Om avfall

Om avfall

Sopsortering

Om sopsortering och återvinning
  • Är det verkligen miljövänligt att diska ur förpackningarna för återvinning?

    Förpackningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att du sköljer ur dem med lite vatten – kanske som det sista du gör innan du tömmer ut diskvattnet.

  • Äts inte miljövinsten vid sortering upp av ökade transporter?

    Nej, de extra transporter som kan uppstå vid källsortering och återvinning motiveras av de miljövinster som uppnås med återvinningen. Miljövinsten är alltså större än vad återvinningstransporterna släpper ut.

  • Hur sorterar jag trasiga dvd och cd-skivor?

    Både dvd- och cd-skivor ska läggas i soppåsen, inklusive fodralen som inte omfattas av producentansvaret för förpackningar – det anses vara en förvaringsask, inte en förpackning.

    Till största delen består skivorna och fodralen av plast som energiåtervinns i förbränningsprocessen som hushållsavfallet genomgår. Om du sorterar ut brännbart avfall i en separat kategori ska det alltså läggas bland brännbart.

  • Hur sorterar jag kuvert?

    Vanliga kuvert, med eller utan fönster och med eller utan självhäftande klister, läggs i soppåsen.

    Kuvert ingår inte i producentansvaret för förpackningar och tidningar. En förpackning ska skydda en vara och ett brev räknas inte som en vara och därför är inte kuvertet en förpackning.

    Dessutom ställer klistret och eventuella fönster på kuverten till problem i återvinningsprocessen eftersom det klistrar igen maskinerna.

  • Varför skiljer man på papper och kartong?

    I tidningsinsamlingen kan du lämna dagstidningar, veckotidningar, telefonkataloger, reklamblad och vanligt skrivpapper. Men inte flingpaket och andra kartonger.

    Kartonger består inte av samma slags fibermaterial som tidningar, telefonkataloger, reklamblad och skrivpapper. För att kunna återvinna ett bra returpapper måste vi därför sortera dessa saker var för sig.

  • Har kommunen ansvar för insamling av förpackningar och tidningar?

    Nej, insamlingen av förpackningar och tidningar omfattas av producentansvaret. Producentansvar betyder att det är företagen som tillverkar, importerar eller säljer tidningar och varor i förpackningar som ansvarar för att samla in och återvinna materialet.

    Producenterna har bildat en gemensam organisation som heter Förpacknings- och tidningsinsamligen AB, FTI. På deras webbplats hittar du de återvinningsstationer som du kan lämna dina tidningar och förpackningar på. Läs mer här.

  • Varför ska jag sortera ut förpackningar och tidningar?

    Återvinning av förpackningar och tidningar är miljömässigt bra, det sparar både energi och material. Vi kan använda materialet flera gånger istället för att hela tiden använda ny råvara. Alternativet till återvinning är att vi fortsätter att förbruka resurser och sedan bara slänger allt i soporna, i en och samma hög.

    Det finns en lag om producentansvar för både förpackningar och tidningar som omfattar alla medborgare och företag. Lagen syftar till att vi alla ska bidra till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom att källsortera förpackningar och tidningar.

  • Kan glödlampor, lågenergilampor och lysrör läggas i behållaren för glas på återvinningsstationen?

    Nej, en ljuskälla är inte en förpackning. Till återvinningsstationerna lämnar man endast förpackningar och tidningar.

    Ljuskällor ingår istället i producentansvaret för elektronik. Eftersom elektronikproducenterna har en överenskommelse med kommunerna kan elavfall inklusive ljuskällor lämnas till den mobila miljöstationen eller till stadens återvinningscentraler. Läs mer om elavfall här.

  • Har kommunen ansvar för insamling av elavfall?

    Nej, insamlingen av elavfall omfattas av producentansvaret. Producentansvar betyder att det är företagen som tillverkar, importerar eller säljer elektriska varor som ansvarar för att samla in och återvinna materialet. Producenterna har bildat en gemensam organisation som heter Elkretsen.

