Avgifter villa och radhusägare

Avgifter villa och radhusägare
  • Finns det någon maxtaxa?

    Nej, det finns ingen maxtaxa. Alla kunder med viktbaserad taxa behandlas lika. Du betalar för hur mycket du faktiskt slänger i kärlet. På så sätt kan du vara säker på att du inte subventionerar någon annans sophämtning. 

  • Får jag rabatt på sophämtningen om jag har egen hemkompost?

    Eftersom vi har vikttaxa i Stockholm så betalar du enbart för hämtning och vikt för det vanliga hushållsavfallet. Det innebär att du får lägre totalkostnad om du komposterar ditt matavfall än om du hade slängt ditt matavfall tillsammans med övriga hushållssopor eftersom mindre sopor i kärlet ger lägre avgift. Men vi ger alltså inte någon rabatt på sophämtningsavgiften för att du har en egen hemkompost.

    Anmäl varmkompost

    Om du vill kompostera köksavfall och matrester måste du först göra en skriftlig anmälan till miljöförvaltningen.

    Matavfallshämtning

    Bra att veta är också att matavfallshämtning för småhus är kostnadsfri i dagsläget. Matavfallet som vi samlar in rötas och blir biogas och biogödsel.

  • Hur betalar jag sophämtningen med autogiro?

    Du anmäler dig till autogiro på en blankett som du fyller i och skickar in till oss.

    Din sophämtningsavgift faktureras från Stockholm Vatten VA AB.

    Bor du i ett radhusområde som har en gemensamhetslösning för sophämtningen betalar oftast samfälligheten eller föreningen räkningen för hela området. Då kan du inte ansöka om autogiro.

  • Hur faktureras sophämtningen?

    Du faktureras kvartalsvis för din sophämtning.

    Avgiften delas upp i en grundavgift och en rörlig avgift. Alla enskilda vikter under föregående period summeras och anges som en totalvikt på fakturan.

    Du kan med fördel betala din sophämtning via autogiro eller med E-faktura. Stämmer inte din faktura måste du höra av dig skriftligt inom 21 dagar.

    Här hittar du blankett för att ansöka om autogiro.

  • Hur gör jag för att få e-faktura?

    Logga in på din internetbank, leta upp sidan för e-faktura där du kan ange kundnummer och fakturanummer på senaste fakturan.

  • Hur gör jag om räkningen är fel?

    Om du tycker att din räkning är fel ska du höra av dig till oss innom 8 dagar. Det gör du genom att skicka ett brev eller mejl till kund@stockholmvatten.se med uppgift om fakturanummer och varför du anser att räkningen är felaktig.

    Skicka till:
    Stockholm Vatten 
    Kundtjänst
    106 36 Stockholm.

    När ditt brev/mejl kommit in utreder någon av våra handläggare ditt ärende och återkommer till dig. Vi parkerar räkningen tills utredningen är klar.

  • Hur kan jag sänka mina sophämtningskostnader?

    De enklaste sätten att minska dina kostnader är att tänka efter innan du slänger något. Ge bort eller sälj saker som någon annan har glädje av när du själv inte behöver dem. Lukta och smaka på matvarorna istället för att lita blint på varans hållbarhetsmärkning.

    Andra tips är att sortera ut ditt matavfall, tidningar och förpackningar. Matavfallet sorteras ut i eget kärl och hämtas också av oss. Matavfallsinsamling kostar inget extra. Du betalar varken för hämtningen av det utsorterade matavfallet eller vikten. Förpackningar och tidningar lämnar du på en återvinningsstation.

  • Hur mycket sopor har ett vanligt hushåll?

    Ett vanligt villahushåll i Stockholm slänger ca 10 kg hushållssopor, varav ca 4 kg är matavfall, per vecka.

  • Hur påverkas sophämtningsavgiften för mig som villakund om jag har matavfallskvarn?

    Cirka 40 % av hushållssoporna räknar vi med är matavfall. Installerar du och använder en matavfallskvarn minskar mängden avfall i ditt kärl. Med mindre sopor kan du ha glesare sophämtning samtidigt som vikten blir lägre på sopkärlet. På så sätt får du en lägre avgift för sophämtningen.

    Bra att veta är att du som har en matavfallskvarn installerad kan ansöka om att få dina sopor hämtade var 4:e vecka. Ansök via blanketten Intyg om matavfallskvarn och ansökan om 4 veckors hämtning och bifoga ett intyg på att du har en kvarn installerad.

  • Jag har betalat efter påminnelse. Hur kan jag kontrollera att pengarna kommit in?

    Det tar cirka tre till fyra arbetsdagar från det att du betalat via plusgiro eller bankgiro (även via internet) tills pengarna syns i vårt ekonomisystem.

    Om du har betalat på bank eller post kan du skicka in en kopia på kvittot till oss.

    Har du betalat via internetbank kan du skicka e-post till adressen avfall@stockholmvatten.se och märka mejlet ”fakturafråga” samt ange belopp och OCR‑nummer eller fakturanummer.

  • Jag har tappat bort min räkning. Hur betalar jag?

    Skicka e-post till adressen avfall@stockholmvatten.se med rubrik "fakturaärende" för att beställa en kopia på räkningen eller för att få information om belopp, OCR‑nummer och förfallodatum. Ange ditt avtalsnummer eller sophämtningsadress samt postadress dit du vill få en eventuell räkningskopia skickad.

  • Kan jag beräkna min sophämtningsavgift?

    I vår e-tjänst ”Hantera din sophämtning” kan beräkna din sophämtningsavgift utifrån hur mycket sopor ditt hushåll har. Du kan också beräkna en eventuell besparing och i kronor se hur mycket du kan spara på att börja sortera ut dina matrester, förpackningar och tidningar för återvinning.

    E-tjänsten hittar du genom att klicka på knappen "Logga in" som finns längst upp i högra hörnet på alla sidor här på vår webbplats.

  • Kan jag betala räkningen kontant?

    Nej, tyvärr. Du måste betala via plusgiro eller bankgiro.

  • Kostar det något att byta kärlstorlek eller hämtintervall?

    Du får kostnadsfritt ändra sophämtningen och byta kärlstorlek en gång per kalenderår. Därefter tas en administrativ avgift ut för efterföljande ändringar inom samma kalenderår.

  • Regleras avgiften om jag gör ändringar?

    På räkningen som kommer ska de ändringar i hämtningen som har hunnit registreras vara med på fakturan.

  • Allmänt

    I avgiften igår också att du kan lämna grovavfall, elavfall samt farligt avfall i de olika insamlingssystemen. De insamlingssystem som sophämtningsavgiften bekostar är följande:

    • De fem återvinningscentralerna i Bromma, Lövsta, Sätra, Vantör och Östberga samt Roslagstulls återbruk i Vanadisberget
    • Återvinningscentralen Trädgård i Högdalen som tar emot trädgårdsavfall
    • Fasta miljöstationer
    • Mobila miljöstationen
    • Samlaren för ljuskällor

    Avgiften bekostar även administration och information kring stadens avfallshantering.

  • Vad gör jag om mitt hushåll har betalat samma räkning två gånger?

    Vill du ha hjälp att få avgiften återbetalad skickar du e-post till adressen avfall@stockholmvatten.se med rubrik ”fakturaärende”, ange uppgift om belopp, OCR-nummer/fakturanummer, bankkontonummer (inklusive clearingnummer, fyra siffror) alternativt plusgiro eller bankgiro för återbetalning så hjälper vi dig.

    Tänk på att det tar cirka tre till fyra arbetsdagar för en betalning att synas i vårt ekonomisystem, även om du använt internetbank.

  • Vad händer om jag glömmer bort att betala räkningen?

    5 dagar efter förfallodatum skickas en påminnelse ut. Påminnelseavgiften och dröjsmålsränta för de dagar som gått efter förfallodatum läggs på nästa räkning. Räntesatsen är referensräntan + 8 procentenheter.

