Dagvatten

Trafik

Trafiken är den största källan till föroreningar i dagvattnet. Trafikdagvattnet tillför bland annat oönskade tungmetaller till vattenrecipienten och slammet. Föroreningarna kommer bland annat från bilavgaser, drivmedel, smörjmedel, korrosion av fordon, slitage av däck och vägar samt från halkbekämpning.

Dagvatten från starkt trafikerade vägar innehåller så mycket föroreningar att det i många fall är nödvändigt att rena innan det leds till sjöar, vattendrag eller reningsverk.

Korrosion 

Metallytor på byggnader, stolpar och andra konstruktioner utsätts för korrosion genom slitage och kemisk påverkan vilket medför att en del av metallerna frigörs och hamnar i dagvattnet.

Förzinkade ytor är troligen den största källan till kadmium i dagvatten. En del tak i Stockholm är belagda med kopparplåt, särskilt äldre byggnader, vilket sannolikt bidrar stort till de höga halterna av koppar i sjösedimenten i stadens centrala delar och också är en bidragande orsak till förhöjda kopparhalter i avloppsslammet.

Luftnedfall

En stor del av de luftburna föroreningarna i Stockholm kommer från andra länder. Lokalt spelar ändå utsläppen från Stockholm mycket stor roll. Tendensen är att luftnedfallet av metaller har sjunkit i Stockholm.

Stockholms stad har antagit en ny dagvattenstrategi. Strategin eftersträvar en hållbar och därmed långsiktig hantering av dagvattenflöde och föroreningar.

Strategierna innehåller riktlinjer för hur man nyttjar och tar hand om dagvattnet på ett uthålligt sätt i både ny och befintlig miljö.

Istället för att direkt avleda dagvatten via en brunn och ledning till närmaste sjö, som tidigare, eftersträvas att vattnet först passerar exempelvis en gräsmatta, växtbädd eller en genomsläpplig beläggning. Utöver detta är det av största vikt att vid planering av ny bebyggelse skapa en höjdsättning samt ytor som kan hålla borta vattnet från platser som annars tar skada vid ett skyfall.  

Dagvattenhanteringen bekostas genom en dagvattenavgift som är en del av VA-taxan.

Stockholms stad har antagit en ny dagvattenstrategi – Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering (mars 2015). Inom ett förvaltningsövergripande (Trafikkontoret, Exploateringskontoret, Stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och Stockholm Vatten och Avfall) följduppdrag arbetas det nu fram vägledande material i syfte att tydliggöra vad som avses med "hållbar dagvattenhantering" samt även verktyg för att nå dit.

En viktig del är att säkerställa att de dagvattenutredningar som ska göras i tidiga skeden i stadsbyggnadsprocessen respektive i detaljplaneskedet beaktar alla frågor av betydelse. Mot bakgrund av detta har det arbetats fram en checklista för dessa utredningar.

Checklistan är beslutad att användas vid alla exploateringar. Utredningarna anpassas dock efter det enskilda fallet och kan därmed bli mer eller mindre omfattande.

Checklistan kommer efter behov att revideras efter en tids användning. Den senaste versionen kommer alltid att finnas tillgänglig på denna plats.

Även Huddinge kommun arbetar, mot bakgrund av sin dagvattenstrategi, med en checklista för att säkerställa innehållet i de dagvattenutredningar som görs både i tidigare skeden liksom inför detaljplan. Checklistorna för Stockholm respektive Huddinge har stora likheter, samma bas, men har formats efter respektive kommuns arbetssätt.

En stor del av föroreningarna i dagvattnet är partikelbundna och kan avskiljas antingen genom sedimentering eller filtrering, men det finns även andra metoder för att fördröja och rena dagvatten. Nedan nämns några exempel på olika typer av dagvattenanläggningar.

• Avsättningsmagasin för trafikdagvatten finns bland annat vid Norra Länken, S:t Eriksplan, Eriksdal och vid Årstabergsvägen.
• Lamelloljeavskiljare för rening av trafikdagvatten från Essingeleden, Blommensberg.
• Perkolationsanläggning i ledningsgraven,
• S:t Erikområdet, Kv. Tegelbruket, på Kungsholmen.
• Filterinsatser i dagvattenbrunnar, Älvsjövägen och S:t Eriksområdet, Kv. Tegelbruket.
• Våtmark intill sjön Orlången, Huddinge.
• Översilningsytor, damm och beväxt markbädd, Årstafältet.
• Diken vid Bergslagsvägen och vid Magelungsvägen.
• Sjöförlagda skärmbassänger, Trehörningen, Årstaviken och Flaten.
• Skelettjord, trafikdagvatten i stadsmiljö, Hammarby Sjöstad.

Åtgärdsnivån gäller i samband med ny- och större ombyggnation och innebär att vatten från hårdgjorda ytor ska ledas till lokala dagvattenanläggningar med 20 mm fördröjning. Måttet är ett sätt att möta miljökvalitetsnormerna för vatten samtidigt som det tydliggör vad som avses med strategins hållbara dagvattenhantering. Måttet gäller både på kvartersmark och allmän platsmark.

Sedan årsskiftet har stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen möjlighet att påtala behovet av efterlevnad av nivån i samband med planprocessens utredningsfas.

Mer information om måttet och övrig dagvattenvägledning (beräkningsmetodik, checklista, anläggningsbeskrivningar mm) som arbetats fram i ett förvaltningsövergripande samarbetet kommer att tillgängliggöras på en särskild webbplats för dagvattenfrågor. Tillsvidare finns åtgärdsnivån att hämta här nedan.