    Elkretsen har träffat ett avtal med Stockholm Vatten om att medborgarnas elavfall kostnadsfritt kan lämnas på återvinningscentralerna. Avtalet som Elkretsen och kommunerna har kallas el-retur.

  • Varför skiljer man på olika typer av glas?

    Glasbehållaren på återvinningsstationen är bara till för förpackningsglas så som glasflaskor och -burkar som det varit livsmedel eller till exempel hudvårdsprodukter i. De omfattas av producentansvaret. Det betyder att när du köper en förpackning betalar du en slant för att förpackningen ska kunna återvinnas.

    Du ska alltså inte lägga dricksglas, plexiglas och kristallglas i samma behållare.

    Varför undrar du förstås? Det beror på att glaset som finns i dricks-, plexi- och kristallglas lämpar sig inte för återvinning till nya glasförpackningar. Annat glas än förpackningsglas kan alltså förstöra återvinningsprocessen. Av samma skäl passar inte porslin och keramik i glasåtervinningen.

  • Varför ska färgat och ofärgat glas sorteras var för sig?

    Efterfrågan från glasindustrin på återvunnet ofärgat glas är mycket stor, det finns alltså en önskan från marknaden att hålla det ofärgade glaset från det färgade glaset.

    Allt sorterat glas hålls separerat även efter behållarna har tömts. Om du ser en bil som tömmer färgat och ofärgat glas i samma bil så beror det på att det är två fack på flaket. Glaset kan på så sätt hållas separerat även där.

  • Varför skiljer man på olika typer av metall?

    Konservburkar och metallock kan du lämna i behållaren för metall på återvinningsstationen. Men inte stekpannor, bestick, skruvar eller andra saker i metall. Dem lämnar du istället till återvinningscentralen, om du har ett grovsoprum kan du även lägga dem där.

    Återvinningsstationen är bara till för förpackningsmaterial som omfattas av producentansvar. Det betyder att när du köper en förpackning betalar du en slant för att förpackningen ska kunna återvinnas.

  • Kan glödlampor, lågenergilampor och lysrör läggas i soppåsen?

    Ljuskällor innehåller farliga tungmetaller som bly och kvicksilver. Om ljuskällan slängs direkt i soppåsen riskerar dessa metaller att spridas fritt i naturen. 

    Ljuskällor ingår dessutom i producentansvaret för elektronik. Eftersom elektronikproducenterna har en överenskommelse med kommunerna kan elavfall inklusive ljuskällor lämnas till den mobila miljöstationen eller till stadens återvinningscentraler. Läs mer om elavfall här.

Senast uppdaterad:

Sophämtning, villa och radhus

Om sophämtning för villa och radhus
  • Får jag hantera mina sopor hur jag vill?

    Nej. Det finns lagar och förordningar om hur sopor ska hanteras. Allt hushållsavfall ska lämnas till kommunen för hantering. Förpackningar lämnas till förpacknings- och tidningsindustrins återvinningsstationer, grovavfall lämnas till återvinningscentralen och farligt avfall ska lämnas till kommunens miljöstationer eller den mobila miljöstationen.

    Komposterbart material kan undantas från kravet om kommunal hantering, om komposteringen anmäls till miljöförvaltningen.

    Att själv elda eller gräva ner sina sopor är alltså inte tillåtet.

    Miljöförvaltningen har till uppgift att kontrollera att avfallsreglerna följs. Om det finns anledning att tro att någon tar hand om sina sopor själv kommer miljöförvaltningen att påbörja en utredning. Fastighetsägaren får då betala en tillsynsavgift för den utredning miljöförvaltningen gör.

    Det finns även regler för hur avfall får transporteras. Exempel på transporter som INTE får göras är:

    • Du får inte ta med sopor från sommarstugan hem till din bostad, utan det måste finnas abonnemang för sophämtning på båda adresserna.
    • Du får inte ta med dina sopor till jobbet och slänga dem där.
  • När töms mina sopor?

    Du kan se din hämtdag genom att söka på din adress i vår söktjänst "När hämtas mina sopor?"

