idag – och dessutom mer effektivt.

Bromma reningsverk

Bromma reningsverk renar avloppsvatten från cirka 290 000 människor i Stockholms norra och västra delar, Sundbyberg samt delar av Järfälla och Ekerö. Verket består av två anläggningar: Åkeshov och Nockeby.

Åkeshovsanläggningen invigdes 1934 och var det första reningsverket i Sverige. Nockebyanläggningen byggdes 1966. Tillsammans kallas de idag Bromma reningsverk. Det renade vattnet leds via en bergtunnel till Saltsjön.

2013 beslutades att Bromma reningsverk ska avvecklas. En ny tunnel byggs för att leda avloppsvattnet från västerort till Henriksdal.

Stockholms framtida avloppsrening – miljöprojektet i Henriksdal

Stockholm genomför just nu ett av tidernas största miljöprojekt. Henriksdalsverket byggs om för att införa membranrening. Det gör att mer vatten kan renas och att reningsgraden blir mycket högre. Målet är att förbättra miljön i Östersjön och skapa en långsiktigt hållbar avloppsrening för framtiden.

Läs mer om miljöprojektet Stockholms framtida avloppsrening.