Stockholmarna får idag sitt dricksvatten från Mälaren och det renade avloppsvattnet släpps ut i den del av Östersjön som kallas för Saltsjön. Regelbundet tas prover i Mälaren, på vattenverken, på ledningsnätet och hos våra kunder.
Varje år tas cirka 1 100 vattenprover i Stockholm och Huddinge. För att säkerställa god dricksvattenkvalitet finns Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) som alla dricksvattenproducenter måste följa. Föreskrifterna ställer krav på bland annat hur dricksvattnet ska beredas och kvalitetssäkras.
Stockholm Vatten och Avfall tar prover och analyserar kontinuerligt förekomst av eventuella föroreningar i vatten från Mälaren och dricksvattnet ute i tappkranen hos konsumenterna, däribland PFAS, högfluorerade ämnen.
Dricksvattnet som vi producerar ligger långt under dagens åtgärdsgräns för PFAS. Nivån kommer dock troligen att sänkas efter en ny bedömning från den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa. Det betyder att det är oerhört viktigt att fortsätta skydda Mälaren från PFAS-föroreningar.
Efsa fastställde i september 2020 en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen människor kan få i sig utan risk för hälsan. Det nya fastslagna värdet är 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka, och gäller för fyra olika PFAS-ämnen tillsammans. Detta innebär att Livsmedelsverket väntas se över sin åtgärdsgräns för PFAS-ämnen i dricksvatten. Livsmedelsverkets åtgärdsgräns är idag 90 nanogram per liter vatten. Dagens åtgärdsgräns är alltså inte ett gränsvärde för veckointag per kilo kroppsvikt, utan är en summa för 11 PFAS-ämnen per liter vatten. Det är idag inte klart vilket gränsvärde som kommer gälla i Sverige i framtiden.
EU arbetar nu med att fastställa juridiska gränsvärden för flera olika PFAS i dricksvatten i dricksvattendirektivet. I det kommande dricksvattendirektivet omfattas 20 olika PFAS-ämnen. Dricksvattendirektivet beräknas vara beslutat i december 2020.
Sedan 2014 har Livsmedelsverket haft en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten och har sedan dess uppmanat alla kommuner att undersöka/provta om PFAS-ämnen riskerar förorena dricksvattnet utifrån 11 st givna PFAS-ämnen. Beräkningarna för nuvarande åtgärdsgräns och TDI-gräns genomfördes 2014 på dåvarande data. Sedan dess har kommunerna inkommit med mer data vilket gör att kommande uträkningarna nu kan bli noggrannare.
Vid beräkning av gränsvärden är det mycket som behöver vägas in, bland annat hur Efsa genomfört sin riskbedömning. Det går heller inte att enbart räkna på de fyra PFAS-ämnena som Efsa har utgått från i sin riskbedömning. Uträkningarna måste som minst baseras på dricksvattendirektivets kommande 20 olika PFAS-ämnen.
Livsmedelsverket följer nu upp vilka halter PFAS det finns i Sveriges dricksvatten i förhållande till de föreslagna gränsvärdena i dricksvattendirektivet och Efsas nya bedömning av giftigheten av dessa ämnen.
Granskningen av Stockholm Vatten och Avfalls resultat för de 11 PFAS-ämnena visar att de inte i något avseende utgör något hälsoproblem vid användning av vattnet till matlagning och dryck enligt dagens åtgärdsgräns. Vi klarar med god marginal Livsmedelsverkets åtgärdsgräns som är på 90 nanogram/liter. Vid den senaste provtagning var halten av de 11 viktigaste PFAS-ämnena, enligt Livsmedelsverket, i vatten från Mälaren samt dricksvatten från konsument i staden, cirka en tiondel av åtgärdsgränsen. Enligt IVL Svenska Miljöinstitutet, ligger de bakgrundshalter som är normala för Sverige och Europa på 0,5-10 nanogram/liter, dessa nivåer är vad man får räkna med finns i vatten och det innebär att halter inom det spannet inte är påverkade av någon specifik källa.
Stockholm Vatten och Avfall har sedan flera år tillbaka forskningsprojekt som testar nya reningsmetoder för att ge underlag till beslut om underlag för framtida dricksvattenförsörjning. Det tar lång tid och är kostsamt att införa nya reningssteg. Vi kommer även fortsättningsvis kontrollera PFAS och följer utvecklingen av kommande nya lagar, regler och förordningar samt vidtar åtgärder om så behövs.