    Du kan även se din hämtdag i vår e-tjänst "Hantera din sophämtning". E-tjänsten kräver inloggning eftersom du även kan ändra din sophämtning och beställa extra tjänster som exempelvis hämtning av el- och farligt avfall. Inloggningsuppgifter till e-tjänsten finns på din faktura.

  • Jag glömde ställa ut mitt sopkärl – vad gör jag?

    Om du har glömt att dra ut ditt sopkärl och du inte kommer att klara dig till nästa hämtning kan du beställa en extrahämtning mot en tilläggsavgift.

    Logga in i e-tjänsten "Hantera din sophämtning" och beställ extra hämtning för sopkärlet. Kostnaden för extrahämtningen sätts upp på din nästa faktura.

    Du kan även beställa en extrahämtning genom att ringa vår kundtjänst.

  • Soporna har inte blivit tömda trots att kärlet var rätt placerat och utställt i tid. Vad gör jag?

    Du kan reklamera hämtningen via e-tjänsten "Hantera din sophämtning". Du kan även ringa kundtjänst.

    När vi fått in din anmälan kontaktar vi den entreprenör som hämtar hushållssopor i ditt område och entreprenören ska därefter åtgärda den uteblivna hämtningen senast vardagen efter påpekandet.

  • Hur gör jag om jag vill ha en extra hämtning?

    Har du extra mycket hushållssopor vid ett enstaka tillfälle kan du beställa en extrahämtning i e-tjänsten "Hantera din sophämtning".

    Du kan även beställa en extrahämtning genom att ringa vår kundtjänst på telefon 08-522 120 00.

  • Mitt sopkärl har gått sönder.

    Om kärlet är trasigt anmäler du enklast det i e-tjänsten "Hantera din sophämtning" så byter vi ut det till ett nytt och helt kärl.

    Du kan även anmäla det trasiga kärlet till genom att ringa till kundtjänst.

  • Vilken storlek kan jag ha på kärlet?

    Till hushållssoporna kan du välja på sopkärl som rymmer 190-liter eller 240-liter. Grundavgiften är detsamma oberoende av kärlstorlek. Det är ditt hämtintervall som avgör grundavgiften. Matavfallskärlet är alltid ett 140-liters kärl.

    Vill du se centimeterangivelser för de olika sopkärlen så hittar du dem under Bestämmelser för sopkärlet.

Senast uppdaterad:

Matavfall

Matavfall, restaurang och storkök
  • Varför får inte restauranger lägga äggskal i matavfallet?

    Enstaka äggskal är inga problem men i restauranger och storkök uppkommer stora mängder äggskal som inte är bra för rötningsprocessen.

  • Vad finns för alternativ till matavfallsinsamling?

    Om jag inte vill eller har möjligheter att sortera ut verksamhets matavfall – varken med kärl eller kvarn:
    Vilket abonnemang tecknas då för min verksamhet? 

    Om ni inte har matavfallsinsamling så måste ni ha ett beredningsabonnemang då ni blandar hushållsavfall med matavfall. Det är cirka 50 % högre årsavgift än matavfallsavgiften. Om ni sorterar ut matavfallet så blir kostnaden kraftigt reducerad eftersom matavfallsinsamlingen är subventionerad.

  • Varför kan vår restaurang få avslag för matavfallshämtning?

    Exempel på orsaker kan vara:

    • för långt dragavstånd för sophämtarna
    • om soprummet eller vägen till soprummet har trösklar högre än 10 cm eller om det finns trappsteg
    • lutningen är för brant där sophämtarna ska dra kärlet
Matavfall, privatkund
  • Hur får jag som bor i villa fler matavfallspåsar?

    Under våren/försommaren levereras en beräknad årsförbrukning ut av den entreprenör som sköter matavfallshämtningen i ditt område. Det innebär två buntar á 80 påsar – totalt 160 påsar. Om du har behov av fler påsar kan du kostnadsfritt beställa ytterligare två buntar. Beställ i vår e-tjänst under inloggade sidor eller kontakta kundtjänst.

