Sortera textil och kläder

Helt eller trasigt - vi sorterar - men de måste vara torra!

Textil som lämnas i textilfraktionen på återvinningscentralen går antingen till återanvändning eller återvinning. Du kan lämna all textil hel, trasig eller sliten, men inte nedsmutsad eller blöt. Lägg plagg och textil som hör ihop i samma väl sluten plastpåse. Påsen skyddar materialet så du kan låta textilen ligga kvar i påsen du tog med dem i.

På Bromma och Lövsta återvinningscentraler finns det påsar vid textilinkasten som du kan ta med hem för att packa i. 

Tumregeln är att inte lämna in plagg som är alltför smutsiga. Tvätta därför det som går att tvätta innan du lämnar in textilierna. Däremot behöver inte plagg som ska kemtvättas genomgå en sådan process.

Exempel på textilier och accessoarer du kan lämna:

- Kläder: byxor, klänningar, tröjor, jackor och halsdukar

- Hemtextil: kuddfodral, gardiner, lakan och dukar

- Accessoarer: handväskor, smycken och solglasögon

- Skor: sandaler, gymnastikskor och läderskor (packa skor som hör ihop i      samma påse).

Textilier som kan användas igen tas om hand av våra upphandlade återbruksaktörer. Textil som inte fungerar för fortsatt användning sorteras i flera olika kategorier för återvinning.

Just nu går textilier som samlas in på återvinningscentralerna Bromma och Lövsta till ett utvecklingsprojekt, SIPTex (Svensk innovationsplattform för textilsortering). Först sorteras textilen av Myrorna, som är en av våra återbruksentreprenörer. Det som inte lämpar sig för återanvändning går till projektets sorteringsanläggning som byggs i Malmö under 2020. Sorteringen kommer vara automatisk och sortera ut en produkt som textilindustrin i framtiden kan använda som råvara till ny tråd och nya plagg. 

Läs mer om projektet här nedan.

Stockholm Vatten och Avfall deltar i Vinnova-finansierade projektet SIPTex vars syfte är att öka materialåtervinningen av textil. Och bidra till att nå hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Ett av målen med SIPTex är att bidra till en större marknad för kvalitetssäkrade recyclingprodukter. För att skapa ett cirkulärt kretslopp för textil globalt krävs investeringar och samarbete mellan både producenter, sorterare och materialåtervinnare. I projektet deltar stora svenska textil-, mode- och möbelföretag, kommuner, välgörenhetsorganisationer, forskningsinstitut och myndigheter.

Textilsektorn är en av de sektorer som globalt sett har högst miljöpåverkan. Av de över 120 000 ton nya textilier som sätts på den svenska marknaden årligen materialåtervinns knappt 5 procent. Dagens manuella sortering matchar inte kraven från textilåtervinnare och modeföretag. Automatisk sortering är därför en nyckel för att skapa cirkulära textilkretslopp.

Varje år kommer 140 000 ton nya textilier in på svenska marknaden och endast 5 procent av dessa återvinns. Varje svensk köper i snitt 14 kilo textilier per år av dessa hamnar 8 kilo i hushållssoporna. Detta vill vi ändra på och se till att mer textil återvinns.

Kläder hänger oftast kvar i garderoben i cirka 2,5 år efter att de köpts. Under den tiden används de i genomsnitt 7 till 8 gånger. Om kläderna istället skulle användas tre gånger mer skulle den negativa påverkan på miljön minska med 65 procent och vattenåtgången med 66 procent. Därför är det viktigt att använda det som köps.

EU har som mål att varje medlemsland ska ha ett insamlingssystem för textil på plats till år 2025. Textil ska samlas in separat och behandlas för återanvändning och återvinning. Vilket betyder att textilinsamlingen kommer att behöva öka inom en snar framtid.

Läs mer om EU:s paket för cirkulär ekonomi på regeringen.se.

Tips på mer läsning och projekt om hur din textilkonsumtion kan bli mer hållbar:

• Textilsmart
• F/ACT movment