Vi måste vara rädda om Mälaren och Östersjön, men vi måste också höja kapaciteten för Stockholms avloppsrening som inte längre räcker till för den växande befolkningen i Stockholm.
Vi måste vara rädda om Mälaren och Östersjön, men vi måste också höja kapaciteten för Stockholms avloppsrening som inte längre räcker till för den växande befolkningen i Stockholm.
Membranen kan rena mer avloppsvatten på en mindre yta och vattnet blir dessutom renare än vad det blir idag.
Reningstekniken är mycket effektiv vid rening av kväve. Vi kommer med god marginal att klara även de framtida miljökraven för Stockholms avloppsrening, och vattenkvaliteten i Mälaren och Östersjön kommer alltså att förbättras.
En annan fördel med membranen är att de inte släpper igenom partiklar och partikelbundna föroreningar. Det ger möjligheter att framöver kunna efterbehandla och ytterligare rena avloppsvattnet från bakterier, virus, mikroplaster och läkemedelsrester.
Det kommer dessutom att finnas möjlighet att bygga ut Henriksdals reningsverk ytterligare med en större membrananläggning för att klara den beräknade belastningen av avloppsvatten i Stockholm om 100 år, det vill säga år 2115.
Erfarenheter från både Sverige och andra länder pekar på att reningsverken allt mer går mot att bli högteknologiska industrier. Att samla verksamheten på ett ställe gör att investeringar i personal, utrustning samt drift- och underhåll blir mer kostnadseffektiva. Det i sin tur ger bättre möjligheter att arbeta på ett mer energi- och klimatsmart sätt.
Henriksdals reningsverk är indelat i så kallade separata linjer, som fungerar som flera parallella reningsverk. Därför fungerar avloppsreningen även om en eller ett par av dessa linjer tas ur drift. Kraftförsörjningen kommer från två håll och reservkraft finns att tillgå.