  • Hur får jag som bor i lägenhet fler matavfallspåsar?

    Vanligtvis finns matavfallspåsarna att hämta i anslutning till insamlingsplatsen för matavfallet i soprummet. Kontakta annars din fastighetsägare eller din bostadsrättsförening så kan de ordna fler påsar till dig genom att beställa via vår kundtjänst.

    Boende i Hammarby Sjöstad

    Du som bor i Hammarby Sjöstad kan hämta nya matavfallspåsar och en ny korg/påshållare i GlashusEtt på Lugnets Allé 39. 

    Även ICA Supermarket Sjöstaden på Hammarby Allé 49 har matavfallspåsar, se deras öppettider och mer information på deras webbplats.

  • Vad ska jag göra med min använda frityrolja (cirka två liter)?

    Mat- och frityrolja ska inte hällas i avloppet eftersom det kan orsaka igensatta ledningar. Det bästa är att hälla det i en plastdunk, försluta och lämna den till miljöstationen. Märk upp vad den innehåller!

  • Vad kan jag INTE lägga i matavfallspåsen?

    Följande kan du INTE lägga i matavfallspåsen:

    • Snus, cigaretter, aska
    • Kattsand
    • Damm, dammsugarpåsar
    • Blöjor, bindor
    • Vinkorkar, kapsyler
    • Glasspinnar, ätpinnar
    • Stearinljus
    • Jord, krukväxter, trädgårdsavfall
    • Större mängder fallfrukt*

    * Fallfrukt väger mycket och sopkärlet blir för tungt för sophämtningspersonalen om det är större mängder. Fallfrukt kan lämnas på alla stadens återvinningscentraler. Detta gäller inte övrigt matavfall utan endast fallfrukt. På återvinningscentralerna Bromma, Lövsta, Sätra, Trädgård och Östberga tas fallfrukten emot separat i egen container och materialåtervinns sedan till biogas.

  • Vad kan jag lägga i matavfallspåsen?

    I matavfallspåsen kan du lägga:

    • Rester av kött, fisk och skaldjur
    • Pasta, ris
    • Rester av bröd, äggskal
    • Rester av grönsaker, frukt
    • Teblad, kaffesump, filter och ofärgat hushållspapper

    Större mängder fallfrukt kan lämnas på alla våra återvinningscentraler. Detta gäller inte övrigt matavfall utan endast fallfrukt. På återvinningscentralerna Bromma, Lövsta, Sätra, Trädgård och Östberga tas fallfrukten emot separat i egen container och materialåtervinns sedan till biogas.

  • Kan jag använda papperspåsen från mataffären för matavfallet?

    Använd bara de papperspåsar som vi tillhandahåller speciellt för matavfallssortering.
    Papperskassen från mataffären hinner inte brytas ner i den snabba rötningsprocess som matavfallet genomgår när biogas produceras. Rötning är en mycket snabbare process än exempelvis kompostering, rötningen tar bara cirka en månad, och på den korta tiden hinner inte bärkassen från mataffären att brytas ner.

  • Kan jag sätta matavfallspåsen i plasthink eller plastpåse?

    Nej. Det bästa är att använda påshållaren som du fått av oss. Då kan luften cirkulera kring avfallet så att det torkar. Torrt matavfall luktar inte lika mycket som blött matavfall.

    Om du sätter påsen i en hink stannar fukten kvar och papperspåsen går sönder mycket lättare förutom att det luktar mer.

    Vanliga plast- eller papperspåsar får heller inte läggas i kärlet för matavfall. De ställer till med problem i rötningsprocessen.

  • Kan jag kompostera mina matrester?

    Det är tillåtet att kompostera köksavfall på sin fastighet, men kompostering ska anmälas till kommunen. Läs mer på Stockholms stads webbplats om kompostering.

  • Vart tar stockholmarnas utsorterade matavfall vägen?