    Betalar du inte efter påminnelsen, går ärendet efter ytterligare 14 dagar vidare till inkasso. Stockholm Vatten skickar då ut ett inkassokrav där en inkassoavgift och ränta läggs på originalbeloppet.
    Betalar du istället originalräkningen eller påminnelsen kommer det att skickas ytterligare krav på inkassoavgiften och räntan.

    Får inte Stockholm Vatten in någon betalning kan ärendet komma att skickas vidare till Kronofogdemyndigheten

  • Varför har jag fått en påminnelse, trots att jag betalat?

    Om du betalat räkningen några dagar för sent, kan påminnelsen ha skickats ut ändå eftersom det tar tre till fyra dagar för pengarna att nå vårt ekonomisystem. Pengarna ska vara oss tillhanda på förfallodatum.

    En annan anledning kan vara att du har slagit in fel OCR‑nummer vid internetbetalning, så att vi inte ser vilken faktura du har försökt betala. Skicka e‑post med uppgift om betalningsdag, belopp, fakturanummer eller avtalsnummer till avfall@stockholmvatten.se med rubrik "fakturaärende" så hjälper vi dig att titta på ärendet.

  • Varför har jag fått en räkning för sophämtning på ett hus jag sålt?

    Du har förmodligen inte anmält ägarbytet till oss. När du säljer din villa är det viktigt att du anmäler ägarbytet till oss i god tid innan köpet träder i kraft. När den nya ägaren registrerats med namn och personnummer övergår betalningsansvaret till honom eller henne. Du som säljare är betalningsansvarig till dess att ägarbytet anmälts.

    Kontakta kunservice och meddela namn och personnummer på den nya ägaren så går nästa räkning till rätt person.

    För att dela kostnaden för räkningen som du fått kan du göra upp med köparen. Vill du inte det kan vi makulera räkningen och skicka en sluträkning på din del av räkningen. Då tillkommer dock en administrativ avgift.

    Vi inte återbetalar inte belopp under 100 kronor.

  • Varför kommer sophämtningsfakturan från Stockholm Vatten VA AB?

    Från och med 1 juli 2014 har Stockholms avfallsverksamhet gått över till Stockholm Vattenkoncernen. 1 januari 2016 tog vi hem faktureringen för sophämtningen från Stockholms stads serviceförvaltning och sophämtningsfakturan fick en ny fakturautställare: Stockholm Vatten VA AB.

    Nu betalas alltså både avgiften för sophämnning och din vattenförbrukning till samma bankgiro eller plusgiro. På sikt kommer vi kunna fakturera båda tjänsterna på samma faktura.

  • Är räkningen med eller utan moms?

    Siffrorna under ”belopp” på fakturan är alltid exklusive moms. Under momssats på fakturan står siffrorna ”25.00”, vilket betyder att momsen är 25 procent.

Senast uppdaterad:

Avgifter villa och radhusägare, vikttaxa

Avgifter villa och radhusägare, vikttaxa
  • Hur vet jag att sopbilsvågen väger rätt?

    Sopbilens våg är godkänd enligt Swedacs regelverk

    Vågen som sopbilen använder måste vara godkänd. För att säkerställa vågens prestanda finns regler för dels vad som krävs för att den ska få säljas och dels för hur ofta den måste kontrolleras.

    Stockholms stad har i samtliga avtal för manuell insamling av hushållsavfall som krav att sopvågar ska sitta monterade på sopbilen. Vågen ska uppfylla gällande krav för STAFS (idag 2006:10 för automatiska vågar) samt SS-EN 14803:2006, med en mätosäkerhet (shared risk) om maximalt 0,5 kg.

    Samtliga vågar verifieras årligen av ett kontrollorgan som är ackrediterat för uppgiften mot de krav som finns. För vidare information om kraven som ställs på avfallsvågar, se SWEDAC.se.

    Köksvåg, badrumsvåg och sopbilsvåg

    Om du tillexempel väger ett paket vetemjöl på badrumsvågen, köksvågen och på grannens badrumsvåg kan det hända att det skiljer några gram mellan varje våg trots att det är samma vetemjölspaket. Det beror på att hushållsvågen som du har hemma i badrummet eller i köket inte har samma höga noggrannhetskrav vid tillverkningen som en våg som ska användas professionellt. En hushållsvåg behöver inte heller genomgå dagliga kontroller för att verifiera att vikten är helt korrekt, så sakta men säkert kan vågens vikt förändras allteftersom dess maskineri slits.

    För att säkerställa att alla våra kunder alltid får sina sopor vägda enligt samma krav och samma vikttabell kontrolleras samtliga vågar på våra sopbilar dagligen. Kontrollvägningen sker mot fördefinierade vikter och en eventuell avvikelse noteras. Om vågen på en sopbil uppvisar en viktavvikelse får den sopbilen inte användas innan felet har åtgärdats.

  • Hur vägs mina sopor?

    Ditt sopkärl är märkt med en unik id-bricka (en så kallad transponder) som registreras när sopbilen lyfter och väger kärlet. Sopkärlet vägs alltid två gånger. Först när det är fullt med sopor. Sedan vägs kärlet igen när det har tömts på sopor. Viktskillnaden mellan när kärlet lyfts upp och när kärlets lyfts ner är den vikt som registreras som din sopvikt. Sopkärlet ingår alltså inte i den vikt som registreras och eventuella sopor som finns kvar i kärlet, på grund av till exempel fastfrysning, debiteras heller inte. Däremot eventuell snö, is eller vatten som lossar under vägningen registreras som vägd vikt.

    Sopvikterna som sopbilen registrerar under en dag rapporteras automatiskt in till oss. Alla sopbilar har två separata vågar och de kan därför lyfta, väga och registrera två sopkärl åt gången. 

  • Hur är vikttaxan uppbyggd?

    Du betalar en grundavgift och en rörlig viktavgift.

    Grundavgiften beror på hur ofta du har hämtning och den rörliga viktavgiften beror på hur mycket sopor du slänger. Har du matavfallsinsamling betalar du inte extra för varken hämtning eller vikter för matavfallet. Läs mer om sophämtningsavgifterna här.

  • Vad händer om jag som kund får fel kärl?

    Ta som vana att kontrollera att du har rätt sopkärl med hjälp av etiketten på kärlet. Du blir debiterad den vikt som är i ditt kärl oavsett var det står.

  • Vad händer om mitt sopkärl är tomt vid tömning?

    Då debiterar vi ingen viktavgift, eftersom vikten var lika med noll.

  • Vad händer om någon annan har slängt sopor i vårt sopkärl?

    Du får själv se till att ditt kärl inte används av grannar och andra förbipasserande. Du kan exempelvis ha det stående inne på tomten och dra fram det inför hämtning.

  • Vad händer om vägningen inte fungerar?

    För att säkerställa att du som kund alltid får dina sopor vägda enligt samma krav och samma vikttabell kontrolleras samtliga våra sopbilar dagligen. Kontrollvägningen sker mot fördefinierade vikter och en eventuell avvikelse noteras. Om vågen på en sopbil uppvisar en viktavvikelse får inte den sopbilen användas innan felet har åtgärdats.

    Om avläsningen slutar fungera när sopbilen är ute på sin dagliga runda, inte fungerar på grund av tekniskt fel eller om sopbilen av någon anledning inte kan läsa av id-taggen på ditt kärl, beräknas sopvikten efter hur mycket dina sopor har vägt i genomsnitt vid de senaste tömningstillfällena.

  • Vad innebär viktbaserad avfallstaxa?

    Viktbaserad avfallstaxa innebär att din sophämtningsavgift påverkas av hur mycket sopor du faktiskt slänger, istället för att avgiften styrs av storleken på ditt sopkärl. Det betyder att du kan påverka och sänka dina kostnader genom att minska vikten i kärlet. Det kan du göra genom att börja sortera dina sopor – till exempel matrester, förpackningar och tidningar.

  • Vägs snö, is och vatten som sopvikt?

    Ja det gör det. Det är din skyldighet som fastighetsägare att snöröja och ta bort snö och is från sopkärlet och dess lock. Våra sophämtare hämtar upp till 700 kärl per dag, om de skulle behöva ta bort snö och is från alla kärl skulle deras arbete både bli ännu tyngre än det redan är och dessutom skulle det bli mer tidskrävande. I slutändan skulle det alltså trots allt bli du som kund får betala för sophämtningen eftersom arbetet är tyngre och mer tidskrävande.

