Reningsverket utrustas med ny biologisk rening och en av världens största anläggningar med membranfiltrering. Med membranteknik (Membranbioreaktorer, MBR) kan vi rena större mängder avloppsvatten som samtidigt renas bättre än tidigare. Vi förbättrar även förbehandlingen och slambehandlingen
Ny biologisk rening med Membranteknik
I det biologiska reningssteget renas organiskt material och kväve bort med hjälp av mikroorganismer (så kallat aktivt slam). Genom att bygga om vår befintliga process till membranbioreaktorer (MBR) kan vi öka reningskapaciteten utan att öka bassängvolymen. De gamla efter-sedimenteringsbassängerna där det biologiska slammet skiljs från det renade avloppsvattnet byggs om till en modern membrananläggning som är betydligt mer effektiv. Därmed kan vi mer än fördubbla slamhalten i biobassängerna vilket ger en mer än dubbelt så hög reningskapacitet. Med den nya processen kan vi även sänka utgående halter av kväve, fosfor och organiskt material så att vi uppfyller de nya striktare reningskraven. Membranen avskiljer dessutom mikroplaster, bakterier och en stor andel av virus från vattenfasen.
Membrananläggningen är känslig mot skräp som kan samlas i den biologiska reningen och förstöra utrustningen. Vi har därför förbättrat renshanteringen i grovreningen och vi installerar nya hålplåtssilar vid inloppet till den biologiska reningen.
Hantering av höga flöden
För att hantera de höga flöden som kommer till reningsverken vid kraftiga regn eller ihållande snösmältning krävs en ny högflödesrening för att behandla det avloppsvatten som inte får plats i det biologiska reningssteget. Högflödesreningen består av förstärkt kemisk rening i försedimenteringsbassängerna med efterföljande slutpolering i sandfiltren. Vi bygger därför en ny station för fällningskemikalier, bräddar inloppen till försedimenteringsbassängerna och förbereder sandfiltren för periodvis drift.
Så här långt har vi kommit
Efter flera år av ombyggnationer, månader av tester och provdrift är nu den första linjen med MBR (membranbioreaktorer) i Henriksdals reningsverk driftsatt. En viktig milstolpe för projektet och ett steg närmare renare vatten i Östersjön.
I och med det har vi ökat reningsverkets kapacitet så att vi kan ställa av ytterligare två biolinjer och fortsätta med etapp två av ombyggnaden.
Hela ombyggnaden ska vara klar 2029.
Ny slambehandling
Den höga belastningen som vi får på Henriksdals reningsverk i framtiden kommer generera betydligt större slammängder än i dag. För att kunna stabilisera och utvinna den energi som finns bunden i slammet krävs en uppgradering av slamhanteringen. Vi bygger därför en ny anläggning för förtjockning av slammet och förbereder för en mer effektiv rötningsprocess vid högre temperatur.
Den nya slamanläggning får ny slamförtjockning, ny slamavvattning med inbyggd slamutlastning. Samtidigt renoveras rötkammare och slamtankar. Slamtankarna ska kompletteras med en ny slamkylningsbyggnad.
Men vad är då slam och vad används det till?
Slam är det fasta material som avskiljs när avloppsvattnet renas. Slammet behandlas för att det ska kunna återföras som nyttigheter till samhället. I steg ett minskas vatteninnehållet i slammet i förtjockarskeppen nere i berget. Därefter går slammet till rötkammarna. Där bryts slammet ned med hjälp av bakterier och blir till biogas. Efter rening kan biogasen användas som fordonsbränsle och den driver bland annat en del av Stockholms bussar. Det rötade slammet mellanlagras i slamtankar innan slutavvattning sker. Det avvattnade rötade slammet innehåller mycket näringsämnen som kväve och fosfor och är dessutom REVAQ-certifierat. Eftersom kvaliteten är god kan det användas för spridning på åkermark.
I dag sker hanteringen av slammet utomhus vid Sicklaanläggningen och vid Bromma reningsverk. När utbyggnaden av Henriksdal är klar kommer all slamhantering ske inne i Henriksdalsberget vilket gör att spridningen av ovälkommen lukt i närområdet försvinner.
Idag avvattnas och lastas det rötade slammet ut i Sicklaanläggningen. En ny avvattningsanläggning med en inbyggd slamutlastning kommer byggas i Henriksdalsberget vilket kommer minska risken för luktproblem för omkringboende.