    Stockholm har inte en enskild anläggning som hanterar allt utsorterat matavfall. Följande anläggningar bearbetar vårt matavfall biologiskt i dagsläget:

    • SRV återvinning/Scandinavian Biogas, i Huddinge, tar hand om matavfallet från kärl.
    • Ragn-Sells i Högbytorp behandlar matavfall från bottentömmande behållare och storbehållare.
    • Syvab eller Himmerfjärdsverket i Grödinge hanterar pumpbart matavfall från separat tank. Det är matavfall från restauranger och storkök framförallt.
    • Telge återvinning sorterar ut Gröna påsens matavfall. När matavfallet är uttaget från de gröna påsarna skickas även det till Himmerfjärdsverket.
    • De hanterar även matavfall från papperspåsar som hämtas med mobil sopsug.
    • Vår egen anläggning, Henriksdals reningsverk, hanterar en del matavfall från kombitankar från restauranger och storkök.

    Sorterar du inte ut ditt matavfall så går din soppåse till förbränning i Högdalen där soporna blir till värme och energi.

  • Hur mycket biogas blir det av matavfallet?
    • En biogasdriven bil kan köra 75 km på 1 000 bananskal
    • 1 påse matavfall (2 kg) kan driva en biogasbil ca 4 kilometer
    • Matavfallet från 1200 personer kan driva 1 000 kg matavfall ger biogas som motsvarar 100 liter bensin
    • Med en biogasdriven bil minskar utsläppen av koldioxid med 73 %
Senast uppdaterad:

Gröna påsen

Frågor och svar om Gröna påsen
  • Hur kan vi få Gröna påsen till oss?

    Idag kan vi bara erbjuda Gröna påsen till ett mindre antal hushåll (7 600 hushåll år 2015) som bor hos något av de kommunala fastighetsbolagen. Ännu är det bara en försöksverksamhet då vi saknar en sorteringsanläggning inom staden. När den är byggd kommer fler att kunna få Gröna påsen. Vi kommer att informera mer om det när anläggningen är byggd. Vi kan erbjuda andra lösningar för matavfallssortering. Kontakta oss så berättar vi mer. Beställ matavfallsinsamling

  • Vad innebär optisk sortering?

    Hushållen förses med gröna plastpåsar och slänger matavfallet i de gröna påsarna. Det är viktigt att du knyter en dubbelknut så att påsen sluter tätt och innehållet inte faller ut och blandas med övriga sopor. Övriga sopor (restavfallet) slänger du i den vanliga soppåsen. Den gröna påsen lägger du i samma nedkast/behållare som den vanliga soppåsen.

    Soporna hämtas med den vanliga sopbilen som transporterar dem till en sorteringsanläggning. Först i anläggningen sorteras påsarna. En kamera känner igen den gröna färgen och de gröna påsarna separeras från de övriga. Innehållet i den gröna påsen förbehandlas och transporteras sedan till en anläggning där det rötas. Slutprodukterna blir biogas och biogödsel. Innehållet i restpåsen utvinns till el och värme genom förbränning.

  • Var får jag tag på nya gröna påsar?

    Gröna påsar för matavfallet får du utan kostnad av din fastighetsvärd. Är du nyinflyttad får du också en hållare att placera påsen i. Information om exakt var du kan hämta nya gröna påsar får du av din värd. 

  • Varför används plastpåsar? Är inte papperspåsar miljövänligare?

    För att den optiska sorteringstekniken ska fungera krävs att påsarna är ordentligt förslutna med dubbelknut. Tyvärr finns idag ingen papperspåse som uppfyller de krav på hållbarhet och enkel förslutning som sorteringssystemet kräver för att så många påsar med matavfall som möjligt ska kunna sorteras ut.

    Under 2015 testade vi en nyutvecklad papperspåse. Läs om försöket och resultatet under Bruna påsen.

  • Var hittar jag mer information om Gröna påsen i mitt bostadsområde?

    Förutom de sidor du hittar här om projektet kan du hitta mer information om vad som gäller för respektive bostadsvärd på deras hemsidor.

    Där hittar du information om hur startpaketen delas ut i ditt område, vart du vänder dig om påsarna tar slut och hur du får tag på ett startpaket om du är nyinflyttad i området.