Senast uppdaterad:

Avgifter företag och verksamheter

Avgifter företag och verksamheter
  • Vad är ett hämtförhållande?

    Hämtförhållandet beskriver hur väl hämtstället är anpassat för manuell hämtning av soporna. Hämtstället klassas från 1 till 4, där 1 är det bästa hämtförhållandet. Klassificeringen utgör grund för tilläggsavgift. För att se gällande tilläggsavgifter kan du läsa mer i årets avfallstaxa
    1 = hela dragsträckan är kärrbar.
    2 = dragsträckan är kärrbar men kräver hjälp av mekaniska anordningar.
    3 = inte kärrbar dragsträcka.
    4 = hämtning med specialfordon på grund av speciella förutsättningar.

  • Vad innebär hämtförhållande 1?

    Hämtförhållande 1 = hela dragsträckan är ”kärrbar”. Det ska vara plant och hårdgjort. Ett trappsteg ut från porten är godkänt. Om ni har säck eller kärl påverkar inte hämtförhållandet. 

  • Vad innebär hämtförhållande 2?

    Hämtförhållande 2 = dragsträckan för sophämtarna är ”kärrbar” med hjälp av mekaniska anordningar/hjälpmedel som kunden tillhandahåller. Det kan till exempel vara transportband, kärlhiss eller eldriven sopkärra. Kunden ansvarar för investering och underhåll. Entreprenören behöver inte ha med sig någon specialutrustning för att lösa hämtningen.

  • Vad innebär hämtförhållande 3?

    Hämtförhållande 3 = ej ”kärrbar” väg. De hämtställen som inte hamnar inom hämtförhållande 1,2 eller 4 går in under den här kategorin. Det kan till exempel vara fastigheter med tre trappsteg med transportramp. Hämtstället klassas som hämtförhållande 3 på grund av att det är fler än två steg och inte enbart plan transportväg. Att det går att hämta säck med kärra betyder inte att hämtningen kan klassas som hämtförhållande1. 

  • Vad innebär hämtförhållande 4?

    Hämtförhållande 4 = dragsträckan är ”kärrbar” med hjälp av specialfordon och/eller mekaniska hjälpmedel som tillhandahålls av entreprenören. Det kan handla om liten bil, truck, eldriven motorkärra eller någon annan innovativ lösning som entreprenören använder. Entreprenören ansvarar för investering och underhåll, därav skillnaden med hämtförhållande 2 där kunden själv bekostar investeringen.

Senast uppdaterad:

Din sophämtning, småhus

Din sophämtning, småhus
  • Hur gör jag om jag reser bort?

    Har du ett kärl som behöver tömmas och du inte kan dra ut det innan du reser kan kanske en granne hjälpa till att rulla fram och tillbaka kärlet.

    Om du är bortrest länge och inte kommer producera några sopor kan du avboka enstaka sophämtningar genom att logga in i vår e-tjänst.

  • Hur gör jag om jag vill ha en extra hämtning?

    Har du extra mycket hushållssopor vid ett enstaka tillfälle kan du beställa en extrahämtning i e-tjänsten "Hantera din sophämtning".

    Du kan även beställa en extrahämtning genom att ringa vår kundtjänst på telefon 08-522 120 00.

  • Hur mycket sopor slänger ett vanligt villahushåll per vecka?

    På en vecka slänger ett genomsnittligt villahushåll i Stockholm cirka 10 kg hushållssopor, varav ungefär 4 kg är matavfall.

    Till det tillkommer de förpackningar och tidningar som hushållet lämnar till återvinningsstationen, farligt avfall, elavfall och grovavfalls om lämnas in till stadens olika anläggningar.

  • Hur ofta töms sopkärlen?

    Vanligast är att kärlet för hushållssopor töms varannan vecka men du kan välja varje-veckas-hämtning också till en högre kostnad. Matavfall hämtas alltid varannan vecka. Om matavfall sorteras ut separat kan hushållssoporna hämtas var fjärde vecka.

    Du kan se din hämtdag och ditt hämtintervall i e-tjänsten "Hantera din sophämtning". Där kan du även räkna på hur ett ändrat hämtintervall påverkar din sophämtningskostnad.

  • Jag glömde ställa ut mitt sopkärl – vad gör jag?

    Om du har glömt att dra ut ditt sopkärl och du inte kommer att klara dig till nästa hämtning kan du beställa en extrahämtning mot en tilläggsavgift.

    Logga in i e-tjänsten "Hantera din sophämtning" och beställ extra hämtning för sopkärlet. Kostnaden för extrahämtningen sätts upp på din nästa faktura.

    Du kan även beställa en extrahämtning genom att ringa vår kundtjänst.

  • Kan jag dela sopkärl med min granne?

    En- och tvåfamiljshus kan ha gemensamt kärl för hushållssopor och för matavfall.

    För hushållssoporna kan ni välja att dela på ett kärl som rymmer 140-liter eller 190-liter. Matavfallet sorteras dock alltid i ett 140-liters kärl.

  • Matavfallspåsen har frusit fast i mitt kärl

    Under vintertid kan påsarna frysa fast i kärlet. Därför är det extra viktigt att låta överflödigt vatten rinna av innan matavfallet läggs i påsen. Lite hushållspapper och dubbla matavfallspåsar kan också hjälpa till för att förhindra att påsen blir blöt och därför fryser fast lättare. Ett annat tips är att lägga en bit tidningspapper eller en kartongbit i botten på kärlet.

  • Mitt matavfallskärl luktar illa på sommaren – vad kan jag göra?

    Du ansvarar själv för rengöring av kärlet. Spola ur kärlet med trädgårdslangen eller liknande med jämna mellanrum. Se även till att försluta matavfallspåsarna ordentligt så att inget löst kan fastna på insidan av kärlet.

    • Diska påshållaren och spola ur sopkärlet ibland. Kärlet kan även sprayas med ättika.
    • Lägg lite hushållspapper i botten på påsen. Det suger upp överflödig fukt.
    • Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du slänger det. Försök att få det så torrt som möjligt.
    • Torrskala potatis och grönsaker. Då blir skalen inte lika blöta och luktar därmed mindre.
    • Förslut påsarna ordentligt genom att rulla ihop öppningen så att inga matrester ramlar ut i kärlet.
    • Skölj illaluktande matrester, som till exempel räkskal, i kallt vatten eller lägg det i frysen fram till hämtdagen.
    • Använd inte plastpåsar, ta hellre två stycken papperspåsar som är särskilt anpassade för matavfall.
    • Om möjligt, placera matavfallskärlet i skugga.
  • Mitt sopkärl har gått sönder.

    Om kärlet är trasigt anmäler du enklast det i e-tjänsten "Hantera din sophämtning" så byter vi ut det till ett nytt och helt kärl.

    Du kan även anmäla det trasiga kärlet till genom att ringa till kundtjänst.

  • Mitt sopkärl är smutsigt och luktar illa.

    Du ansvarar själv för rengöring av kärlet. Spola ur kärlet med trädgårdslangen eller liknande med jämna mellanrum. Se även till att försluta soppåsar och matavfallspåsar ordentligt så att inget löst kan fastna på insidan av kärlet.

  • När töms mina sopor?

    I vår e-tjänst "Hantera din sophämtning" kan du se dina hämtdagar och ta reda på vilken dag dina sopor hämtas. E-tjänsten kräver inloggning eftersom du även kan ändra din sophämtning och beställa extra tjänster som exempelvis hämtning av el- och farligt avfall. Inloggningsuppgifter till e-tjänsten finns på din faktura.

  • Soporna har inte blivit tömda trots att kärlet var rätt placerat och utställt i tid. Vad gör jag?

    Du kan reklamera hämtningen via e-tjänsten "Hantera din sophämtning". Du kan även ringa kundtjänst.

    När vi fått in din anmälan kontaktar vi den entreprenör som hämtar hushållssopor i ditt område och entreprenören ska därefter åtgärda den uteblivna hämtningen senast vardagen efter påpekandet.

  • Vad får jag för utrustning när jag beställt matavfallsinsamling?

    Oavsett om du bor i lägenhet, villa eller radhus tillhandahåller vi utrustningen för matavfallssortering antingen direkt till dig eller via din fastighetsvärd/bostadsrättsförening om du bor i lägenhet.

    Du som är fastighetsägare får också ett ventilerat sopkärl för matavfall som rymmer 140 liter. 

  • Vad kan jag göra om jag loggar in i e-tjänsten?

    I e-tjänsten ”Hantera din sophämtning” kan du:

    • Ta reda på hämtdag.
    • Se hur ditt abonnemang för sophämtning ser ut.
    • Anmäla ändringar i ditt sophämtningsabonnemang.
    • Ta del av hur mycket ditt avfall vägde vid tömning och när det tömdes.
    • Beräkna din sophämtningsavgift beroende på hur mycket du sorterar.
    • Beställa matavfallshämtning, extrahämtning, hämtning-betald-säckar och papperspåsar för matavfalllsinsamling.
    • Göra enstaka avbokningar av sophämtningen.
    • Reklamera utebliven sophämtning.
    • Anmäla trasigt sopkärl.
    • Anmäla dina kontaktuppgifter.
  • Var och hur ska sopkärlet placeras inför hämtning?

    Senast klockan 06.00 på hämtdagen måste kärlet stå max tre meter in på tomten på ett plant, hårt underlag. Draghandtaget ska vara vänt ut mot sophämtaren.

    Har du kommunal mark mellan din tomtgräns och gatan måste du ställa ut ditt kärl max tre meter från sopbilens stoppställe på gatan. Draghandtaget ska vara vänt mot sophämtaren.

    Du ansvarar för att hålla transportvägen fram till kärlet framkomlig och för att hämta tillbaka kärlet efter tömning. Observera att du permanent inte får ställa upp kärlet på en trottoar, cykelbana eller väg. Det är heller inte är tillåtet att bygga ett utrymme för kärlet på den kommunala marken.

    Läs mer under Bestämmelser för sopkärlet.

  • Vilken storlek kan jag ha på kärlet?

    Till hushållssoporna kan du välja på sopkärl som rymmer 190-liter eller 240-liter. Grundavgiften är detsamma oberoende av kärlstorlek. Det är ditt hämtintervall som avgör grundavgiften. Matavfallskärlet är alltid ett 140-liters kärl.

    Vill du se centimeterangivelser för de olika sopkärlen så hittar du dem under Bestämmelser för sopkärlet.

  • Vilken är den vanligaste storleken på sopkärl?

    De flesta som bor i ett en- eller tvåfamiljshus har ett 190-literskärl med hämtningsintervall var 14:e dag alternativt varje vecka för sina hushållssopor.

    Matavfallskärlet för småhus är alltid ett 140-literskärl med hämtning var 14e dag.

Senast uppdaterad:

Fastighetsägarens ansvar småhus

Fastighetsägarens ansvar småhus
  • Får jag hantera mina sopor hur jag vill?

    Nej. Det finns lagar och förordningar om hur sopor ska hanteras. Allt hushållsavfall ska lämnas till kommunen för hantering. Förpackningar lämnas till förpacknings- och tidningsindustrins återvinningsstationer, grovavfall lämnas till återvinningscentralen och farligt avfall ska lämnas till kommunens miljöstationer eller den mobila miljöstationen.

    Komposterbart material kan undantas från kravet om kommunal hantering, om komposteringen anmäls till miljöförvaltningen.

    Att själv elda eller gräva ner sina sopor är alltså inte tillåtet.

    Miljöförvaltningen har till uppgift att kontrollera att avfallsreglerna följs. Om det finns anledning att tro att någon tar hand om sina sopor själv kommer miljöförvaltningen att påbörja en utredning. Fastighetsägaren får då betala en tillsynsavgift för den utredning miljöförvaltningen gör.

    Det finns även regler för hur avfall får transporteras. Exempel på transporter som INTE får göras är:

    • Du får inte ta med sopor från sommarstugan hem till din bostad, utan det måste finnas abonnemang för sophämtning på båda adresserna.
    • Du får inte ta med dina sopor till jobbet och slänga dem där.
  • Får jag elda mina sopor hemma?

    Nej, det är inte tillåtet. När man eldar hemma finns ju ingen rening av rökgaserna och då förorenas miljön av miljöfarliga gaser.

Senast uppdaterad:

Sortera dina sopor

Frågor och svar om hur du sorterar dina sopor
  • Har kommunen ansvar för elavfall?

    Nej, elavfall omfattas av producentansvaret. Producentansvar betyder att det är företagen som tillverkar, importerar eller säljer elektriska varor som ansvarar för att samla in och återvinna materialet. Producenterna har bildat en gemensam organisation som heter Elkretsen.

    Elkretsen har träffat ett avtal med Stockholm Vatten om att medborgarnas elavfall kostnadsfritt kan lämnas på återvinningscentralerna. Avtalet som Elkretsen och kommunerna har kallas el-retur.

  • Har kommunen ansvar för förpackningar och tidningar?

    Nej, förpackningar och tidningar omfattas av producentansvaret. Producentansvar betyder att det är företagen som tillverkar, importerar eller säljer tidningar och varor i förpackningar som ansvarar för att samla in och återvinna materialet.

    Producenterna har bildat en gemensam organisation som heter Förpacknings- och tidningsinsamligen AB, FTI. På deras webbplats hittar du de återvinningsstationer som du kan lämna dina tidningar och förpackningar på. Läs mer här.

  • Hur sorterar jag kuvert?

    Vanliga kuvert, med eller utan fönster och med eller utan självhäftande klister, läggs i soppåsen.

    Kuvert ingår inte i producentansvaret för förpackningar och tidningar. En förpackning ska skydda en vara och ett brev räknas inte som en vara och därför är inte kuvertet en förpackning.

    Dessutom ställer klistret och eventuella fönster på kuverten till problem i återvinningsprocessen eftersom det klistrar igen maskinerna.

  • Hur sorterar jag trasiga dvd och cd-skivor?

    Både dvd- och cd-skivor ska läggas i soppåsen, inklusive fodralen som inte omfattas av producentansvaret för förpackningar – det anses vara en förvaringsask, inte en förpackning.

    Till största delen består skivorna och fodralen av plast som energiåtervinns i förbränningsprocessen som hushållsavfallet genomgår. Om du sorterar ut brännbart avfall i en separat kategori ska det alltså läggas bland brännbart.

  • Kan glödlampor, lågenergilampor och lysrör läggas i behållaren för glas på återvinningsstationen?

    Nej, en ljuskälla är inte en förpackning. Till återvinningsstationerna lämnar man endast förpackningar och tidningar.

    Ljuskällor ingår istället i producentansvaret för elektronik. Eftersom elektronikproducenterna har en överenskommelse med kommunerna kan elavfall inklusive ljuskällor lämnas till den mobila miljöstationen eller till stadens återvinningscentraler. Läs mer om elavfall här.

  • Kan glödlampor, lågenergilampor och lysrör läggas i soppåsen?

    Ljuskällor innehåller farliga tungmetaller som bly och kvicksilver. Om ljuskällan slängs direkt i soppåsen riskerar dessa metaller att spridas fritt i naturen. 

    Ljuskällor ingår dessutom i producentansvaret för elektronik. Eftersom elektronikproducenterna har en överenskommelse med kommunerna kan elavfall inklusive ljuskällor lämnas till den mobila miljöstationen eller till stadens återvinningscentraler. Läs mer om elavfall här.

  • Varför ska färgat och ofärgat glas sorteras var för sig?

    Efterfrågan från glasindustrin på återvunnet ofärgat glas är mycket stor, det finns alltså en önskan från marknaden att hålla det ofärgade glaset från det färgade glaset.

    Allt sorterat glas hålls separerat även efter behållarna har tömts. Om du ser en bil som tömmer färgat och ofärgat glas i samma bil så beror det på att det är två fack på flaket. Glaset kan på så sätt hållas separerat även där.

  • Varför ska jag sortera ut förpackningar och tidningar?

    Återvinning av förpackningar och tidningar är miljömässigt bra, det sparar både energi och material. Vi kan använda materialet flera gånger istället för att hela tiden använda ny råvara. Alternativet till återvinning är att vi fortsätter att förbruka resurser och sedan bara slänger allt i soporna, i en och samma hög.

    Det finns en lag om producentansvar för både förpackningar och tidningar som omfattar alla medborgare och företag. Lagen syftar till att vi alla ska bidra till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle genom att källsortera förpackningar och tidningar.

  • Varför skiljer man på olika typer av glas?

    Glasbehållaren på återvinningsstationen är bara till för förpackningsglas så som glasflaskor och -burkar som det varit livsmedel eller till exempel hudvårdsprodukter i. De omfattas av producentansvaret. Det betyder att när du köper en förpackning betalar du en slant för att förpackningen ska kunna återvinnas.

    Du ska alltså inte lägga dricksglas, plexiglas och kristallglas i samma behållare.

    Varför undrar du förstås? Det beror på att glaset som finns i dricks-, plexi- och kristallglas lämpar sig inte för återvinning till nya glasförpackningar. Annat glas än förpackningsglas kan alltså förstöra återvinningsprocessen. Av samma skäl passar inte porslin och keramik i glasåtervinningen.

  • Varför skiljer man på olika typer av metall?

    Konservburkar och metallock kan du lämna i behållaren för metall på återvinningsstationen. Men inte stekpannor, bestick, skruvar eller andra saker i metall. Dem lämnar du istället till återvinningscentralen, om du har ett grovsoprum kan du även lägga dem där.

    Återvinningsstationen är bara till för förpackningsmaterial som omfattas av producentansvar. Det betyder att när du köper en förpackning betalar du en slant för att förpackningen ska kunna återvinnas.

  • Varför skiljer man på papper och kartong?

    I tidningsinsamlingen kan du lämna dagstidningar, veckotidningar, telefonkataloger, reklamblad och vanligt skrivpapper. Men inte flingpaket och andra kartonger.

    Kartonger består inte av samma slags fibermaterial som tidningar, telefonkataloger, reklamblad och skrivpapper. För att kunna återvinna ett bra returpapper måste vi därför sortera dessa saker var för sig.

  • Jag har hört att det inte är någon idé att sortera då allt ändå blandas ihop och läggs på tippen eller bränns upp. Är det sant?

    Nej det stämmer inte! Alla sorters avfall går till återvinning var för sig. De som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar måste lämna avfallet rent och väl sorterat för att de ska få betalt.

    Det är viktigt att du lägger rätt saker i rätt behållare när du sorterar dina sopor.

  • Är det verkligen miljövänligt att diska ur förpackningarna för återvinning?

    Förpackningarna behöver inte vara kliniskt rena. Det räcker att du sköljer ur dem med lite vatten – kanske som det sista du gör innan du tömmer ut diskvattnet.

  • Äts inte miljövinsten vid sortering upp av ökade transporter?

    Nej, de extra transporter som kan uppstå vid källsortering och återvinning motiveras av de miljövinster som uppnås med återvinningen. Miljövinsten är alltså större än vad återvinningstransporterna släpper ut.

Senast uppdaterad:

Matavfall

Matavfall, restaurang och storkök
  • Vad finns för alternativ till matavfallsinsamling?

    Om jag inte vill eller har möjligheter att sortera ut verksamhets matavfall – varken med kärl eller kvarn:
    Vilket abonnemang tecknas då för min verksamhet? 

    Om ni inte har matavfallsinsamling så måste ni ha ett beredningsabonnemang då ni blandar hushållsavfall med matavfall. Det är cirka 50 % högre årsavgift än matavfallsavgiften. Om ni sorterar ut matavfallet så blir kostnaden kraftigt reducerad eftersom matavfallsinsamlingen är subventionerad.

  • Varför får vi inte lägga äggskal i matavfallet?

    Enstaka äggskal är inga problem men i restauranger och storkök uppkommer stora mängder äggskal som inte är bra för rötningsprocessen.

  • Varför kan vår restaurang få avslag för matavfallshämtning?

    Exempel på orsaker kan vara:

    • för långt dragavstånd för sophämtarna
    • om soprummet eller vägen till soprummet har trösklar högre än 10 cm eller om det finns trappsteg
    • lutningen är för brant där sophämtarna ska dra kärlet
Matavfall, privatkund
  • Hur får jag som bor i lägenhet fler matavfallspåsar?

    Vanligtvis finns matavfallspåsarna att hämta i anslutning till insamlingsplatsen för matavfallet i soprummet. Kontakta annars din fastighetsägare eller din bostadsrättsförening så kan de ordna fler påsar till dig. Matavfallspåsar finns även på återvinningscentralerna Bromma och Sätra.

    Boende i Hammarby Sjöstad

    Du som bor i Hammarby Sjöstad kan hämta nya matavfallspåsar och en ny korg/påshållare i GlashusEtt på Lugnets Allé 39. 

    Även ICA Supermarket Sjöstaden på Hammarby Allé 49 har matavfallspåsar, se deras öppettider och mer information på deras webbplats.

  • Hur får jag som bor i villa fler matavfallspåsar?

    Under våren/försommaren levereras en beräknad årsförbrukning ut av den entreprenör som sköter matavfallshämtningen i ditt område. Det innebär två buntar á 80 påsar – totalt 160 påsar. Om du har behov av fler påsar kan du kostnadsfritt beställa ytterligare två buntar. Beställ i vår e-tjänst under inloggade sidor eller kontakta kundservice.

    Matavfallspåsar finns även att hämta på återvinningscentralerna Bromma och Sätra.

  • Hur mycket biogas blir det av matavfallet?
    • En biogasdriven bil kan köra 75 km på 1 000 bananskal
    • 1 påse matavfall (2 kg) kan driva en biogasbil ca 4 kilometer
    • Matavfallet från 1200 personer kan driva 1 000 kg matavfall ger biogas som motsvarar 100 liter bensin
    • Med en biogasdriven bil minskar utsläppen av koldioxid med 73 %
  • Kan jag använda papperspåsen från mataffären för matavfallet?

    Använd bara de papperspåsar som vi tillhandahåller speciellt för matavfallssortering.
    Papperskassen från mataffären hinner inte brytas ner i den snabba rötningsprocess som matavfallet genomgår när biogas produceras. Rötning är en mycket snabbare process än exempelvis kompostering, rötningen tar bara cirka en månad, och på den korta tiden hinner inte bärkassen från mataffären att brytas ner.

  • Kan jag kompostera mina matrester?

    Det är tillåtet att kompostera köksavfall på sin fastighet, men kompostering ska anmälas till kommunen. Läs mer på Stockholms stads webbplats om kompostering.

  • Kan jag sätta matavfallspåsen i plasthink eller plastpåse?

    Nej. Det bästa är att använda påshållaren som du fått av oss. Då kan luften cirkulera kring avfallet så att det torkar. Torrt matavfall luktar inte lika mycket som blött matavfall.

    Om du sätter påsen i en hink stannar fukten kvar och papperspåsen går sönder mycket lättare förutom att det luktar mer.

    Vanliga plast- eller papperspåsar får heller inte läggas i kärlet för matavfall. De ställer till med problem i rötningsprocessen.

  • Matavfallspåsen har frusit fast i mitt kärl

    Under vintertid kan påsarna frysa fast i kärlet. Därför är det extra viktigt att låta överflödigt vatten rinna av innan matavfallet läggs i påsen. Lite hushållspapper och dubbla matavfallspåsar kan också hjälpa till för att förhindra att påsen blir blöt och därför fryser fast lättare. Ett annat tips är att lägga en bit tidningspapper eller en kartongbit i botten på kärlet.

  • Mitt matavfallskärl luktar illa på sommaren – vad kan jag göra?

    Du ansvarar själv för rengöring av kärlet. Spola ur kärlet med trädgårdslangen eller liknande med jämna mellanrum. Se även till att försluta matavfallspåsarna ordentligt så att inget löst kan fastna på insidan av kärlet.

    • Diska påshållaren och spola ur sopkärlet ibland. Kärlet kan även sprayas med ättika.
    • Lägg lite hushållspapper i botten på påsen. Det suger upp överflödig fukt.
    • Låt blött matavfall rinna av i vasken innan du slänger det. Försök att få det så torrt som möjligt.
    • Torrskala potatis och grönsaker. Då blir skalen inte lika blöta och luktar därmed mindre.
    • Förslut påsarna ordentligt genom att rulla ihop öppningen så att inga matrester ramlar ut i kärlet.
    • Skölj illaluktande matrester, som till exempel räkskal, i kallt vatten eller lägg det i frysen fram till hämtdagen.
    • Använd inte plastpåsar, ta hellre två stycken papperspåsar som är särskilt anpassade för matavfall.
    • Om möjligt, placera matavfallskärlet i skugga.
  • Vad får jag för utrustning när jag beställt matavfallsinsamling?

    Oavsett om du bor i lägenhet, villa eller radhus tillhandahåller vi utrustningen för matavfallssortering antingen direkt till dig eller via din fastighetsvärd/bostadsrättsförening om du bor i lägenhet.

    Du som är fastighetsägare får också ett ventilerat sopkärl för matavfall som rymmer 140 liter. 

  • Vad kan jag lägga i matavfallspåsen?

    I matavfallspåsen kan du lägga:

    • Rester av kött, fisk och skaldjur
    • Pasta, ris
    • Rester av bröd, äggskal
    • Rester av grönsaker, frukt
    • Teblad, kaffesump, filter och ofärgat hushållspapper

    Större mängder fallfrukt kan lämnas på alla våra återvinningscentraler. Detta gäller inte övrigt matavfall utan endast fallfrukt. På återvinningscentralerna Bromma, Lövsta, Sätra, Trädgård och Östberga tas fallfrukten emot separat i egen container och materialåtervinns sedan till biogas.

  • Vad kan jag INTE lägga i matavfallspåsen?

    Följande kan du INTE lägga i matavfallspåsen:

    • Snus, cigaretter, aska
    • Kattsand
    • Damm, dammsugarpåsar
    • Blöjor, bindor
    • Vinkorkar, kapsyler
    • Glasspinnar, ätpinnar
    • Stearinljus
    • Jord, krukväxter, trädgårdsavfall
    • Större mängder fallfrukt*

    * Fallfrukt väger mycket och sopkärlet blir för tungt för sophämtningspersonalen om det är större mängder. Fallfrukt kan lämnas på alla stadens återvinningscentraler. Detta gäller inte övrigt matavfall utan endast fallfrukt. På återvinningscentralerna Bromma, Lövsta, Sätra, Trädgård och Östberga tas fallfrukten emot separat i egen container och materialåtervinns sedan till biogas.

  • Vad ska jag göra med min använda frityrolja (cirka två liter)?

    Mat- och frityrolja ska inte hällas i avloppet eftersom det kan orsaka igensatta ledningar. Det bästa är att hälla det i en plastdunk, försluta och lämna den till miljöstationen. Märk upp vad den innehåller!

  • Vart tar stockholmarnas utsorterade matavfall vägen?

    Stockholm har inte en enskild anläggning som hanterar allt utsorterat matavfall. Följande anläggningar bearbetar vårt matavfall biologiskt i dagsläget:

    • SRV återvinning/Scandinavian Biogas, i Huddinge, tar hand om matavfallet från kärl.
    • Ragn-Sells i Högbytorp behandlar matavfall från bottentömmande behållare och storbehållare.
    • Syvab eller Himmerfjärdsverket i Grödinge hanterar pumpbart matavfall från separat tank. Det är matavfall från restauranger och storkök framförallt.
    • Telge återvinning sorterar ut Gröna påsens matavfall. När matavfallet är uttaget från de gröna påsarna skickas även det till Himmerfjärdsverket.
    • De hanterar även matavfall från papperspåsar som hämtas med mobil sopsug.
    • Vår egen anläggning, Henriksdals reningsverk, hanterar en del matavfall från kombitankar från restauranger och storkök.

    Sorterar du inte ut ditt matavfall så går din soppåse till förbränning i Högdalen där soporna blir till värme och energi.

Senast uppdaterad:

Gröna påsen

Frågor och svar om Gröna påsen
  • Vad innebär optisk sortering?

    Hushållen förses med gröna plastpåsar och slänger matavfallet i de gröna påsarna. Det är viktigt att du knyter en dubbelknut så att påsen sluter tätt och innehållet inte faller ut och blandas med övriga sopor. Övriga sopor (restavfallet) slänger du i den vanliga soppåsen. Den gröna påsen lägger du i samma nedkast/behållare som den vanliga soppåsen.

    Soporna hämtas med den vanliga sopbilen som transporterar dem till en sorteringsanläggning. Först i anläggningen sorteras påsarna. En kamera känner igen den gröna färgen och de gröna påsarna separeras från de övriga. Innehållet i den gröna påsen förbehandlas och transporteras sedan till en anläggning där det rötas. Slutprodukterna blir biogas och biogödsel. Innehållet i restpåsen utvinns till el och värme genom förbränning.

  • Varför är Gröna påsen bara ett försök i liten skala?

    Stockholms stad har som mål att år 2020 samla in 70 % av Stockholmarnas matavfall. För att nå målet behöver vi fler tekniska lösningar – som kompletterar de vi redan har idag. I en expanderande storstad räcker det inte med bara en teknisk lösning för att hantera matavfallet från olika typer av fastigheter, verksamheter med mera.

    Idag är det i en del bostadsområden svårt att lösa separat insamling av matavfall. Det beror ofta på en kombination av flera faktorer som exempelvis utrymmesbrist eller arbetsmiljöfrågor. Med optisk sortering kan det bli möjligt att börja matavfallssortera även i många av dessa områden.

    Stockholm har idag ingen egen sorteringsanläggning. Detta krävs för att vi ska kunna erbjuda optisk sortering i större skala.

  • Hur kan vi få Gröna påsen till oss?

    Idag kan vi bara erbjuda Gröna påsen till ett mindre antal hushåll (7 600 hushåll år 2015) som bor hos något av de kommunala fastighetsbolagen. Ännu är det bara en försöksverksamhet då vi saknar en sorteringsanläggning inom staden. När den är byggd kommer fler att kunna få Gröna påsen. Vi kommer att informera mer om det när anläggningen är byggd. Vi kan erbjuda andra lösningar för matavfallssortering. Kontakta oss så berättar vi mer. Beställ matavfallsinsamling

  • Var hittar jag mer information om Gröna påsen i mitt bostadsområde?

    Förutom de sidor du hittar här om projektet kan du hitta mer information om vad som gäller för respektive bostadsvärd på deras hemsidor.

    Där hittar du information om hur startpaketen delas ut i ditt område, vart du vänder dig om påsarna tar slut och hur du får tag på ett startpaket om du är nyinflyttad i området.

    Bor du i en bostadsrättsförening som är ansluten till Gröna påsen kan du kontakta styrelsen för information.

  • Var får jag tag på nya gröna påsar?

    Gröna påsar för matavfallet får du utan kostnad av din fastighetsvärd. Är du nyinflyttad får du också en hållare att placera påsen i. Information om exakt var du kan hämta nya gröna påsar får du av din värd. 

  • Hur sorterar jag matavfall med Gröna påsen?

    Att sortera ut matavfallet med Gröna påsen är enkelt. Du får utdelat ett startpaket med påsar och påshållare som du placerar under diskbänken eller där det passar för dig. Du slänger matresterna i den gröna påsen, övrigt avfall slänger du i din vanliga soppåse. När det är dags att slänga påsen knyter du en dubbelknut – för att säkra att inte innehållet faller ut och därför inte kan sorteras. Både Gröna påsen och den vanliga soppåsen slänger du som du brukar i ert sopnedkast/behållare utanför huset.

  • Varför dubbelknut?

    Det är viktigt att allt du slänger – även det som inte är matrester – är förpackat i plastpåse med dubbelknut. Dubbelknuten förhindrar att påsen öppnas och att lösa föremål ramlar ut. Lösa föremål ställer till problem i sorteringsanläggningen då soporna blir svårare att sortera ut. Då kommer matresterna inte till nytta som biogas.

  • Varför måste jag använda speciella påsar?

    Den gröna färgen på påsen gör så att påsen kan sorteras ut från övriga påsar. En kamera känner igen den gröna färgen så att den kan separeras från övriga påsar. Påsarna är tillverkade i ett kraftigare material än vanliga påsar som du köper i affären för att de ska hålla för hanteringen i sopbilen och i sorteringsanläggningen.

  • Kan jag använda andra gröna påsar?

    Nej. För att sorteringen av påsarna ska vara så effektiv som möjligt ska du använda de gröna påsar som du får gratis genom din hyresvärd. De har rätt hållfasthet och maskinerna är förinställda på att sortera exakt den gröna färg som försökets påsar har.

  • Varför används plastpåsar? Är inte papperspåsar miljövänligare?

    För att den optiska sorteringstekniken ska fungera krävs att påsarna är ordentligt förslutna med dubbelknut. Tyvärr finns idag ingen papperspåse som uppfyller de krav på hållbarhet och enkel förslutning som sorteringssystemet kräver för att så många påsar med matavfall som möjligt ska kunna sorteras ut.

    Under 2015 testade vi en nyutvecklad papperspåse. Läs om försöket och resultatet under Bruna påsen.

  • Vad kan jag lägga i den gröna påsen?

    I de gröna påsarna slänger du endast matrester. Det kan vara matrester som blivit kvar på tallriken, mat som har blivit för gammal och sådant som blir över när du tillagar mat som exempelvis potatisskal, äggskal eller kaffesump. I den gröna påsen ska du inte slänga papper, plast, tobak, blöjor och allt som ska till övrig återvinning.

    Tillsammans med startpaketet med gröna påsar får du en självhäftande dekal med sorteringsinstruktion. Den kan du fästa på kaklet ovanför diskbänken, på insidan av en skåpdörr eller annan lämplig plats. Dekalen är självhäftande och flyttbar.

  • Kommer matavfallet att lukta?

    Inte mer än din vanliga soppåse. För att undvika lukt rekommenderar vi att du gör följande:

    • Låt blött matavfall rinna av i vasken och använd exempelvis en vaskskrapa för att ta upp det.
    • Torrskala grönsaker och rotsaker direkt i påsen. Ställ gärna påshållaren med påse i diskhon eller på diskbänken.
    • Byt påse ofta.
    • Diska påshållaren ibland.
    • Skölj illaluktande matrester, som till exempel räkskal, i kallt vatten innan du lägger det i gröna påsen.
    • Undvik att sätta lock på påshållaren. När matavfallet luftas fördröjs rötningsprocessen som gör att matresterna börjar lukta.
  • Var ska jag placera påshållaren för matavfallet?

    De flesta hushåll som sorterar ut matavfall placerar den extra påshållaren under diskbänken. Påshållaren för den gröna påsen är mindre än den påshållare som du säkert använder för dina vanliga sopor.

  • Varför kan jag inte sortera ut förpackningar i färgade påsar också?

    Just nu vill vi testa insamling av matavfall. Därför har vi begränsat oss till att samla in två fraktioner, matavfall och restavfall. Med optisk sortering är det dock möjligt att sortera ut fler fraktioner i olikfärgade påsar, men det kommer inte att testas nu.

  • Hur mycket biogas blir det av matavfallet?
    • En biogasdriven bil kan köra 75 km på 1 000 bananskal
    • 1 påse matavfall (2 kg) kan driva en biogasbil ca 4 kilometer
    • Matavfallet från 1200 personer kan driva 1 000 kg matavfall ger biogas som motsvarar 100 liter bensin
    • Med en biogasdriven bil minskar utsläppen av koldioxid med 73 %
Senast uppdaterad:

Biokol

Frågor och svar om biokol
  • Hur framställs biokol?

    Biokol produceras genom att hetta upp växtmaterial i en syrefri process som kallas pyrolys.

  • Vilka är de största miljövinsterna med biokol?

    En av de största miljövinsterna är att biokolet blir en ”kolsänka”. Det innebär att biokolet sänker nivåerna av koldioxid i atmosfären genom att låsa ned grundämnet kol i jorden under lång tid.

    Biokolet i Stockholm kommer att framställas av det lokala park- och trädgårdsavfallet. Det är ett avfall som idag är svårt att bli av med och som hittills har bränts eller gjorts till kompost. Biokolsproduktionen bli ett sätt att hantera avfallet och skapar samtidigt ett effektivt kretslopp.

    När biokol används till Stockholms stadsträd kan man helt ersätta ändliga material som torv, sand och lera. En annan effekt är att biokolet kan suga till sig näringsämnen och hålla dem, vilket minskar näringsläckaget till vattendragen. Näringsläckage orsakar problem med igenväxande sjöar och kraftig algblomning i Östersjön.

  • Vad är det för skillnad på biokol och vanligt träkol?

    I princip är det samma sak, med några undantag. Träkol görs av trämaterial medan biokol kan tillverkas med alla typer av rena växtmaterial. Exempel på material som kan användas är majsblast, veteskal och trädgårdsavfall. Träkol är främst avsett för att brännas medan biokol ska grävas ned i växtbäddar och på det sättet låsa ned kol från atmosfären. Det kallas även för en ”kolsänka”. 

    Produktionen i Stockholms biokolsprojekt skiljer sig också åt från framställning av träkol genom att alla gaser som bildas tillvaratas för att ge fjärrvärme.

  • Biokol finns redan att köpa. Vad är unikt med det här?

    Biokolet i vårt projekt ingår i ett lokalt kretslopp där vi tar stockholmarnas egna park- och trädgårdsavfall för att producera biokol. Ur produktionen får vi även förnybar energi som används i Stockholms fjärrvärmenät.

  • Vilken typ av odlingar är lämpliga för biokol?

    Biokolet har olika påverkan beroende på jordtyp. I torra och sandiga jordar kan biokolet bidra till att öka fuktigheten. I blöta och leriga jordar kan biokolet bidra till att göra jorden mer uppluckrad genom att släppa in mer luft.

    Det finns inget recept för den perfekta odlingen med biokol. Ett råd är därför att du prövar dig fram – oavsett om du har blomkrukor, pallkragar eller kolonilott. I Stockholm har biokol använts i stadens trädbäddar i över fem år med fantastiska resultat.

  • Vad krävs för att använda biokol? Är det svårt?

    Att odla med biokol är lätt! Innan du planterar blandar du ned biokol i jorden. Om det behövs krossar du biokolet så att bitarna är mindre än 2 cm. Har du kompost eller nässelvatten, kan du med fördel ”ladda” biokolet med näringen innan den rörs ned i jorden. Prova dig gärna fram hur din odling påverkas av biokol. Ett riktmärke kan vara att använda 5 liter biokol per kvadratmeter odlingsyta.

  • Var kan jag få tag i biokol?

    Under 2017 kommer projektets biokol att produceras vid Återvinningscentralen Trädgård i Högdalen. Biokolet kommer att till en början att lämnas ut i kampanjer och events.

    Redan idag finns biokol att köpa från tillverkare som Rörlunda och Vindelkol.

  • Kan man beställa hämtning av trädgårdsavfall?

    Ja, Stockholm Vatten har en tjänst där du kan beställa hämtning av trädgårdsavfall. Läs mer

  • Vilka är ansvariga för projektet?

    Stockholms stad har gett avfallsverksamheten på Stockholm Vatten i uppdrag att leda genomförandet av projektet som heter Stockholm Biochar Project. Trafikkontoret i Stockholm stad deltar som användare av biokol och Fortum deltar som mottagare av värme.

  • Hur många anläggningar ska byggas?

    I början av 2017 ska den första pilotanläggningen tas i drift. Planen är sedan att utökakapacitet till fler pilotanläggningar. Ddet är för tidigt att säga exakt hur många anläggningar det blir.

  • Är det möjligt att producera biokol lokalt i mindre skala?

    Du kan pröva att själv producera biokol i din trädgård eller i din kamin. Detaljerad information om hur du går till väga finns på www.biokolsverige.se

  • Hur ska anläggningarna finansieras?

    Stockholms stad deltog i innovationstävlingen Mayors Challenge med biokolsprojektet. Som en av fem vinnare fick staden en finansiering på 1 miljon euro för att genomföra projektet och etablera ett kretslopp för biokol i Stockholm. När projektet övergår i fullskalig drift kommer det att finansieras genom försäljning av värme till stadens fjärrvärmenät och av biokol till trafikkontoret i Stockholms stad.

  • Har det gjorts noggranna miljöanalyser av framställningen?

    I upphandlingen av pilotanläggningen ställer projektet hårda krav på att utsläppsnivåer från produktionen för att följa befintliga regelverk. Biokolet ska även certifieras enligt European Biochar Certificate.

  • Vad krävs för att det ska bli biokolsproduktion i stor skala?

    När projektets pilotanläggning har varit i drift en tid ska hela projektet utvärderas. Om de positiva effekterna är de förväntade på avfallshantering, energiproduktion och ekonomi, ska projektet utökas med fler anläggningar. 

    Intresset och engagemanget från stockholmarna är naturligtvis också en viktig del. Ju fler som vill bidra med sitt trädgårdsavfall, desto mer biokol och värme kan produceras.

  • Vad kan jag göra för att stötta projektet?

    Genom att lämna in ditt trädgårdsavfall och börja använda biokol ökar du chanserna för att biokolsprojektet ska kunna genomföras i full skala. Under 2016 kommer Stockholm Biochar Project att bjuda in till flera aktiviteter som vi hoppas att du vill delta i. Håll utkik på webbsidan och följ oss gärna på Facebook via sidan Stockholm Biokol.

Senast uppdaterad:

Nya entreprenörer för tömning av fettavskiljare

Frågor och svar om entreprenörsbytet
  • När blir bytet av entreprenörer?

    Bytet sker  1 oktober.

  • Varför görs det?

    I dagsläget utförs tömningen av fettavskiljare av valfria entreprenörer som godkänts av Stockholm Vatten och Avfall. I de nya avtalen har en och samma entreprenör ansvaret för hämtningen av samtliga typer av avfall i ett område. Transporter av avfall på Stockholms gator kan samordnas och vi på Stockholm Vatten och Avfall ser till att avfallet hanteras på ett miljömässigt sätt.

  • Vem blir min nya entreprenör?

    Stockholms stad är indelad i 11 områden. Från och med 1 oktober 2017 ansvarar RenoNorden för område 3, 4, 6, 7, 8, 10 och 11 och Suez har ansvar  i område 1, 2, 5 och 9, se karta. Från 1 oktober är du kund hos Stockholm Vatten och Avfall det är till oss du ska vända dig vid eventuella ändringar eller problem. 

    Karta över sophämtningens insamlingsområden.


    Här ser du vilka platser som ingår i områdena

    • Område 1: nordvästra förorterna, bland annat Hässelby/Vällingby, Spånga, Rinkeby Tensta och Akalla/Kista. Området begränsas av stadsgränsen – Bällstaån – norr om Sundbyvägen – norr parkområdet Ö Råcksta sjukhus – norr om Råckstavägen – Norr om Kanaans väg – Kanaanbadet – Stadsgränsen.
      Suez ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.

    • Område 2: Bromma med omnejd, bland annat Traneberg, Abrahamsberg, Ängby och Råcksta. Området begränsas av stadsgränsen – Kanaanbadet – söder om Kannas väg – Råckstavägen – Söder om parkområdet vid Råcksta sjukhus – söder om Sundbyvägen – Bällstaån – stadsgränsen – Tranebergssundet – stadsgränsen.
      Suez ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 3: Kungsholmen och Lilla Essingen.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.

    • Område 4: Delar av Norrmalm och Vasastaden. Området begränsas av stadsgränsen – Norrtull – söder Sveavägen Sveaplan – Sveaplan – väster Sveavägen till Hamngatan – söder Hamngatan till Kungsträdgårdsgatan – väster Kungsträdgårdsgatan till Norrström – Norrström – Klara Sjö – Barnhusviken – stadsgränsen.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 5: Gamla Stan, Riddarholmen, Helgeandsholmen, Strömsborg, Stora Essingen, Djurgården och del av Ladugårdsgärdet. Delen Ladugårdsgärdet begränsas av Djurgårdsbron – söder Strandvägen till Dag Hammarskjölds väg – söder Dag Hammarskjölds väg till Gärdesgatan – öster Gärdesgatan till Valhallavägen – norr Valhallavägen till Lindarängsvägen – söder Lindarängsvägen till Kaknäsvägen – öster Kaknäsvägen till Louddens industriområde – stadsgränsen.
      Suez ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 6: Södermalm, Långholmen och Reimersholme.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 7: Liljeholmsbron – Liljeholmsviken – stadsgränsen – E4 – Södertäljevägen  – Liljeholmsbron.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 8: Delar av söderort, bland annat Farsta, Hökarängen och Älvsjö. Området begränsas av stadsgränsen – öster om E4/E20 – Årstaviken – Skanstullsbron – Gullmarsplan – Huddingevägen – Örbyleden – Nynäsvägen (väg 73) – stadsgränsen.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 9: Skanstullsbron – Gullmarsplan – Huddingevägen – Örbyleden – Nynäsvägen – stadsgränsen – Danviksbron – Danvikskanalen – Skanstullsbron.
      Suez ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 10: Del av Östermalm, Gärdet och Hjorthagen. Området begränsas av Stadsgränsen – väster Kaknäsvägen från Louddens industriområde till Lindarängsvägen – väster Lindarängsvägen till Valhallavägen – söder Valhallavägen till Gärdesgatan – väster Gärdesgatan till Dag Hammarskjölds väg – norr Dag Hammarskjölds väg till Strandvägen - norr Strandvägen till Djurgårdsbron – Nybroviken till Nybroplan - Nybroplan – öster Birger Jarlsgatan till Stureplan – öster Sturegatan – öster Lidingövägen till Storängsvägen – öster Storängsvägen till Fiskartorpsvägen – Fiskartorpsvägen till i höjd med Husarviken – Husarviken till stadsgränsen.
      RenoNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
    • Område 11, Norrtull – Sveavägen – Hamngatan – Kungsträdgårdsgatan – Skeppsholmen  – Kastellholmen – Nybroviken – Birger Jarlsgatan – Sturegatan – Lidingövägen – Storängsvägen – Husarviken – Lilla Värtan – Stadsgränsen – (Ålkistan – Brunnsviken) – Norrtull.
      RenaNorden ansvarar för sophämtningen från 1 oktober 2017.
  • Vad kommer det att kosta?

    Priset beror på hur stor din fettavskiljare är och hur ofta den ska tömmas för att fungera bra. Prisexempel: En fettavskiljare som rymmer 1 kubikmeter och töms var 4:e vecka kostar 525 kr/månad exkl. moms. Rymmer din fettavskiljare 2 kubikmeter och töms var 4:e vecka kostar det 1050 kr/månad exkl. moms. Ingen behandlingsavgift tillkommer.
    Avfallstaxan

  • Måste jag säga upp min nuvarande entreprenör?

    Nej, det behöver du inte göra. De avtal som gäller idag för entreprenörer som tömmer fettavskiljare är uppsagda och slutar gälla 30 september 2017. Från 1 oktober 2017 får de entreprenörer vars avtal slutat gälla inte tömma fettavskiljare i Stockholms stad.

  • Vad är en tömningskoppling?

    Det är där slambilens sugslang ansluts till fastighetens tömningsrör till fettavskiljaren. 

  • Kan ni garantera en problemfri uppstart?

    Det går tyvärr inte att garantera trots noga förberedelser. 

    Önskar du ytterligare information är du välkommen att kontakta Stockholm Vatten och Avfall på telefon 08-522 120 00.

     

Senast uppdaterad: