Verkstadsindustri

Du som arbetar inom verkstadsbranschen - tänk på att:

• Förbrukade ytbehandlingsbad och koncentrerade sköljvatten är farligt avfall.
• Förbrukade avfettningsbad (kall- och varmavfettning) aldrig ska släppas till avloppet utan behandlas som farligt avfall.
• Oljehaltiga vatten ska renas så att de innehåller högst 50 mg olja per liter (mätt som oljeindex) före utsläpp till avloppsnätet.
• Om det finns oljeavskiljare skall den tömmas minst två gånger per år.
• Trumlingsvatten ska avskiljas från suspenderat material. De kan dessutom behöva renas ytterligare före utsläpp till avloppsnätet (provtagning). Förbrukade skärvätskor är farligt avfall.
• Ridåvatten från sprutboxar är så förorenade att de bör betraktas som farligt avfall.
• Vara speciellt observant med hanteringen av cyanider. Cyanider är mycket giftiga och kan slå ut de viktiga mikroorganismerna i avloppsreningsverken.
• Sikta på att få ner metallutsläppen till noll. Det är viktigt eftersom slammet från avloppsreningsverken ska användas som gödningsmedel på åkermark.

De här anvisningarna är framtagna för att minska mängden oönskade ämnen i avloppsvattnet och därmed bidra till en bättre miljö. De vänder sig i första hand till verksamheter med särskilt smutsiga golv, såsom mekaniska verkstäder, bilverkstäder, gummiverkstäder, metallarbetande verkstäder, tryckerier med mera.

Golvskurvatten från många verkstäder innehåller ofta höga halter tungmetaller, till exempel zink, bly, kadmium, krom och koppar. Reningsverken är inte byggda för att ta hand om dessa utan de följer med det renade vattnet ut i naturen eller blir kvar i rötslammet. Målsättningen är att kunna använda rötslammet, restprodukten vid avloppsrening, som gödningsmedel på åkermark. Det kräver att slammet håller hög kvalitet och att det inte innehåller förhöjda halter av tungmetaller.

Inom Stockholm Vattens upptagningsområde är det inte tillåtet att tillföra obehandlat golvskurvatten till avloppsnätet. Att endast leda skurvattnet via slam- och oljeavskiljare är inte tillräckligt och om rengöringsmedel används kan det vara direkt olämpligt eftersom många rengöringsmedel hindrar löst smuts från att sedimentera.

Hur ska man göra för att minska tungmetallerna i sitt skurvatten?

Börja med att torrstäda golvet. Det innebär att man sopar eller dammsuger upp smutsen, som tas omhand som avfall alternativt farligt avfall.

Om torrengöring inte är tillräcklig kan man utöver detta även skura eller spola golvet med enbart vatten. Detta vatten måste genomgå sedimentering under minst en veckas tid. Därefter kan klarfasen hällas ut i avloppet. Den tjocka fasen (sedimentet) får inte hällas ut i avloppet utan ska tas om hand som avfall.

Om rengöringsmedel måste användas ska man använda ett så kallat självspaltande medel*. Om man använder ett rengöringsmedel och golvskurvattnet inte sedimenterar efter flera dagar måste skurvattnet genomgå mer avancerad rening, till exempel kemisk fällning och därefter sedimentering. Även efter mer avancerad rening ska sedimentering ske under minst en vecka innan vattnets klarfas får ledas till avloppet. Med låg dosering av vissa rengöringsmedel kan föroreningarna sedimentera på samma sätt som om enbart vatten används. Fråga din leverantör efter självspaltande rengöringsmedel.

* Med självspaltande medel menas att rengöringsmedlet inte bildar stabila emulsioner med lätta vätskor (det vill säga olja/bensin). Dessutom ska medlet vara nedbrytbart och det ska heller inte påverka sedimenteringen av smuts och andra fasta partiklar. Tillverkaren av rengöringsmedlet ska försäkra att det inte innehåller halogenerade substanser eller BTX-aromater. Det ska även medfölja en bruksanvisning med en beskrivning av vilka effekterna blir om man blandar medlet med andra rengöringsmedel (speciellt avseende separeringsprocessen). Se normen SS-EN 858-2 för mer information.

Ett annat alternativ är att allt golvskurvatten tas om hand för extern behandling.