    Bor du i en bostadsrättsförening som är ansluten till Gröna påsen kan du kontakta styrelsen för information.

  • Kan jag använda andra gröna påsar?

    Nej. För att sorteringen av påsarna ska vara så effektiv som möjligt ska du använda de gröna påsar som du får gratis genom din hyresvärd. De har rätt hållfasthet och maskinerna är förinställda på att sortera exakt den gröna färg som försökets påsar har.

  • Varför är Gröna påsen bara ett försök i liten skala?

    Stockholms stad har som mål att år 2020 samla in 70 % av Stockholmarnas matavfall. För att nå målet behöver vi fler tekniska lösningar – som kompletterar de vi redan har idag. I en expanderande storstad räcker det inte med bara en teknisk lösning för att hantera matavfallet från olika typer av fastigheter, verksamheter med mera.

    Idag är det i en del bostadsområden svårt att lösa separat insamling av matavfall. Det beror ofta på en kombination av flera faktorer som exempelvis utrymmesbrist eller arbetsmiljöfrågor. Med optisk sortering kan det bli möjligt att börja matavfallssortera även i många av dessa områden.

    Stockholm har idag ingen egen sorteringsanläggning. Detta krävs för att vi ska kunna erbjuda optisk sortering i större skala.

  • Kommer matavfallet att lukta?

    Inte mer än din vanliga soppåse. För att undvika lukt rekommenderar vi att du gör följande:

    • Låt blött matavfall rinna av i vasken och använd exempelvis en vaskskrapa för att ta upp det.
    • Torrskala grönsaker och rotsaker direkt i påsen. Ställ gärna påshållaren med påse i diskhon eller på diskbänken.
    • Byt påse ofta.
    • Diska påshållaren ibland.
    • Skölj illaluktande matrester, som till exempel räkskal, i kallt vatten innan du lägger det i gröna påsen.
    • Undvik att sätta lock på påshållaren. När matavfallet luftas fördröjs rötningsprocessen som gör att matresterna börjar lukta.
  • Hur sorterar jag matavfall med Gröna påsen?

    Att sortera ut matavfallet med Gröna påsen är enkelt. Du får utdelat ett startpaket med påsar och påshållare som du placerar under diskbänken eller där det passar för dig. Du slänger matresterna i den gröna påsen, övrigt avfall slänger du i din vanliga soppåse. När det är dags att slänga påsen knyter du en dubbelknut – för att säkra att inte innehållet faller ut och därför inte kan sorteras. Både Gröna påsen och den vanliga soppåsen slänger du som du brukar i ert sopnedkast/behållare utanför huset.

  • Varför dubbelknut?

    Det är viktigt att allt du slänger – även det som inte är matrester – är förpackat i plastpåse med dubbelknut. Dubbelknuten förhindrar att påsen öppnas och att lösa föremål ramlar ut. Lösa föremål ställer till problem i sorteringsanläggningen då soporna blir svårare att sortera ut. Då kommer matresterna inte till nytta som biogas.

  • Varför måste jag använda speciella påsar?

    Den gröna färgen på påsen gör så att påsen kan sorteras ut från övriga påsar. En kamera känner igen den gröna färgen så att den kan separeras från övriga påsar. Påsarna är tillverkade i ett kraftigare material än vanliga påsar som du köper i affären för att de ska hålla för hanteringen i sopbilen och i sorteringsanläggningen.

Senast uppdaterad:

Biokol

Frågor och svar om biokol
  • Var kan jag få tag i biokol?

    Biokol produceras vid Återvinningscentralen Trädgård i Högdalen där du också kan hämta biokol. Ta med en egen kasse eller hink. Max 10 liter per hushåll brukar vi säga.

    Du kan också köpa biokol från tillverkare som Rörlunda och Vindelkol.

  • Hur framställs biokol?

    Biokol produceras genom att hetta upp växtmaterial i en syrefri process som kallas pyrolys.

Senast uppdaterad: